No description available.

Bakgrund: Symptom vid torra ögon kan vara en känsla av torrhet, irritation, okomfort, främmande kropps känsla och ökad produktion av tårar. Torrhetskänslan varierar under dagen men är mest påtaglig framåt kvällen. 3 av 4 som upplever symptom för torra ögon har ett tunnare lipidskikt. Diagnostisering av normala, måttligt torra och torra ögon kan dels göras med hjälp av en symtomenkät t.ex. TERTC-DEQ. Syfte: Att undersöka om lipidskiktet förändras i tjocklek från förmiddag jämfört med eftermiddag under samma dag. Metod: I studien deltog 6 män och 21 kvinnor med en medelålder på 23.3 ± 2.1 år. Mätning av lipidskiktet utfördes en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen under samma dag. Gradering av lipidskiktet utfördes med hjälp av instrumentet Tearscope-plus. Försökspersonerna fick även svara på enkäten TERTC-DEQ. Resultat: På förmiddagen hade 55% av försökspersonerna lipidskikt wave pattern typ (3). Medelvärdet av typ på förmiddagen, var 2.7. På eftermiddagen låg lipidskiktet jämnt fördelat över wave pattern typ (3) med 40.7% och closed meshwork typ (2) med 40.7%. Medelvärdet av typ på eftermiddagen, var 2.4. Medelvärdet hade förändrats 0.3 mellan förmiddag och eftermiddag, från ett tjockare till ett tunnare skikt. Vid sammanställning TERTC-DEQ upplevde 74.1% normala ögon och 25.9% måttligt torra ögon. Slutsats: Resultatet av studien visar att det sker en förändring av lipidskikts tjockleken från förmiddag jämfört med eftermiddag. Lipidskiktet är tjockare på förmiddagen jämfört med eftermiddagen. Att lipidskiktet förändras kan ha resulterat i att torrhetskänslan i ögonen kan blir mer påtaglig framåt kvällen.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om styrketräning påverkar konjunktival rodnad i ögat samt om kosttillskott som är vanliga vid styrketräning påverkar ögontorrhet. Metod: Deltagarnas konjunktivala rodnad undersöktes med biomikroskop och graderades med Efron Grading Scale. 19 patienter undersöktes efter träning och 21 patienter undersöktes utan att ha tränat den dagen. Deltagarna fick svara på ett frågeformulär om vilka kosttillskott de använde och OSDI-enkäten. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad i konjunktival rodnad mellan gruppen med styrketränande personer och kontrollgruppen upptäcktes. I gruppen för träning blev medelvärdet på konjunktival rodnad 0,72 ± 0,42 och i kontrollgruppen 0,55 ± 0,28. Ingen statistisk signifikant skillnad i OSDI-poäng mellan gruppen som använde kosttillskott och gruppen som inte använde kosttillskott upptäcktes. I gruppen med kosttillskott blev medelvärdet på OSDI-poäng 11,31 ± 11,72 och för ej kosttillskott 16,52 ± 10,70. Slutsats: Studien visar på att styrketräning ej påverkar den konjunktivala rodnaden och att kosttillskott inte påverkar ögontorrhet i den här studien. / This study has two aims. The first aim is to investigate if strength training has any association with conjunctival redness. The second aim is to investigate if dietry supplements have any association with dry eye. 40 participants were included in this study and were divided into two groups. One group that was examined directly after a strength training workout and one control group that did not work out that day was examined. The avarage age of the workout group was 25.9 ± 5.5 and in the control group was 24.3 ± 4.9. The participants were examined with the slit lamp and the conjunctival redness was graded according to Efron Grading Scale. The same subjects participated in the investigation of supplements afftecting dry eye. They answered a questionnaire to see what supplements they were using and then divided into two groups. One group that were using supplements and one that did not. The avarage age in the supplement group was 25.9 ± 5.5 and in the no-supplement group 24.2 ± 5.0. To examine their eye dryness they answered an Ocular Surface Disease Index survey. There was no statistical significant difference in conjunctival redness between the workout group and the control group (p>0.05). And there was no statistical significant difference in OSDI score between the supplement group and the no-supplement group (p>0.05). Weight training does not affect conjunctival redness in this sample. Supplements do not affect dry eye symptoms in this sample.

