En källa kan definieras som ”ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde”. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska. Information om källor finns främst bland de äldre generationerna, varför det är viktigt att inventera och dokumentera dem på nytt. Syftet med detta arbete var att undersöka källor på södra Öland med avseende på utbredningsmönster och vattenkvalité. Genom bl.a. litteratur- och kartstudier hittades 114 stycken tidigare dokumenterade källor på Öland varav 89 stycken belägna i Mörbylånga kommun. En karta gjordes i GIS för att plotta ut källornas utbredningsmönster som sedan jämfördes mot geologiska och topografiska formationer. Detta visade att källorna främst låg i anslutning till sprickzoner, alvarmarker, landborgen och strandvallarna. Av de tidigare dokumenterade källorna inventerades och dokumenterades 20 stycken i fält med hjälp av en inventeringsblankett. De parametrar som undersöktes var vattnets pH-värde, temperatur, färgtal, konduktivitet, alkalinitet, nitrat, klorid, sulfat och järnhalt. Resultaten visade att det främst finns en skillnad i vattenkvalité mellan källor väster respektive öster om vattendelaren på södra Öland. Störst skillnad var det i koncentration av nitrat, sulfat och klorid där källorna på västra Öland hade betydligt högre värden. De höga halterna kan främst bero på att det finns större antropogen påverkan i anslutning till källorna i väst, i form av bl.a. jordbruk och bebyggelse. Skillnaden i berggrund verkar även ha en inverkan, då berggrunden i väst på sina områden domineras av skiffer medan den i öst uteslutande utgörs av kalksten. Jämförelsen mellan käll- och ytvatten visade att ytvattnet skiljde sig från källvattnet på västra Öland men var relativt likt det på östra. Resultaten presenterades i form av bl.a. GIS-kartor och PCA i Primer.

No description available.

Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti. .

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap. Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet. Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland. Det blir en destination och ett besöksmål i sig men också en utgångspunkt för en rad aktiviteter och platser. Ett besökscenter och ett landskapshotell. För ett kulturarv är inte något man kan ta del av endast på ett fåtal informationstavlor. Det något som måste upplevas! / Öland has always been dear to me, that’s why I chose to work with this site. This project is about how the architecture appears and meet the landscape Stora Alvaret, but its also about what’s happening there and how the architecture effects you and makes it possible to experience this great landscape. My intention is to create architecture that enhances the Stora alvaret, the nature and the atmosphere. An oasis for our well being and an opportunity to experience the nature during all different seasons. An unique place that could benefit the local business and draw more people to the Island and the world heritage. My strategy is to create a point that works as an the center of the world heritage and the south of Öland. A destination and a starting point for several activities and sites. A visitor center and a landscape hotel. I believe that a culture heritage is not something that you just read about, it something that needs to be experienced!

No description available.

Klimatförändringar kommer att få en ökad påverkan på Ölands jordbruk genom en ökad medeltemperatur och fler extremväder som torka och skyfall. Jordbruket är dessutom en av de sektorer som bidrar mest till övergödningen av Östersjön.   Conservation Agriculture bygger på de tre principerna minimal plöjning, direktsådd i ett permanent växttäcke och varierad växtföljd på grödor. Detta ger ofta fördelar såsom en ökad infiltration av regnvatten och minskad avrinning, samt minskat läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. På lång sikt är metoden ofta ekonomiskt lönsam, men under omställningsperioden kan den ge lägre avkastning på grödor och ett större behov av bekämpningsmedel (om det används).   Syftet med undersökningen är att undersöka hur Ölands jordbrukare ser på jordbruksmetoden, och hur villigheten att prova metoden skulle kunna ökas. Detta gjordes genom en enkätundersökning med tretton respondenter. Denna grupp kan inte ses som representativ för alla jordbrukare på Öland, men indikerar att förbättringar i spridningen av information skulle behöva göras om en ökad tillämpning önskas.   Klimatförändringar, tillgång till vatten, minskade dieselkostnader och erosion visades vara troliga potentiella drivkrafter för en ökad tillämpning. Omställningskostnader, ogräshantering och att grödrester kan behövas till foder kan istället ses som troliga utmaningar för en tillämpning av metoden på Öland. Detta behöver dock styrkas med vidare studier. / Climate change will have an increasing impact on the farmlands of Öland, the average temperature will rise and extreme weathers such as drought and downpour will be more common. It would also be desirable to lessen the leakage of nutrients from farmlands to the Baltic Sea.   Conservation Agricultures fundamentals are reduced tillage, permanent crop coverage and plant rotation. It provides benefits like increased water infiltration, reduced runoff and reduced leakage of fertilizers and pesticides. The method is normally financially profitable in the long run, but will during the transition period result in a lower yield and a higher use of pesticides, if it’s used.   The study’s purpose  is to investigate the farmers perception of the method, and how they could be made more willing to try it. This was done through a questionnaire with thirteen respondents. The group can not be seen as representative for all farmers on Öland, but it indicates that the spread of information needs to improve if a higher adaptation is desired.   Climate change, access to water, fuel costs and erosion was shown to be potential motivations for an increased adaptation. Transition costs, weed control and the need for straw as animal feed were probable challenges. This needs to be confirmed through further studies.

