Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

<p>I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.</p>

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.

Syftet med min studie är att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjänst gällande barn som far illa. Min studie är utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjänsten. Jag intervjuade en förskollärare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt två socialsekreterare på barn - och familjeenheten på socialtjänsten. Mina intervjufrågor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvägagångssätten från att upptäcka oro för ett barn till att det görs en anmälan. Resultatet visar på att det håller på att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bästa.  Mitt resultat visar även på att förskolepersonalen anser att det är en jobbig del av arbetet att göra en anmälan. De känner sig ofta osäkra på om de tecken som de ser är befogade nog till att göra en anmälan eller inte. Socialsekreterarna lyfter vikten av att göra en anmälan, de menar på att minsta misstanke på att ett barn far illa ska anmälas. De menar även att det inte är förskolans ansvar att avgöra om det är befogat eller inte, utan alla misstankar är befogade. De lyfter även att det inte är förskolans uppdrag att utreda, utan att det är socialtjänstens ansvar. / The purpose of my study is to provide knowledge on how to collaborate between preschool and social services regarding child abuse. My study is designed with qualitative interviews with staff working in early childhood education and social service. My interview questions were about their experiences of collaborating together regarding concern for a child. The results in my study shows that a bigger development between preschool and social service is being developed and the staff within the various professions want a more continuous contact and interaction with each other. They believe that this will benefit the child. My results also show that the preschool staff believes that it is a difficult part of the work to make a report to the social service. They often feel uncertain about the things they see are legitimate enough to make a report or not. Social workers highlight the importance of making a report, they argue that the slightest suspicion that a child is mistreated should be notified. They also believe that it is not the preschool staff responsibility to determine whether it is justified or not. They think that all suspicions are justified. They also highlight that there are the social workers responsibilities to investigate not the preschool workers.

Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv. Jag har strävat efter att i detta arbete lyfta fram aspekter kopplade till formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Genom ett samtal om formativ bedömning lärarna emellan har jag försökt att på ett konkret sätt förtydliga vad matematiklärare på gymnasieskola anser ha stor betydelse i arbetet med formativ bedömning och dess utveckling. Av samtalet framgår också vilka svårigheter de möter och vad som inspirerar dem. Tidsbrist samt kamratbedömning är exempel på de svårigheter de upplever medan information som genereras tack vare formativ bedömning utvecklar lärare, anser de. Tidsbrist lärarna diskuterar om har sitt ursprung främst i den begränsade tidåtgång de upplever när de genomför ofta tidskrävande och kontinuerligt formativa aktiviteter såsom självbedömning, parallellt med andra uppdrag i klassrummet. Kamratbedömning upplevs som ett resurskrävande moment, där är det främst elevers begränsade erfarenheter och bekantskap med liknande bedömningar som avgör utfallet av ett lyckat bedömningsförfarande. Även elevers förmåga att identifiera syftet med kamratbedömningen spelar en viktig roll i sammanhanget. Studien visar att lärares uppfattning om formativ bedömning i stort sammanfaller med vad forskarna uppgett.

No description available.

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.  Enligt lärarna får en elev ett femtiotal återkopplingar per läsår. Här skiljer sig elevernas uppfattning betydligt då de bedömer att de får två till tio återkopplingar.   Lärarnas intention enligt studien är att åstadkomma utveckling, men eleverna uppfattar åter-kopplingen i termer av slutgiltiga betyg och ibland fördömanden. Eleverna tyckte att det var roligt och motiverande med positiv återkoppling.  De slutsatser vi dragit av studien är att processen bör bli iterativ istället för en envägs-kommunikation, eleven måste utgå från sina egna mål och lärarens roll borde vara att matcha eleven mot dessa. Utrymme för reflektion utifrån återkopplingen måste tillföras och eleven bör få utbildning i måluppfyllelseprocessen för att kunna vara aktiv i denna process. / The purpose of this study was to identify, highlight and understand how the  goal achievement process works at a secondary school with vocational programs.  We identify the goal achievement process as all activities i.e. teacher communication, interpreting of course goals, assessing performance and convey this assessment. The purpose was also to study student participation in the process and reactions to teacher activities.  The study was conducted with a qualitative approach with fact interviews and focus group interviews as tools to collect data. We based our analysis on Vygotsky's theory of the proximal development zone and the concepts of formative and summative assess-ment.  According to teachers, a student gets some fifty feedbacks per academic year. This differs significantly  two to ten. intentions according to the study are to achieve development, but students' understandings of the feedback are in terms of final scores and sometimes condemnations. The students thought it was encouraging and motivating with positive feedback.   The conclusions we drew from the study are that the process should be iterative rather than a one-way communication, students must set their own goals and the teacher's role should be to match students towards them. Time for reflection on the feedback need to be given in the process and students should be trained in the goal achievement process to be able to take active part.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tycker om att tala inför andra. Pedagogernas medvetenhet om att eleverna behöver stärkas är stor. Lärarna tror generellt sett mer på vad eleverna klarar av än vad eleverna själva uppskattar sig göra. Betydande skillnader finns mellan skolor när det gäller arbetssätt och återkoppling efter muntligt framträdande.

Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp. Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning. Men det finns också de som anser att bedömning inte gynnar eleven och arbetar därför inte strukturerat med det. Likvärdighet ses som något som inte kan uppnås och tas därför inte på allvar. Hur klarar elever att möta lärare vars förhållningssätt till bedömning är negativt och nonchalant? Blir bedömning utvecklande eller fördömande?

<p>Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp.</p><p>Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning. Men det finns också de som anser att bedömning inte gynnar eleven och arbetar därför inte strukturerat med det. Likvärdighet ses som något som inte kan uppnås och tas därför inte på allvar. Hur klarar elever att möta lärare vars förhållningssätt till bedömning är negativt och nonchalant? Blir bedömning utvecklande eller fördömande?</p>