<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning.</p><p><strong>Frågeställning:</strong> Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner?</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten.</p><p><strong>Metod: </strong>För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.          </p><p><strong>Slutsats: </strong>Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas.        </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions.</p><p><strong>Research questions:</strong> What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears?</p><p><strong>Purpose:</strong><strong> </strong>To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service.</p><p><strong>Method: </strong>To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                   </p><p><strong>Conclusion:</strong> Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.</p>

Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning. Frågeställning: Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner? Syfte: Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.           Slutsats: Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas. / Background: Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions. Research questions: What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears? Purpose: To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service. Method: To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                    Conclusion: Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.

Problem: Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                             Metod: Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek.   Slutsats: Intern kontrollsystemen är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot bedrägeri. Samtliga företag i studien använder sig av någon form av kontroll för att upptäcka och förebygga bedrägerier utförda av anställda. Ofta används avstämningar av inköp, lager och försäljning samt rutiner för rättelser och returer, men den vanligaste kontrollen bland företagen utgjordes av företagsledarens aktiva roll i verksamheten. Företagsrespondenterna var överens om att det inte är revisorns skyldighet att upptäcka bedrägerier utförda av anställda, utan de ansåg att ansvaret att upptäcka dessa brott ligger på företaget. Denna studie visar att det inte finns ett förväntningsgap mellan företags- och revisorsrespondenterna angående ansvaret att upptäcka interna bedrägerier. / Research issue: What measures against fraud does small businesses in the cash  industry use to discover and prevent frauds? How do the businesses and the auditors look at the responsibility to discover frauds performed by employees and are there any differences between the businesses expectations and the auditors’ obligations? Purpose: The purpose with this thesis is to examine how small businesses are working to prevent and detect frauds. The purpose is also to examine if there is an expectation gap between managers and auditors regarding the responsibility to detect internal frauds preformed by employees. Method: One literature and one empirical study were made. The empirical data collection was carried out by means of seven interviews, four of them with companies within the cash industry and three of them with auditors. Complementary questions were sent to three of the respondents. The literature consists of books and articles. They were found in databases, the library at Mälardalen University and Västerås Municipal library.   Conclusion: Internal control systems are one of the most important preventive measures against fraud. The businesses in this study are using some kinds of controls to detect and prevent frauds performed by employees. Often tuning of purchase, storage and sales and routines for corrections and returns are used but the most common control among the businesses consisted of the managers’ active role in the operation. All the business respondents believe that it is not the auditors’ responsibility to detect fraud performed by employees but rather believed that the responsibility to detect these kinds of crimes lies with the company. This study shows that there is no existing expectation gap between the business respondents and the auditor respondents regarding the responsibility of detecting internal fraud.

The existing audit risk model does not take business risk into account. The aims of this study are, firstly, to do research on the necessity of taking business risk into account in the audit risk model, and secondly, to indicate the influence of business risk on the audit risk model and on the scope of an audit. In this study, both audit and business risks were researched and it was determined that the existing audit risk model only considers the probabilities that auditors can give incorrect opinions. This study proposes a method whereby an auditor can consider both his own business risk and that ofhis client in determining an audit risk that is acceptable to him and in determining the scope ofhis audit. In addition to the probabilities of incorrect decisions by auditors the consequences thereof are also considered, thus limiting the auditor's engagement risk. / Die huidige ouditrisikomodel neem nie besigheidrisiko in ag nie. Die doel van hierdie studie is eerstens, om die noodsaaklikheid van die inagnerning van besigheidsrisiko in die ouditrisikomodel te ondersoek en tweedens, om die invloed van besigheidsrisiko op die ouditrisikomodel en op die omvang van 'n oudit aan te dui. In hierdie studie is literatuur oor ouditrisiko en besigheidsrisiko ondersoek waaruit aan die lig kom dat die huidige ouditrisikomodel net die waarskynlikhede in ag neem dat ouditeurs foutiewe menings kan uitspreek. Gevolglik stel die studie 'n metode voor waardeur 'n ouditeur beide sy eie besigheidsrisiko asook die van sy klient in ag kan neem tydens die bepaling van 'n ouditrisiko wat vir hom aanvaarbaar is en tydens die vasstelling van die omvang van sy oudit. Daardeur word nie alleen die waarskynlikhede nie, maar ook die gevolge van foutiewe besluitnemings deur ouditeurs oorweeg en 'n ouditeur se aanstellingsrisiko sodoende beperk. / Auditing / MCom (Ouditkunde)

