Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp? De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten. Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön. Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.

<p>Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?</p><p>De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten.</p><p>Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön.</p><p>Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.</p>

<p>Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.</p><p>Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.</p><p>Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.</p>

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta. Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen. Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service. Service, quality and durability have been the main strategies to differentiate them from low-price chains. / Undersökningen har visat på att återförsäljare i mellanprissegmentet differentierar sig mest genom att utveckla en stark identitet kring varumärket. Personligheten involverar butiksatmosfär, sortiment samt marknadskommunikation. I större kedjor har verksamheten valt att förlägga ansvaret för detta på ledningsnivå, vilket underlättar för butiker på lokal nivå. Genom att centralstyra dessa strategier kan verksamheten dels försäkra sig om att kedjan styrs i den riktning företaget vill och följer positioneringskonceptet. Dels kan butiksansvariga hänge sig åt att arbeta med verksamheternas kärnvärde, som är service. Service, kvalitet och hållbarhet har även varit de främsta strategierna för att differentiera dem från lågpriskedjor.

Bakgrund: Framväxten av Internet hade stor inverkan på många branscher. Det talades både om den potential som E-handeln hade och det hot den utgjorde mot traditionella butikshandlare. Att E-handel har förändrat många branscher är tydligt men också att återförsäljare börjar kombinera E-handel med fysiska försäljningskanaler. Traditionella företag har i många fall öppnat en E-handel för att svara på konkurrensen och en hel del har skrivits om detta i forskningen. Vad som dock fortfarande är relativt outforskat är E-handlare som väljer att öppna fysiska försäljningskanaler. Syfte: Syftet är att studera hur ett E-handelsföretag inom återförsäljning går till väga när det öppnar butiker och skaffar sig en hybrid distributionsstruktur. Genomförande: Vi har valt att göra en fallstudie av företaget Scandinavian Photo som i huvudsak baseras på intervjuer genomförda på deras huvudkontor i Jönköping samt i deras butik i Stockholm. Resultat: Vad som karaktäriserat strategin för fallföretaget är att den verkar ha vuxit fram över tid snarare än yttrat sig som ett rationellt vägval. Det har påståts att det skulle vara lättare för stora, traditionella återförsäljare att skapa och integrera hybridstrukturer men fallföretaget och dess marknad vittnar om något annat. Fallföretaget visade även att en telefonavdelning kan vara en viktig resurs då en E-handlare integrerar en fysisk kanal. / Background: The emergence of Internet had a major impact on many industries. Research was made of both the potential in E-commerce and the threat it posed to the traditional retailers. It is clear that E-commerce changed many industries but also that companies is starting to combine E-commerce with physical sales channels. In many cases, traditional retailers have started E-commerce in order to respond to the competition. However, what is still relatively unexplored is E-retailers who choose to open physical channels. Aim: The aim is to study how an E-retailer makes the transition towards a hybrid structure. Completion: We have chosen to do a case study of the company Scandinavian Photo, primarily based on interviews conducted at their headquarter in Jönköping and in their store in Stockholm. Findings: What seemed to characterize the strategy in the case company was that it emerged over a long period of time rather than being a rational choice. It has been claimed that it would be easier for large, traditional retailers to create and integrate a hybrid structure but the case company and its industry indicate something else. The case company also revealed that a phone service may be an important resource when an E-­‐retailer integrates a physical channel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för value co-creation vid företagsrelationer mellan leverantörer och återförsäljare inom bilbranschen. Studien utgår från Grönroos (2006) teorier om value creation i företagsrelationer samt tidigare forskning om B2B-relationer. Underlaget för studien baseras på kvalitativa intervjuer med två representanter för BMW, samt fem av dess svenska återförsäljare. Datan från intervjuerna analyseras utifrån en modell som konstruerats för att belysa den value co-creation som båda parterna i relationen bidrar med. Resultatet av studien finner att de starkast påverkande faktorerna för value co-creation är tillit mellan de respektive företagen samt flexibilitet för motpartens önskemål. Två specifika exempel inom dessa faktorer lyfts fram som viktiga, förbättrad kommunikation mellan företagen och digitalisering, vilka framkommer som resultat av value co-creation mellan företagen.

Problem: Food waste is a major issue from both an environmental as well as an economic perspective. In Europe alone, 90 million tons of food is wasted in the food supply chain every year. In order to reduce these excessive costs and the environmental impact, new food waste management strategies need to be developed and established. The food waste management strategies established in the retail stage are limited as the retail stage is an area of the food supply chain that has been neglected in research.   Purpose: This thesis explores the food waste management of fresh fruits and vegetables out of retailer´s perspective. In specific, it assesses the potential effects for Swedish supermarkets in which have established processes where non-sellable products are recycled through conversion in-house.   Method: This qualitative study has been performed through observational studies with semi-structured interviews to complement the observational findings. The empirical data is collected at Swedish supermarkets that have conversion processes established in their organization. The respondents were either store managers or managers for perishable goods. The data were analysed using the content analysis approach.   Findings: The results of our research reveal that conversion activities of fresh fruits and vegetables result in less food waste and positive economic outcomes. To create higher economic value of the food waste conversion, the conversion of fresh fruits and vegetables should be performed in combination with other product categories.

The Swedish alcohol market has for many years been in the hands of the government. The question of the monopoly, its being or not being, has for a long time engaged both Swedish citizens and politicians. Since joining the European Union it has also been on the European agenda, trying to adapt Sweden to the more liberal alcohol politic in Europe. The suppliers find themselves acting on a completely different market than a market based on free competition. The suppliers are faced with one retail channel to the stores which creates dependence and uneven power balance towards the retailer. In addition to this, their marketing activities are strictly limited due to the laws and claims. Corporate Social Responsibility is required goals given from the retailer upon the suppliers. The retailer is also set with strict term and rules from the government and has to gain the Swedish citizens approval in order to maintain their position as the only distribution channel. The supplier, primarily acting on the purpose of selling products and increasing the profit, differ from the retailer who mainly aim to limit and regulate the sales of alcohol. In this difficult market a relationship between the supplier and the distributor is being built up and nourished. The relationship in the supply chain is based on four factors; trust, cooperation, commitment and conflict. These different factors are shaping and affecting the relationship between the supplier and the retailer. The diverse aims of these two organizations, together with the regulations of the market and the dependency between each other, have an effect and shape the relationship. The analyses argue that equal goals can lead to an increased commitment between the supplier and retailer. Further on the members of the supply chains appear to use problem solving to resolve a conflict to be able to maintain good cooperation and increase trust in the relationship. The conclusion is that the retailer possesses the power in the relationship towards the supplier. All the relationship factors are important in this relationship but trust is required in order to obtain cooperation and commitment. Trust is also vital when it comes to solving a conflict.

Järbo Garn is a wholesaler in the textile industry. The companys position on the market is under changing circumstances. Therefore Järbo Garn needs to find new ways of developing their marketing. The thesis explores ways for Järbo Garn to do this, by examining different possibilities for the company to strengthen their relationship to their customers and retailers. The thesis is based on theories from three different fields; marketing, Public Relations and organizational communication. Different models is being used to analyze the material, such as the SWOT-analysis, the model of the marketing concept and the four-step Public Relations process. The material was gathered through qualitative interviews, group surveys and web-based surveys. Those methods was based on the theories of Steinar Kvale and Jan Trost. The interviews was done with representatives from Järbo Garn and their retailers. Surveys was sent out to the companys potential customers. The result shows that Järbo Garn have a good relationship with their retailers, who in general are satisfied with Järbo Garns products and services. Though, the staff may be in need of gathering the information about the retailers needs in one place. Some recommendations are given to Järbo Garn from the retailers, where develop the website appears most frequently. The result from the interviews also shows that the company lacks extensive knowledge of their customer, since the information given is minor. Some interesting hints about the customers needs is gathered from the result of the surveys. First, we learn that the customer prefers to shop in specialized stores or online. Then, we see that the customer finds most inspiration from digital channels like forums, blogs and social media. Last, we learn that the customers value quality and that they’re not loyal to any specific brand. In the end, the discussion leads us to believe that the borders between marketing, Public Relations and organizational communication are getting more and more unclear. It finally seems like the appliance of theories from these three fields are a good way of analyzing the situation of different organizations.