Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.

The starting point of the study was the identified expectation gap between the auditors and groups with which they come into contact. The less flattering, traditionally stereotypical image of the audit profession was demonstrated within the study that auditors were involved in driving the change of role. As a result, the purpose of the study was to examine how auditors drive change in their role to close the gap between them and their stakeholders. The study was conducted at an accounting firm in Västerbotten. To answer the study's purpose and question, a qualitative method was used where data was collected through four semi-structured interviews. All respondents were auditors with varying work experience from one and a half years to over forty years in the profession. The results of the interviews were analysed using the theoretical frame of reference which included the institutional role theory, the role of the auditor and the expectation gap. Based on this, it was identified that the auditors acted actively, indirectly and passively to drive the change in the auditor's role and also identified a desire how this can be carried out in the future. The auditors drove the change primarily aimed at their customers, students, the general public and individuals within the profession. The auditors do not drive the role through the business for a preventive purpose, but more in a reactive way, especially towards the clients but nos as much towards other stakeholders. For further research, the authors of this study wish that the activities the auditors in this study perform to drive therole be examined in other cities, at different sizes of accounting firms to nuance what drivesthe role of an accountant and contribute generalizations of the phenomenon. In addition, similarstudies should be carried out based on the desire presented by the auditors of this study.

Datum: 29 Maj, 2023 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Titel: Från traditionella arbetsuppgifter till en allt mer rådgivande roll - En kvalitativ undersökning om redovisningskonsulter kompetenskrav i den rådgivande rollen och deras upplevelse av eventuella förväntningsgap Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Redovisning, rådgivning, automatisering, artificiell intelligens, kompetenser, förväntningsgap Forskningsfråga/or:  • På vilket sätt upplever redovisningskonsulter att deras yrkesroll har påverkats av automatisering och artificiell intelligens? • Vilka kompetenser efterfrågas i den rådgivande rollen och hur skiljer sig dessa från de kompetenser som tidigare har identifierats? • Upplever redovisningskonsulter eventuella förväntansgap som rådgivande redovisningskonsulter och vilka eventuella strategier kan det innebära för att möta kundens behov? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur automatisering och artificiell intelligens påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll, vilka kompetenser som eftersöks i den rådgivande rollen och hur dessa skiljer sig från tidigare identifierade kompetenser. Dessutom kommer studien att undersöka om redovisningskonsulterna upplever eventuellt förväntningsgap i den rådgivande rollen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktiv tillvägagångssätt. Primärdata samlades via semistrukturerade intervjuer med sex utvalda redovisningskonsulter. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom tillämpning av tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatisering och artificiell intelligens har effektiviserat redovisningskonsulters arbetsuppgifter. Detta frigör tid för redovisningskonsulter att fokusera på mer analytiska och rådgivande uppgifter. För att framgångsrikt tillfredsställa kundernas behov i denna rådgivande roll behövs kompetenser som social kompetens, analytisk kompetens, teknisk kompetens, specialiserad kunskap samt grundläggande kunskaper. Vidare indikerar studien att förväntningsgapet mellan kunder och redovisningskonsulter inte är betydande. Detta beror på de effektiva strategier som konsulterna använder för att minska detta gap såsom tydlig kommunikation och transparens. / Date: May 29th, 2023 Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Title: From traditional tasks to an increasingly advisory role - A qualitative study on the competence requirements of accounting consultants in the advisory role and their experience of potential expectation gap Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Accounting, advisory, automation, artificial intelligence,  competencies, expectation gap Research questions:  • In what ways do accounting consultants feel that their professional role has been impacted by automation and artificial intelligence? • What competencies are in demand in the advisory role and how do these differ from the competencies that have been previously identified? • Do accounting consultants experience any expectation gaps as advisory accounting consultants and what possible strategies might this entail to meet customer needs? Purpose: The purpose of this study is to examine how automation and artificial intelligence affect the role of accounting consultants, what competencies are sought in the advisory role, and how these differ from previously identified competencies. In addition, the study will investigate whether accounting consultants perceive a possible expectation gap in the advisory role. Method: The study has applied a qualitative research method with an abductive approach. Primary data were collected through semi structured interviews with six selected accounting consultants. The collected empirical data was then analyzed using thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation and artificial intelligence have made accounting consultants' tasks more efficient. This frees up time for accounting consultants to focus on more analytical and advisory tasks. In order to successfully satisfy the customers' needs in this advisory role, competencies such as social competence, analytical competence, technical competence, specialist knowledge and basic knowledge are needed. Furthermore, the study indicates that the expectation gap between customers and accounting consultants is not significant. This is due to the effective strategies that the consultants use to reduce this gap, such as clear communication and transparency.