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

Bakgrund: Revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra sitt klientföretags redovisning, vilket ger en ökad pålitlighet för allmänheten. Att revisorn har en relation till sitt klientföretag som präglas av förtroende har visat sig vara viktigt för att få ut nödvändig information och kunna utföra revisionen på ett korrekt sätt, men samtidigt har revisorn krav på sig om att vara helt oberoende mot företaget de reviderar. De står inför påtryckningar från allmänheten om mer öppenhet och information om företaget, vilket kan ställas i relation till dess tystnadsplikt. Utifrån dessa dilemman har vi genomfört vår studie, där vi undersöka kommunikationen och relationen mellan revisorn och klientföretaget. Syfte: Att bidra till kunskap om den kommunikation som sker mellan revisor och företagsledning och deras uppfattningar kring det. Metod: För att genomföra vår studie har vi använt en deduktiv ansats där vi utgått från befintlig teori som sedan legat till grund för vår empiriska studie. Vi har genomfört intervjuer med revisorer och representanter från företagsledningar, och materialet härifrån har vi sedan analyserat för att få fram vårt resultat. Resultat: Det som både revisorer och representanter för företagsledningarna anser vara mest centralt för att bygga förtroende, är revisorns oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Studien har också visat att revisionsberättelsen, som är revisorns kommunikation ut till allmänheten, till stor del förlorar sin nytta om den till största del består av standardtext, vilket gör att revisorn inte alltid uppfyller allmänhetens förväntningar. I relationen mellan revisor och företagsledning, upplevs ingen misstro mellan parterna, vilket blir en positiv effekt av det uppbyggda förtroendet. / Background: The auditor is responsible for quality assurance of his client company's accounts, which gives increased public confidence. That the auditor has a relationship with his client which is based on trust has proven to be important in order to obtain the necessary information and to be able to perform the audit properly, but at the same time the auditor is required to be completely independent of the company they are auditing. They are faced with pressure from the public regarding more transparency and information about the company, which may be in conflict to its confidentiality. Based on these dilemmas, we have conducted our study, examining the communication and relationship between the auditor and the client company. Purpose: To contribute knowledge about the communication between auditor and the top management team and their perceptions about it. Method: In order to complete our study, we have used a deductive approach, based on existing theory which has been the foundation of our empirical study. Conclusions: What both auditors and representatives of the top management teams consider to be most central to building trust are the independence of the auditor, confidentiality and competence. The study has also shown that the audit report, which is the auditor's communication to the public, largely loses its usefulness if it consists mostly of standard text, which means that the auditor does not always meet the public's expectations. In the relationship between the auditor and management, no mistrust is experienced between the parties, which will be a positive effect of the build-up of confidence.

Economic crime is always actual theme, even more when economy finds itself in crisis. It is a well-known fact, that in such times fraud risk increases even inside organizations. This thesis is dealing with economic crime from the perspective of auditor and fraud examiner and likewise in the terms of Czech criminal law. Fraud, as both professions call economic criminality, implies higher costs for organizations, that's why both private and government sector organizations strives to fight it. Statutory audit is being perceived as one of the means to detect fraud. But statutory audit often fails to satisfy these expectations, for it's objective is only in auditor's opinion to express, that financial statement doesn't contain material misstatement. Detecting fraud is a responsibility of the entity. As a result of discrepancies in concept of this responsibility between public and auditors arises expectation gap, which is one of the problems distinctly revealed in the beginning of the financial crisis, when big companies, whose financial statements were verified by auditor's unqualified opinion, found themselves in trouble. In this context the thesis specifies auditor's responsibility in the wording of International Standards on Auditing and Czech law. As more efficient anti-fraud means the forensic audit is being used, the thesis compares it with statutory audit especially in terms of detecting fraud.

