<p>Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten</p><p>är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats</p><p>har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas</p><p>som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet</p><p>användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier</p><p>som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i</p><p>en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings</p><p>process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit</p><p>i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats</p><p>positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet</p><p>ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar</p><p>engagemang.</p>

Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar engagemang.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen. Resultatet visar även att lärare använder återkoppling som en del i sitt bedömningsarbete, vilket oftast utformas genom att ställa frågor till eleven. Majoriteten av lärarna anser att när bedömningen görs i syfte för att forma undervisningen och inte enbart för att kartlägga kunskaper har det en positiv inverkan på elevernas lärande, men att tiden till att hinna bedöma alla elever är ett hinder.

This thesis examines the effects of electricity visualization in an office building. The subject was investigated through the creation of a web based visualization tool that was made accessible to the about 1500 employees in a large office building. The visualization was available for three weeks. During this period interviews, user studies and observations took place in order to evaluate what, if any, effects the visualization had on the attitudes and behaviors in the office. Electricity use data was collected and analyzed to see if the project had a statistically significant effect on the electricity consumption in the office. The results from the interviews and the data analysis indicate that no reduction in electricity consumption took place, and a number of factors that could increase the chances of success were identified. The workstations covered by an electricity meter should correspond to smaller organizational units in order to take advantage of existing group affiliations. Further, communication channels should be effective, so that as many workers as possible could be reached and become interested in the project. Finally, the goals of the project should be aligned with the goals of the workers to encourage behavioral change instead of making energy saving a burden that takes time from ordinary tasks. A slight change in attitude was detected, but this did not result in any change of behavior. One reason for the absence of change in behaviors was the feeling of lack of control over energy use.

No description available.

Ett av skolans och lärares uppdrag är att ge elever möjlighet till inflytande över sin kunskapsutveckling, och en undervisningsform som enligt forskning erbjuder elevinflytande är formativ bedömning. Syftet med den här studien är att undersöka om och i så fall hur matematiklärare, som säger sig använda formativ bedömning, skapar möjligheter till elevinflytande genom återkoppling och därigenom möjliggör olika elevidentiteter inom matematikämnet.  I studien används kvalitativa metoder som datainsamling, vilka är intervjuer och observationer. Som komplement till metoderna används även ljudupptagningar. I studien undersöks tre matematikklassrum och tre verksamma matematiklärares återkoppling. Data bearbetas med hjälp av ett begreppsligt ramverk och ett metodologiskt verktyg, vilket är diskursanalys. Resultat och analys visar på att lärarnas återkoppling kan möjliggöra elevinflytande på olika nivåer, samt genom sin återkoppling skapar lärarna och eleverna olika elevidentiteter som påverkas av normer och maktförhållanden. Avslutningsvis förs en diskussion kring resultatet angående att lärarna, som säger sig använda formativ bedömning, inte använder undervisningsformen så som forskning hävdar.

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om lärares syn på muntlig återkoppling i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Frågeställningarna behandlade hur lärare beskriver att de använder muntlig återkoppling, vilka framgångsfaktorer de lyfter, samt vilka nivåer på muntlig återkoppling som vi kan urskilja att lärarna beskriver. Urvalet var målinriktat och data har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer där sex verksamma lärare deltagit. I resultatet framkom att lärare dagligen säger sig använda muntlig återkoppling och att olika framgångsfaktorer är väsentliga. En gemensam utmaning som lärarna lyfte är tidsaspekten och att hinna ge alla elever muntlig återkoppling som för lärandet framåt. Ytterligare en slutsats var att utifrån lärarnas beskrivningar kunde vi urskilja att de ger muntlig återkoppling på olika nivåer. De beskriver att de först vill bekräfta eleven varpå sedan ge guidning i hur eleverna kan ta sig vidare.

Detta studie undersöker hur fem svensklärare på högstadienivå uppger att de arbetar med formativ och summativ återkoppling samt kamratbedömning vid textarbeten. Vidare undersöks även högstadieelevers attityder till de olika återkopplingsmetoderna. Svensklärarna intervjuas medan eleverna i årskurs 7, årskurs 8 och årskurs 9 besvarar en enkät Undersökningen är förlagd på en högstadieskola i Gävle och syftet med studien är att få en inblick i hur de fem svensklärarna arbetar med olika återkopplingsmetoder vid textarbeten samt elevernas attityder till dessa. I resultatdelen får läsaren ta del av hur de intervjuade svensklärarna uppger att de använder de olika återkopplingsmetoderna vid textarbeten. Resultatet visar att den formativa återkopplingen är dominerande hos alla de intervjuade informanterna vad gäller undervisning vid textarbeten. De redogör också för att de kommunicerar ut den formativa återkopplingen både muntligt och skriftligt. I enkätsvaren från eleverna uppger de i majoritet att de föredrar formativ återkoppling på textarbeten. En tydligt urskiljbar slutsats är att kamratbedömning inom svenskundervisningen vid textarbeten inte genomförs i någon hög utsträckning på den aktuella högstadieskolan där studien förlades. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna ibland ges möjlighet att skicka in sina textarbeten för bearbetning.

Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang.

Loggboken har en etablerad tradition inom grundskoleundervisningen i Sverige där den används på många olika sätt och med olika syften. Litteraturen betonar vikten av att välja den loggboksform som främjar de önskade syftena för undervisningen. Forskningen om loggböckernas utformning och användning inom slöjdundervisningen är dock begränsad. Syftet med detta arbete är att bilda kunskap om slöjdlärares användning av loggboken som en undervisningsmetod för elever i grundskolans slöjdundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts där 101 frivilliga enkätsvar samlats in digitalt från slöjdlärare med olika materialinriktning och stadieindelning. På grund av det begränsade urvalet kunde inte enkätundersökningens resultat generaliseras. Undersökningen visar dock hur loggböcker används och kan användas inom slöjdpraxis. Respondenternas uppfattningar om loggboksarbetets för- och nackdelar har kartlagts. Skillnader gällande loggbokens former och användning utifrån stadieindelning respektive materialinriktning har påvisats. Betydelsen av att anpassa arbetssättet med loggböcker till olika gruppers och enskilda elevers förutsättningar har betonats. Förslag på olika metoder för att rationalisera lärarnas loggbokskommentarer har beskrivits och diskuterats. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod som kan tillämpas oberoende av olika påverkansfaktorer för undervisningen. Loggboksarbetet behöver snarare utformas med tanke på dess syfte och med hänsyn till arbetets förutsättningar. Undersökningen visar vidare att det formativa arbetssättet med loggböcker kan effektiviseras och inte bör vara ett alltför betungande krav. Vidare forskning behövs för att nyansera bilden av slöjdloggböckers användning och för att få ytterligare förståelse för hur metoden kan nyttjas på bästa sätt.