Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.