Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara större än utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka äldre sjuksköterskors inställning till ålderspension, vilka faktorer som påverkar deras beslut till pension och vad som krävs för en förskjuten ålderspension. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse och ett underlag till Umeå kommuns arbete med äldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva äldre sjuksköterskor har vi fått förståelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension. Den tidigare forskningen inom pension och äldre arbetskraft som studien utgått från behandlar teorier om exempelvis; inställning, orsaker, och lösningar till förskjuten ålderspension. Generellt kan vi se att majoriteten av studiens respondenter är inställda på att arbeta fram till 65 års ålder. Resultatet visar att oavsett resonemang runt pensionstidpunkt har hälften av sjuksköterskorna en positiv inställning till förskjuten ålderspension, om rätt förutsättningar gäller, exempelvis en god hälsa. Samtliga sjuksköterskor anser att det är fritiden som lockar mest med ålderspension och den största faktorn till en pensionering. De tre mest bidragande faktorerna till att sjuksköterskorna vill förskjuta pensionsåldern är lönen, kollegorna och meningsfullheten med arbetet. En lösning som majoriteten av respondenterna diskuterar är flexibla arbetstider. Flexibla arbetstider innebär att man som arbetstagare kan kombinera fritid med arbete.

Studien avsåg att undersöka yngre och äldre högskolestudenters attityd mot yngre och äldre arbetstagare samt se om det fanns skillnad i attityden mot äldre och yngre arbetstagare. Som mätinstrument användes en semantisk differentialskala uppbyggd på 20 ordpar som skattades utifrån en sjugradig likert-skala. Respondenterna skattade antingen en yngre arbetstagare först och sedan en äldre arbetstagare eller tvärtom. Studiens design utgjorde en 2x2x2 mixad ANOVA med oberoende variablerna blockordning, respondenternas ålder och målpersonens ålder. En huvudeffekt av målpersonens ålder utlästes vilket innebar att attityden influerades av arbetstagarens ålder. Interaktionseffekten mellan respondentens ålder och målpersonens ålder innebar att yngre högskolestudenter var mer positiva till yngre arbetstagare än vad äldre studenter var. Interaktionseffekten mellan blockordning och målpersonens ålder visade att svarsordning influerade attityden på så sätt att attityden förstärktes om respondenterna skattade attityden mot yngre arbetstagare först.

Studiens syfte var att undersöka arbetsgivares tankar om och upplevelser av lagförslaget om höjd pensionsålder. Genom en kvalitativ studie genomfördes sju intervjuer med arbetsgivare i olika branscher och sektorer i Mellansverige. Utifrån arbetsgivarnas tankar och upplevelser av det nya lagförslaget framkom fyra huvudteman. Det första temat handlar om arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar och att arbeta förbyggande med den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Det andra temat handlar om risker och möjligheter där arbetsgivare ser möjlighet att behålla kompetens längre men också en risk att sätta stopp för ny yngre arbetskraft. Det tredje temat handlar om motivation där engagemang och delaktighet är viktiga byggstenar för att motiveras till ett längre arbetsliv. Det sista temat behandlar vilka faktorer som ligger till grund för pensionsbeslutet. Social situation tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna ser arbetsgivarna som de främsta anledningarna till varför man som arbetstagare väljer att gå i pension idag.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.

Demografiska förändringar har gjort att försörjningsbördan de senaste 60 åren ökat kraftigt. År 2031 beräknas 410 000 individer saknas inom välfärdsyrken i Sverige. Samhälleliga insatser har införts, medbland annat höjd pensionsålder, dock krävs insatser på organisatoriskt plan. HR-rutiner som implementeras kan påverka normen om lämplig pensionsålder. Således var syftet med studien att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare vidtog i en organisation inom sektorn för vård och omsorg i ändamål att möjliggöra förlängda arbetsliv för sina medarbetare. Intentionen var att identifiera styrkor och svagheter i åtgärdsarbetet vilket skulle öka förståelsen för vad som behövde göras för att individer skulle besluta sig för pensionsavgångar senare i livet. Via två teoretiska modeller samt forskning på området, söktes förklaringar som korrelerar med de empiriska resultaten i studien. Kvalitativ metod användes och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer anställda på olika nivåer inom en kommun. Dessa analyserades sedan iterativt och tematiskt. Resultaten visade att det fanns en medvetenhet kring de demografiska förändringar samhället står inför och de svårigheter dessa medför. Det efterlystes ett åtgärdsarbete för att möjliggöra förlängda arbetsliv. Respondenterna lyfte också vikten av att värna om kompetensen som finns i organisationen och beskrev också svårigheterna i att genomföra åtgärder. I diskussion och slutsats har de teoretiska modeller som presenterats i studien ställts mot varandra och det har gjorts gällande att dessa bör användas simultant i ett framtida systematiskt arbete. Studien har visat att det fanns stora begränsningar och uppmuntran till förbättring kring åtgärdsarbetet. Vidare har de styrkor och svagheter som presenterats i förhållande till studiens syfte visat sig bli en viktig del i detta arbete.

Studien har till syfte att bidra med kunskap och förståelse för individens upplevelse av att befinna sig i gränslandet mellan arbete och pension. Studien har en kvalitativ ansats och har använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att motiven till att förlänga eller avsluta arbetslivet kan kopplas till olika behov som måste tillfredsställas, i eller utanför arbetslivet. Vid sidan om dessa behov finns en vilja att bibehålla den livssituation som tidigare varit rådande under individens yrkesverksamma liv. Resultatet visar också att informanterna över lag har svårt att identifiera sig med gruppen "pensionärer". Vi ser dock att allt eftersom man avlägsnar sig från den ursprungliga primärgruppen (arbetskollegorna) och närmar sig den nya (pensionärerna), börjar föreställningen om en "pensionär" bli mer lik föreställningen om det egna jaget.