Informationsteknik är ett expanderande område som utvecklas i takt med den teknologiska utvecklingen. Allt eftersom samhället blir mer digitaliserat har det en betydande påverkan på den finansiella revisorn och dess revisionsarbete. Det finns tidigare forskningar och diskussioner kring hur viktigt IT-kompetens är för den finansiella revisorn på grund av den växande IT-miljön. Syftet med denna studie var att undersöka om den finansiella revisorn har tillräckligt med IT-kompetens för att granska affärssystem, förstå om eller när den finansiella revisorn tar hjälp av en IT-revisor samt undersöka vilka förväntningar som finns på finansiella revisorer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna som deltog i undersökningen var revisorer från olika revisionsbyråer samt en VD, vilket la grunden för den empiriska data som därefter analyserades med hjälp av studiens teoretiska referensram. De centrala slutsatserna som tagits fram i studien är att den finansiella revisorn anser sig själva ha tillräckligt med IT-kompetens för att utföra deras arbetsuppgifter och för att kunna utföra granskningar av ett affärssystem. Studien påvisar att om en finansiell revisor ska kunna göra granskningar av ett affärssystem krävs det grundläggande kunskaper om hur affärssystem fungerar. Studien visar även att en finansiell revisor kan ta hjälp IT-revisorer när deras kunskaper inte är tillräckliga. Det förekommer främst vid granskning av komplexa och specialanpassade affärssystem. Till sist visar studiens resultat att förväntningarna som finns på finansiella revisorer överensstämmer med kundens förväntningar. / Information technology is an expanding area that is evolving in step with technological development. As the society becomes more digital, it has a significant impact on the financial auditor and its audit work. There is previous research and discussions about how important IT competence is for the financial auditor due to the growing IT environment. The purpose of this study was to investigate whether the financial auditor has sufficient IT competence to audit information systems, to understand if or when the financial auditor engages the help of an IT auditor and examine the expectations that exist for the financial auditors. To answer the studies purpose and the formulated questions, a qualitative research method with semi-structured interviews was conducted. The respondents who participated in the study were auditors from various auditing firms and a CEO, they formed the empirical data which were then analyzed by using the studies theoretical framework. The key conclusions in the study are that the financial auditor considers themselves to have sufficient IT competence to perform their tasks and to be able to audit an information system. The study indicates that basic knowledge of how information systems work is required from a financial auditor to perform an audit of the system. The study also indicates that a financial auditor can engage the help of IT auditors when their knowledge is not sufficient. It appears mainly in audits of complex and special adapted information systems. Lastly the result of the study shows that the expectation of the financial auditor is in line with the customer’s expectations.