<p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns.</p><p>Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language</p> / <p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena.</p><p>Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk</p>

No description available.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet. Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt. Vi har utifrån ett systemsynsätt analyserat vårt fallstudieobjekts verksamhet utifrån syftet att våra analyser ska hjälpa Wannborga med sin företagsutveckling samt andra aktörer i liknande situationer. I fråga om företagsutveckling har vi antagit ett entreprenöriellt perspektiv med fokus på entreprenörens personliga utveckling. Den teoretiska referensram som utgör grunden i uppsatsen är till stor baserad på postmoderna perspektiv, vilket innebär att vida generaliseringar får stå tillbaka for subjektiva och mer individualistiska tolkningar. Det största problemet som Wannborga har i likhet med andra aktörer inom lantgårdsturism är att aktörerna har svårt att se helheten i sitt koncept. Alla delar i verksamheten och hur dessa samverkar bör analyseras innan en effektiv kommunikationsstrategi kan implementeras. Vi anser att aktören bör analysera sitt koncept för att hitta kundnyttan och värdet i det de erbjuder. Utifrån detta kan sedan ett tydligt budskap konstrueras och riktas till olika segment. Efter varje ämnesområde ges specifika rekommendationer för hur Wannborga bör utveckla sin verksamhet baserat på de resonemang vi fört. Vi avslutar uppsatsen med en modell för kommunikationsstrategi där vi illustrerar vilka komponenter som interagerar med varandra och vilka steg man bör följa från att utveckla sin verksamhet till att skapa en kommunikationsstrategi. Denna modell ska ge den översikt som är förenlig med systemsynsättet där det holistiska perspektivet är centralt. Modellen gör våra rekommendationer mindre specifika för Wannborga och andra aktörer kan på så vis lättare applicera våra slutsatser i sin verksamhetsutveckling. / Because of a decrease in revenue streams farms have been forced to diversify their businesses to include other business areas than traditional agriculture. The most common area of diversification is farm based tourism where the farm family opens up their home to tourists. Tourism differs greatly from the business of agriculture which makes the transition between these areas problematic. Our theoretic and empirical findings all show that actors within this industry lack knowledge of marketing and communication. Therefore we have chosen to focus on how actors within this industry can coordinate and market their businesses. Wannborga på Öland AB is our main case study object and is further complemented with other similar case study objects. Based on a "system approach" we have analysed Wannborga and their business with the purpose of helping them and other actors with their business development. An entrepreneurial perspective with focus on the entrepreneur's own personal development has characterized our analyses of their business. The theoretical framework is largely based on post modern perspectives where broad generalizations has been put aside to subjective and individualistic interpretations of the market and the nature of Wannborga as a business. The main problem Wannborga and other actors within this industry are facing is largely based on the lack of focus on the overall picture of their concept. All the components within their business and how these components interact should be analysed before an effective communication strategy can be implemented. An actor should analyse their overall concept to identify customer benefits and the value provided. Based on this analysis a clear message can be constructed and communicated to different segments. Following each topic discussed we provide specific recommendations for how Wannborga should develop their business. We conclude this thesis with a model for a communication strategy that illustrates how the different components interact with each other, and the different steps to be taken when constructing a communication strategy. This model gives an overview which is consisient with the holistic perspective of a system approach. This model makes our analyses less specific for Wannborga and therefore more generally applicable for other actors within this industry.

Abstract Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007. This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns. Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language / Abstract Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007. Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena. Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk