Purpose: To investigate whether or not the credit granters believe the quality in audits will deteriorate after the abolishment of statutory audit and, if that is the case, how the abolishment will strike the purpose and goal of accounting. Approach: To answer our purpose we carried out a literature study to later implement interviews with four granters of credits specialised in business accounts. Findings: The process of credit granting will not change after the abolishment of statutory audit for companies still using audit reports. Though, for other companies the process will change dramatically since the lean time of the process will increase. Higher demands will be put on these companies since the reliability in the economic information will decrease when it is no longer being reviewed in the same sense. Though, the credit granters believe that some form of substitute for audit will be demanded in order for the companies to be granted credits from the bank.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen. Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer. Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag.

The audit expectation gap, generally known as the differences between what users of financialstatements expect from the auditor and what the auditor actually provides, is present andresulting to a widespread concern. This thesis aims to investigate the level and nature of the audit expectation gap betweenauditors and commercial loan officers. In addition, this thesis also asks the question ifeducation is a mean to reduce commercial loan officers’ audit expectation gap. A questionnaire containing seven-point Likert scales with bipolar adjectival statements wassent to auditors and commercial loan officers. The respondents were asked to choose anumber from the scale which identified their level of agreement to either one of thestatements. The results revealed substantial evidence of an audit expectation gap particularly on issuesconcerning auditors’ responsibilities in fraud detection and prevention. Education oncommercial loan officers could reduce the audit expectation gap.

Background: As a tactic of combating money laundering, auditors have been introduced asguardians and enforcers of the laws, due to their insight into company affairs. However, as shownby the Finance Police, it is rare that auditors report suspicions on money-laundering activities.That is, despite the obligations imposed on the profession, their share of total number or reportfiles each year a very small fraction. Aim: When investigating the infrequent reporting by auditors, it all boils down to a seemingexpectation gap. As such, the aim of this study has been to test that hypothesis, by conducting anattitude survey among Swedish auditors, as we believe the attitude towards the obligations tohave an impact on the tendency to report. Method: The perception of auditors on their role in combating money laundering and thehypothesized expectation gap between the audit profession and the state in its legislative capacitywas explore through the use of a questionnaire sent to 68 authorized or approved auditors withinthree different categories of firms; big-four firms, second tier firms and small local firms inStockholm and Uppsala. Conclusion: We cannot with certainty draw conclusion on whether the auditors’ perceivethemselves as having an obvious preventive role in the fight money laundering due to ambiguousanswers, but there seem to exist a somewhat opposed attitude toward the suggested duty to detectmoney laundering during audits. Nevertheless, traces of an expectation gap were found in thisstudy. However, with a sample size of 20 respondents, we cannot make generalizations withoutcareful consideration. As such, the findings of this study should be regarded as indicative ratherthan definitive.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. / The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.

Thesis (Ph.D. (Chartered Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Thesis (Ph.D. (Chartered Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

Auditing is to provide stakeholders with reliable information from the entities. However, society has different expectations and perceptions on the auditing profession which leads to an expectation gap. The existence of the expectation gap is critical and may seriously damage the auditors’ reputation and the auditing profession as a whole. The purpose of this study is to investigate whether there is an expectation gap between business administration students and the auditing profession. In this study, business administration students’ expectations and perceptions of the auditing profession will be investigated. Furthermore, it will be investigated whether the track that the students have chosen to specialize in, work experience, year they are attending and if their grades have an impact on their knowledge-level and in turn on their expectations and perceptions on the auditing profession. An investigation model of these four factors is presented and tested through a survey answered by business administration students. The results show that the business administration students in Kristianstad University, lacks knowledge about the auditing profession. However, the third-year students had more knowledge about the auditing profession than first and second-year students. Furthermore, the students who had chosen to specialize in accounting and auditing had more knowledge about the auditing profession than the students who were specializing in bank and finance and international marketing. Our conclusion is that there is an expectation gap between the business administration students in Kristianstad University and the auditing profession. Furthermore, the year the students are attending and their chosen track have an impact on their expectations and perceptions about the auditing profession. On the other hand, work experience and grades do not have an impact.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Fredrik Olofsson och Johannes Jacobson Handledare: Karin Jonnergård Medbedömare: Ulf Larsson Olaison Titel: Förväntningsgapet - En jämförelse mellan småföretagare och investerare Bakgrund: Fenomenet förväntningsgapet gör sig påmint vid finansiella kriser och företagsskandaler vilket placerar revisorsyrket i hetluften. Studiet av gapet är omfattande men jämförelser av gapet mellan olika grupper av allmänheten visar på ett visst tomrum. Detta tillsammans med ett resonemang att kunskap och utbildning ligger bakom skillnader i gapet utgör bakgrund för studien. Syfte: Arbetet har som syfte att undersöka om det finns skillnader i olika aktörers förväntningsgap samt jämföra dessa med varandra för att skapa förståelse ifall olika intressenter har olika förväntningsgap och vad detta beror på. Metod: Studien använder en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi tillsammans med en enkätstudie för att fånga småföretagarnas svar. Data för investerarna härrör från Nilssons (2016) avhandling. De bägge gruppernas svar har ställts mot varandra för att jämföra förväntningsgapet. Slutsatser: Studien finner att ett förväntningsgapet föreligger hos både småföretagare och investerare. En jämförelse av de två grupperna visar att en skillnad i gapet föreligger där småföretagare har ett statistiskt signifikant gap som är större än investerarnas. Detta resultat är i linje med flera andra studier om småföretagare och stärker antagandet om kunskap som bidragande orsak till gapets existens. Nyckelord: Förväntningsgapet, småföretagare, investerare, jämförelse / Abstract Master thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University. Authors: Fredrik Olofsson and Johannes Jacobson Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Ulf Larsson Olaison Title: The audit expectation gap - a comparison between small business owners and investors Background: The audit expectation gap makes itself known in times of financial crisis and corporate scandals which places auditors in the spotlight of critique. The study of the gap is extensive however comparisons of different groups of society reveals a gap in the literature. This together with an assumption that knowledge and education cause differences in the gap comprises the background for the study. Purpose: The study aims to examine differences in the audit expectation gap among small business owners and investors. Moreover, the study aims to compare the expectation gap of the two groups. Method: The study applies a deductive stance with a quantitative research strategy together with a questionnaire survey in order to collect data for the small businesses. Data for the investor group are drawn from Nilssons (2016) dissertation. The responses of the two groups have been put side by side to compare the gap. Conclusions: Results of the study find that an expectation gap exists among both small business owners and investors. A comparison of the two groups reveal differences in the gap where small business owners have a statistically significant gap that is greater than that of the investors. This result is in line with several other studies on small businesses and strengthens the assumption that knowledge is a contributing factor to the existence of an audit expectation gap. Keywords: Audit expectation gap, small businesses, investors, comparison