Utöver kundernas förväntningar på produkter och tjänster är det också viktigt att ta hänsyn till medarbetarnas förväntningar på chefer och arbetsmiljö. Författarna analyserar hur dessa förväntningar påverkar medarbetarnas motivation, arbetsprestationer och arbetstillfredsställelse samt hur ledningen kan minska förväntningsgapet och de potentiella konsekvenserna. Genom en kvalitativ undersökningsmetod har författarna i denna uppsats undersökt hur medarbetarnas förväntningar och förväntningsgapet ser ut i en lågkostnadsorganisation. Författarna har även undersökt hur förväntningsgapet bemöts och behandlas i en lågkostnadsorganisation som valdes att nämnas för organisationen X. Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och bygga en förståelse för medarbetarnas förväntningar, förväntningsgap och dess konsekvenser i en lågkostnadsorganisation. Författarna studerade även hur ledningen hanterar olika situationer som uppstår på grund av medarbetarnas förväntningar. För att uppnå dessa mål valde författarna att använda en kombination av forskningsmetoder, de metoder som användes var semistrukturerade intervjuer, deltagarobservation och litteraturgenomgångar. Intervjuerna genomfördes med åtta respondenter sedan transkriberades och analyserades deras svar utifrån teorier. Som slutsats har författarna kommit fram till att medarbetarna har förväntningar på organisationen X, enligt sex av åtta respondenter handlar det om organisationens utveckling. Förväntningsgapet har lett till minskad motivation hos medarbetarna. Organisationen X möter inte upp anställdas förväntningar på ett positivt sätt, då det är en lång process att göra det. / In addition to customers' expectations of products and services, it is also important to consider employees' expectations of managers and the work environment. We analyze how these expectations affect employee motivation, work performance and job satisfaction, and how management can reduce the expectation gap and the potential consequences.  Through a qualitative research method, in this essay we have investigated what the employees' expectations and the expectation gap look like, as well as how the expectation gap is met and treated in a low-cost organization that we chose to name organization X.  The purpose of this study was to investigate, analyze and build an understanding of employee expectations, expectation gaps and their consequences in a low-cost company. We have also studied how management handles various situations that arise due to employee expectations. To achieve these goals, we chose to use a combination of research methods such as semi-structured interviews, participant observation and literature reviews. The interviews were conducted with eight respondents, transcribed, and analyzed based on theories. In conclusion, we have concluded that the employees have expectations of organization X which, according to six out of eight respondents, is about the organization's development.

Datum: [2023-01-11]Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hpAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens UniversitetFörfattare: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Titel: Förväntningar på revisorn - Finns det ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter, utifrån revisorns perspektiv?Handledare: Oksana FeicherNyckelord: Förväntningsgap, ekonomiska oegentligheter, intressentteori, revision,tillsynsmyndigheter.Forskningsfrågor: Förekommer det ett förväntningsgap mellan revisorer och myndighetervid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter?Hur kan förväntningsgapet minka utifrån revisorns perspektiv?Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka myndigheternas förväntningar pårevisorn vid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Studien harvidare för avsikt att lyfta fram revisorernas uppfattning avförväntningarna samt undersöka revisorernas förslag till ett minskatförväntningsgap.Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod eftersom studien utgår frånrevisorns perspektiv och efterfrågar revisorns tankar, åsikter ocherfarenheter.Slutsats: Studien påvisar att revisorn inte är en avgörande aktör när det gällerupptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Däremot visar studien påatt revisorn kan bidra till att motverka oegentligheter eftersom de kanupptäcka fel som kan förekomma i form av skattebrott ellerbokföringsbrott. Revisorerna anser sig själva vara en kvalitetsstämpelmedan myndigheterna anser att revisorn utövar tillsyn i företag. Detkan således konstateras att det finns ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter vid upptäckandet av ekonomiskaoegentligheter. / Date: [2023-01-11]Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hpInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Title: Expectations of the auditor - Is there an expectation gap betweenauditors and authorities, based on the auditor's perspective?Supervisor: Oksana FeicherKeywords: Expectation gap, financial irregularities, stakeholder theory, audit,regulators.Research questions: Is there an expectation gap between auditors and authorities whendiscovering financial realities? How can the expectation gap bereduced from the auditor's perspective?Purpose: The purpose of the study is to examine the authorities' expectations ofthe auditor when discovering financial irregularities. The study furtherintends to highlight the auditors' perception of expectations andexamine the auditors' proposals for a reduced expectation gap.Method: The study applies a qualitative method for studying based on theauditor's perspective and then the auditor's thoughts, opinions andexperiences.Conclusion: The results of the study shows that the auditor is not a decisive actorwhen it comes to the discovery of financial realities. On the other hand,the study shows that the auditor can contribute to preventingirregularities because they can detect errors that may occur in the formof tax or accounting violations. The auditors consider themselves to bea seal of quality, while the authorities consider the auditor to supervisecompanies. It can thus be stated that there is an expectation gapbetween auditors and authorities when discovering financialirregularities.