Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov. / Today's society is becoming increasingly multicultural which places greater demands on both the care system and the nurses involved. The nurses’ lack of knowledge incompetence of various regarding eventual cultural differences can create cultural clashes and misunderstandings that can result in and improper care. The purpose of this study was to investigate the expectations of the elder immigrants, from the former Yugoslavia, when meeting in their meetings with the nurses in Sweden professionally, Method: The study is a qualitative study, with an inductive approach, and is based on six interviews with elderly immigrants who originally came from the former Yugoslavia. Personal contact was made with the informants to participate in the investigation by Serbian / Bosnian / Croatian / Macedonian associations in southern Sweden where these compounds are. The author went to the unions and informed about the study and those who wanted to participate contacted the author. The collected materials were systematically analysed with using content analysis. Results The findings that the older immigrants expecting the meeting with the nurse are presented in the following five categories. To obtain confirmation of the expressed needs, Empathetic contact, Communication and dialogue in the meeting, Respect for their values and views on health and Safety. Conclusion: The care of older patients with a different cultural background requires both cultural competence and a professional approach. The nurses need to be able to identify patient care needs, and in this special situation case be able to cope with even pass the eventual language barriers, in order to and reach the patient and understand their needs.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.</p><p>Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.</p>

<p>Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov.</p><p>Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.</p><p> Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?</p><p> Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?</p><p> Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare?</p><p>För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.</p>

<p> </p><p><strong>Titel: </strong>Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen</p><p><strong>Författare:</strong> Alexander Hammerlund och Zryan Karim</p><p><strong>Handledare: </strong>Runa Baianstovu Deniz</p><h1> </h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Enligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar.</p><p> </p><p>Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen.<strong> </strong>Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer?</p><p> </p><p>Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter. Därefter har systematiska mönster i resultatutfallet undersöks och presenteras. Resultaten påvisar att omsorgsbehoven för närvarande inte är särskilt omfattande men att det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen när dessa omsorgsbehov kommer att öka. Deltagandet i äldreomsorgen kan utifrån uppsatsens tolkningsram och resultat styras av både kulturella, religiösa, språkliga samt andra faktorer.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Äldre invandrare, deltagande, omsorgsbehov, kultur, religion samt språk</p> / <p> </p><p>Title: Will equals be treated inequally or inequals treated equally</p><p>- A study about elderly Syrians participating in the municipal geriatric care</p><p> </p><p>Authors: Alexander Hammerlund and Zryan Karim</p><p> </p><p>Tutor: Runa Baianstovu Deniz</p><p> </p><p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p>According to the<strong> </strong>governing legislations for the geriatric care granted initiatives will be governed by the need irrespective of a person's gender, culture, religion, language etcetera. The demographic development's complex of problem is not only a Swedish but also a global phenomenon since it will set other and higher requirements on the geriatric care as the care needs increase.</p><p> </p><p>The aim of this essay is to examine older Syrians participation in the municipal geriatric care. Moreover, two issues are intended to be responded partly concerning which need there is of public geriatric care. Moreover, the issues concern what can influence the participation in the public geriatric care and can there be influence by of religious, linguistic or cultural factors?</p><p> </p><p>The essay is based on a quantitative approach which data processing is based on a questionnaire survey containing totally 31 respondents. Then, systematic standards in the result outcome are examined and presented. The results demonstrate that the care needs currently are not particularly extensive but that they will set other and higher requirements on the geriatric care when these care needs will increase. The participation in the geriatric care can, on the basis of the essay's interpretation framework and results, be governed<strong> </strong>by cultural, religious, linguistic and other factors.</p><p> </p><p>Keywords: elderly immigrants, participations, care needs, culture, religion and languages</p>

In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang. Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.

Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.  Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?  Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?  Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare? För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval. Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.

Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen Författare: Alexander Hammerlund och Zryan Karim Handledare: Runa Baianstovu Deniz   Sammanfattning Enligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar.   Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer?   Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter. Därefter har systematiska mönster i resultatutfallet undersöks och presenteras. Resultaten påvisar att omsorgsbehoven för närvarande inte är särskilt omfattande men att det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen när dessa omsorgsbehov kommer att öka. Deltagandet i äldreomsorgen kan utifrån uppsatsens tolkningsram och resultat styras av både kulturella, religiösa, språkliga samt andra faktorer.   Nyckelord: Äldre invandrare, deltagande, omsorgsbehov, kultur, religion samt språk / Title: Will equals be treated inequally or inequals treated equally - A study about elderly Syrians participating in the municipal geriatric care   Authors: Alexander Hammerlund and Zryan Karim   Tutor: Runa Baianstovu Deniz     Abstract   According to the governing legislations for the geriatric care granted initiatives will be governed by the need irrespective of a person's gender, culture, religion, language etcetera. The demographic development's complex of problem is not only a Swedish but also a global phenomenon since it will set other and higher requirements on the geriatric care as the care needs increase.   The aim of this essay is to examine older Syrians participation in the municipal geriatric care. Moreover, two issues are intended to be responded partly concerning which need there is of public geriatric care. Moreover, the issues concern what can influence the participation in the public geriatric care and can there be influence by of religious, linguistic or cultural factors?   The essay is based on a quantitative approach which data processing is based on a questionnaire survey containing totally 31 respondents. Then, systematic standards in the result outcome are examined and presented. The results demonstrate that the care needs currently are not particularly extensive but that they will set other and higher requirements on the geriatric care when these care needs will increase. The participation in the geriatric care can, on the basis of the essay's interpretation framework and results, be governed by cultural, religious, linguistic and other factors.   Keywords: elderly immigrants, participations, care needs, culture, religion and languages

No description available.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Uppsatsen är explorativ och kvalitativ, i vilken vi har genomfört åtta intervjuer med första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg. Studien har också varit komparativ mellan en landsortkommun och storstadskommun. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan kommunerna när det gäller 40-talisterna, första linjens chefer välkomnar mer kunskap. När det gäller mottagandet av äldre invandrare finns redan mycket kunskap i storstadskommunen, medan det i landsortskommunen efterfrågas mer kunskap. Brukare och forskning anses i båda undersökningskommunerna vara goda kunskapskällor för att utveckla och förbättra inför mottagandet av 40-talisterna och äldre invandrare inom den offentliga äldreomsorgen.