Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet. Den främsta orsaken till en tiggares situation ansågs vara fattigdom samt bristen på social välfärd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

The purpose of this study is to describe local residents and second home owners relationship with tourism development in two villages in the parish of Nordingrå, Kramfors municipality. In the process of gathering information were ten residents interviewed by phone. The number of respondents were too few to make any real assumptions, but comparisons has been made between the respondent’s answers and the already existing literature. The respondents seem too have faith in the deciding organs in their municipality and about half of the respondents wished to have more influence in the tourism development. The other half of the respondents felt like their own knowledge were too small to consider a valid opinion. Some of the respondents and the municipal officials pointed out the importance of entrepreneurs and the effect they could have. The same point was made by Koh (2000) who said that the entrepreneurs are a big part of the construction of a tourist destination. Whether the there´s a business-friendly climate in Nordingrå is unclear, but the people who live there seem to appreciate the entrepreneurial initiative´s that´s been done The respondents are all positive to the two villages being tourist destinations. Half of the residents believe that the amount of tourist is good enough as things stand, and the other half says they don´t mind if the number of tourists increases even further. The responding second home owners are more positive to the increase of tourists than the local residents. Which is the direct opposite of Steadmans (2006) claims. He says that the second home owners have a tendency to oppose tourism development.

Skolan är en plats för utbildning, men tyvärr också en plats där det förekommer kränkningar och trakasserier gentemot personer som på något sätt inte passar in i samhällets normer. Ett sätt att angripa detta är att arbeta med normkritisk pedagogik. Detta rekommenderas av Skolverket för att skapa en mer inkluderande skola där normer ifrågasätts. Vi har intervjuat fem lärare på en yrkesgymnasieskola för att få en inblick i hur de upplever normkritiskt arbete i sin yrkesvardag. Resultatet visade att de intervjuade lärarna inte anser att de fått någon utbildning inom normkritik. De uppger sig vara positiva till vidare utbildning men är skeptiska till om sagda utbildning skulle innebära någon faktisk förändring. Sammanfattningsvis ser vi att samtliga intervjuade lärare uppger att yrkesprogrammen är skarpt präglade av samhällets normer gällande genus, men att de saknar kunskap i hur de ska hantera detta.

<p>Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.</p>

<p><p>Huvudsyftet med den här studien är att granska hur omorganisering av Swedbankskontoret i Gävlecity har uppfattats av de anställda. En del av syftet är vad den underliggande grunden för den ökade väntetiden för privatkunder inne på bankkontoret.</p></p>

Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.   Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.   Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.   Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.   Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.

Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical division Method: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text. Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs’ courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms. Feelings of discomfort, invasion of privacy and disturbed sleep arose by sharing rooms with other patients and patients of the opposite sex. Medical professionals were experienced as rushed and stressful. This worried the respondents, as it could result in an increased risk of mistakes being made and that care meetings and information disclosures were parsimonious and characterized by lack of time. There was a general perception that the hospital departments were understaffed, in all professions, but especially the doctors. Information about ongoing treatment was perceived as lacking, especially from doctors. There was reported a sense of lacking in follow-up after hospitalization and uncertainty of where respondents could turn to with questions after being discharged. When being discharged, respondents wanted more information of follow-ups and instructions and / or restrictions. Waiting times were experienced by a significant portion of the respondents as long. Conclusion: Respondents mainly reported of experiencing shortcomings during the hospital stay in the surgical division. Positive experiences were about trusting healthcare staff and of good treatment and communicational skills. Respondents expressed a need for more time together with staff and that the environment and the food that was served on the hospital wards were in need of improvement. / Syfte: Att utifrån 2012 års Nationella patientenkät och dess öppna svar, studera hur patienter upplevt vårdkvalitén under vårdtiden på en kirurgisk division. Metod: I studien sammanställdes 306 patienters svar och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas deskriptivt i löpande text. Resultat: Sjukvårdpersonalens bemötande, deras tillmötesgående och förstående attityd uppskattades. Maten som serverades beskrevs som undermålig, osmaklig och tråkig. Städningen på avdelningarna uppgavs vara bristfällig, framförallt i hygienutrymmen. Känslor av obehag, störd sömn och integritetskränkning kom sig av att dela sal med andra patienter och patienter av motsatt kön. Sjukvårdspersonal upplevdes som pressad och stressfylld. Detta oroade respondenterna, då detta innebar en ökad risk för att misstag skulle begås och då vårdmöten och informationsutlämning blev knapphändiga och präglades av tidsbrist. Det fanns en generell uppfattning om att avdelningarna var underbemannade, inom alla yrkeskategorier, men framför allt på läkarsidan. Information kring pågående behandling upplevdes bristande, framför allt från läkare. En känsla av bristande uppföljning efter vårdtiden och ovisshet om var respondenter kunde vända sig med frågor efter utskrivning framkom. I samband med utskrivning saknades information om planerade återbesök och förhållningsregler och/eller restriktioner. Väntetider upplevdes av en betydande del av respondenterna som för lång. Slutsats: Respondenterna redogjorde främst för en upplevelse av brister under vårdtiden på den kirurgiska divisionen.  Positiva upplevelser handlade om förtroende för och ett gott bemötande från vårdpersonal. Respondenterna uttryckte ett behov av mer tid tillsammans med sjukvårdspersonal och att miljön och maten på avdelningarna var i behov av förbättring.

Hur bör en ny bebyggelse utformas i äldre bebyggelse? Svaret på denna fråga ska rapporten undersöka. Samt visa om det finns skilda åsikter av nybyggnation i befintliga kulturhistoriskt värdefulla miljöer, mellan olika grupper av människor. Catharina Sternudds doktorsavhandling har varit en inspiration för rapportens arbete. Bilder av småstaden – om estetisk värdering av en stadstyp från 2007 tar upp liknande frågeställning som detta examensarbete.   Den metod som används för att få reda på skillnader mellan fackmän och allmänhet är i form av en enkätundersökning. Illustrerade förslag på nybyggnation i en äldre miljö tas fram för att användas i enkäten där bästa och sämsta förslag kan väljas. Utifrån de data undersökningen resulterat i görs en sammanställning i diagram. Värderingskriterier såsom skala och färg undersöks och jämförs med C. Sternudds resultat. Skillnader mellan åsikter mellan de olika urvalsgrupperna diskuteras. Slutsats av dessa samt egna reflektioner presenteras.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta? Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se. Detta diskuteras i sin tur utifrån olika omständigheter. Dessa är medverkan, anpassning, delaktighet, assistent samt omgivning. De slutsatser som dras är att lärarnas åsikterstämmer överens med en inkluderande undervisning, och att ett relationellt synsätt på svårigheter i skolan kan urskiljas. Lärarnas enighet kan även kopplas till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.