This study examines which competencies, among recent graduates in accounting and auditing, audit firms versus higher education institutions consider to be important and whether there are significant differences of opinion between these two groups. The study is limited to higher education institutions that train and teach in accounting and/or auditing as well as staff at auditing firms that practice and practice in accounting and/or auditing. We used T-tests and ANOVA tests to carry out the analysis of the collected answers. The results confirm previous studies to some extent, around the fact that there is an expectation gap between practitioners and educators, as some of the competencies examined had significant differences. We found that the intellectual skills; analytical ability, problem solving and critical thinking were the most important competencies for both groups. In addition, higher education institutions valued analytical skills as the most important competence, while audit firms valued accountability as the most important. / Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.

The existing audit risk model does not take business risk into account. The aims of this study are, firstly, to do research on the necessity of taking business risk into account in the audit risk model, and secondly, to indicate the influence of business risk on the audit risk model and on the scope of an audit. In this study, both audit and business risks were researched and it was determined that the existing audit risk model only considers the probabilities that auditors can give incorrect opinions. This study proposes a method whereby an auditor can consider both his own business risk and that ofhis client in determining an audit risk that is acceptable to him and in determining the scope ofhis audit. In addition to the probabilities of incorrect decisions by auditors the consequences thereof are also considered, thus limiting the auditor's engagement risk. / Die huidige ouditrisikomodel neem nie besigheidrisiko in ag nie. Die doel van hierdie studie is eerstens, om die noodsaaklikheid van die inagnerning van besigheidsrisiko in die ouditrisikomodel te ondersoek en tweedens, om die invloed van besigheidsrisiko op die ouditrisikomodel en op die omvang van 'n oudit aan te dui. In hierdie studie is literatuur oor ouditrisiko en besigheidsrisiko ondersoek waaruit aan die lig kom dat die huidige ouditrisikomodel net die waarskynlikhede in ag neem dat ouditeurs foutiewe menings kan uitspreek. Gevolglik stel die studie 'n metode voor waardeur 'n ouditeur beide sy eie besigheidsrisiko asook die van sy klient in ag kan neem tydens die bepaling van 'n ouditrisiko wat vir hom aanvaarbaar is en tydens die vasstelling van die omvang van sy oudit. Daardeur word nie alleen die waarskynlikhede nie, maar ook die gevolge van foutiewe besluitnemings deur ouditeurs oorweeg en 'n ouditeur se aanstellingsrisiko sodoende beperk. / Auditing / MCom (Ouditkunde)

Bakgrund: Den kvalificerade revisorns huvudsakliga uppgift är att i sin profession gentemot sina kunders intressenter intyga riktigheten eller meddela eventuella oriktigheter eller oegentligheter i sina kunders finansiella rapporter respektive deras förvaltning. Den kvalificerade revisorn är en viktig spelbricka i ett fungerande näringsliv. Revisorsinspektionens roll är att tillse att näringslivet i Sverige har tillgång till de kvalificerade revisorer som behövs och att dessa kvalificerade revisorer har den kompetens de behöver för att klara av sitt uppdrag. Revisorsyrket är en profession med hög status men antalet revisorer som avgår i förtid från sitt yrke har ökat och är per 2018 års ingång nästan lika många som pensionsavgångarna. Syfte:  Syftet med studien är att bidra med att hitta några av de anledningar som gör att kvalificerade revisorer avgår i förtid samt att undersöka och försöka förstå dessa anledningar. Metod: Studien har gjort avstamp i en abduktiv ansats där jag utgått från redan befintlig teori inom närliggande områden. Denna befintliga teori har sedan legat till grund för en teoretisk referensram med begrepp som strukturerats i Herzbergs tvåfaktorsmodell och sedan testats i empiriska studier. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med före detta kvalificerade revisorer. Det material som erhölls i dessa intervjuer har transkriberats och sedan strukturerats och analyserat med hjälp av innehållsanalys i förhållande till den teoretiska referensramen. Resultat: Kvalificerade revisorer avslutar sin anställning för att de anser att det inte finns någon balans i arbetsbelastningen, det finns inga marginaler om något oförutsett skulle hända. Detta skapar en känsla av otillräcklighet som sedermera påverkar önskan att lämna professionen. Utöver detta kan även svårigheter för enskilda kvalificerade revisorer att välja att göra karriär enligt up or out-systemet på byråer inom revisionsbranschen samt svårigheten att samarbeta med mindre kunder där det finns ett större förväntningsgap påverka beslutet att avsluta sin profession i förtid. / Background: The main task of the certified auditor is to ensure that the financial reports from his or her clients are substantially correct and to report any irregularities or fraud found in the financial reports or in the management. The certified auditor is an important member of a well working economy. The main task of the Swedish Public Authority (Sw. Revisorsinspektionen) is to make sure that the Swedish business sector has the correct amount of certified auditors needed and that these certified auditors have the accurate knowledge needed to do the auditing. The profession of auditing is a profession with high status, but the number of auditors who resigned from their occupation prematurely has risen, and is, by the beginning of 2018, almost as high as the amount who resigned due to retirement. Purpose: The aim of this study is to find some of the reasons that render certified auditors to resign as auditors prematurely and to investigate and understand these reasons. Methods: The study sets off in an abductive approach where I build my case from existing theory in adjacent areas. This existing theory is then used to build a theoretical framework in which the concepts that are analyzed using content analysis are structured in Herzberg’s two-factor model and subsequently tested in empirical studies. I have conducted semi-structured interviews with former certified auditors. The material that was thus obtained in these interviews has been transcribed and then structured and analyzed in relation to the theoretical framework. Conclusions: Certified auditors choose to terminate their careers as auditors because they consider the work load to be unbalanced and to crammed, there are no marginals in case something unforeseen happens. This creates a feeling of insufficiency which eventually effects the desire to quit working as an auditor. In addition, there may also be difficulties for individual certified auditors to choose if they want to make career in terms of the up or out-system that exists in audit firms. Also, certified auditors may experience trouble in collaborating with smaller clients in due to the expectation gap. These concepts also affect the decision to terminate the certified auditors profession prematurely.

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst. Dessa är: att revisionenvar lagstadgad länge, att revisionen har ändrats genom tiden, att kommunikationen mellanrevisorn och kunderna är bristande samt att kunderna köper pakettjänster från revisionsbyrå ochanser att revisorn är en del av företaget p.g.a. arvodet de betalar till revisorn. Vi kom fram till attåtgärder som kan införas i syfte att minska eller reducera gapet är: tydligare kommunikationmellan revisorn och kund, mindre omfattande uppdragsbrev samt avskaffande avrevisionsplikten.

<p><strong>Problem: </strong>Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                            </p><p><strong>Metod: </strong>Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek. <strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Intern kontrollsystemen är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot bedrägeri. Samtliga företag i studien använder sig av någon form av kontroll för att upptäcka och förebygga bedrägerier utförda av anställda. Ofta används avstämningar av inköp, lager och försäljning samt rutiner för rättelser och returer, men den vanligaste kontrollen bland företagen utgjordes av företagsledarens aktiva roll i verksamheten. Företagsrespondenterna var överens om att det inte är revisorns skyldighet att upptäcka bedrägerier utförda av anställda, utan de ansåg att ansvaret att upptäcka dessa brott ligger på företaget. Denna studie visar att det inte finns ett förväntningsgap mellan företags- och revisorsrespondenterna angående ansvaret att upptäcka interna bedrägerier.</p> / <p><strong>Research </strong><strong>issue: </strong>What measures against fraud does small businesses in the cash  industry use to discover and prevent frauds?<strong> </strong>How<strong> </strong>do the businesses and the auditors look at the responsibility to discover frauds performed by employees and are there any differences between the businesses expectations and the auditors’ obligations?</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this thesis is to examine how small businesses are working to prevent and detect frauds. The purpose is also to examine if there is an expectation gap between managers and auditors regarding the responsibility to detect internal frauds preformed by employees.</p><p><strong>Method: </strong>One literature and one empirical study were made. The empirical data collection was carried out by means of seven interviews, four of them with companies within the cash industry and three of them with auditors. Complementary questions were sent to three of the respondents. The literature consists of books and articles. They were found in databases, the library at Mälardalen University and Västerås Municipal library. <strong> </strong></p><p><strong>Conclusion: </strong>Internal control systems are one of the most important preventive measures against fraud. The businesses in this study are using some kinds of controls to detect and prevent frauds performed by employees. Often tuning of purchase, storage and sales and routines for corrections and returns are used but the most common control among the businesses consisted of the managers’ active role in the operation. All the business respondents believe that it is not the auditors’ responsibility to detect fraud performed by employees but rather believed that the responsibility to detect these kinds of crimes lies with the company. This study shows that there is no existing expectation gap between the business respondents and the auditor respondents regarding the responsibility of detecting internal fraud.</p>