Ögonsjukvård är ett specialiserat område inom hälso- och sjukvård vilket kräver en kunskapsbaserad omvårdnad. Många patienter kontaktar sjukvårdsrådgivningen eller direkt till ögonmottagningar för att få hjälp med sina frågor. Fortfarande bemannas dock ögonmottagningar med allmänsjuksköterskor som saknar formell kompetens kring ögonsjukdomar. Patienten förväntar sig säker vård när hen söker vid akuta situationer därför behövs kunskap om allmänsjuksköterskans erfarenhet av telefonrådgivning inom ögonsjukvården. Syftet med studien var att belysa allmänsjuksköterskors upplevelse av telefonrådgivning för patienter som söker akut ögonsjukvård. Resultatet av intervjuerna med sex allmänsjuksköterskor analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Två huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för professionsutövning samt samarbetet med andra, Dessa kategorier delades sedan in i fem underkategorier, Brist på kunskap, brister i beslutsstöd, rådgivning via telefon, förväntningar från andra samt stöd från kollegor. Resultatet visade att respondenterna upplevde att telefonrådgivning var svårt och kunde leda till en ökad stress i arbetet men att det även var lärorikt. Respondenterna upplevde att de förväntades ha kunskap om ögonåkommor trots att de inte hade vidareutbildning, vilket skapade frustration och osäkerhet. Stöd från erfarna kollegor var en viktig del av arbetet och den största källan till kunskap. Det framkom att specifik utbildning inom telefonrådgivning samt ögonsjukvård är önskvärt. Detta kan ledas av den specialistutbildade ögonsjuksköterskan inom oftalmologisk omvårdnad. Fortsatt forskning behövs om innehållet i rådgivningen.

Syfte: Det är många som upplever att de får torra ögon vid användning av kontaktlinser. Därför är syftet med denna studie att jämföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser påverkar tårfilmsstabiliteten. Metod: 30 stycken vana linsbärare deltog i studien. Två mätningar utfördes, en gång på eftermiddagen då försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en då de använt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mättes indirekt med hjälp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mätningar per öga där ett medelvärde sedan räknades ut. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vänster ögas mätningar. Höger ögas mätningar analyserades och visade en signifikant skillnad (p < 0,05) mellan NITBUT utan och med kontaktlinser. Deltagarna delades in i två grupper ena gruppen där NITBUT < 10 sekunder och den andra > 10 sekunder utan kontaktlinser. Den nya indelningen analyserades och det visade att hos gruppen med NITBUT <10 sekunder var skillnaden mellan utan och med kontaktlinser inte statistisk signifikant (p > 0,05) medan det i den andra gruppen med NITBUT > 10 sekunder fanns en statistisk signifikans (p < 0,05) mellan utan och med kontaktlinser. Slutsats: Studien kom fram till att kontaktlinser påverkar tårfilmsstabiliteten negativt. När NITBUT < 10 sekunder utan kontaktlinser påverkar kontaktlinsen inte NITBUT medan när NITBUT > 10 sekunder utan kontaktlinser kommer NITBUT att sänkas dramatiskt efter sex timmars användning av kontaktlinser och till och med hamna under gränsvärdet för torra ögon (NITBUT < 10 sekunder).

Purpose: The purpose of this study was to investigate if there was a difference in the tear film’s osmolarity before and after drinking coffee. ' Method: All subjects in this study were asked to fill in a questionnaire to diagnose factors in their subjective symptoms, the questionnaire TERTC-DEQ. The subjects with a total graduated points of over 17 were not allowed to participate in the further measurements. In the study there was a total amount of 38 subjects, were 5 participated twice for both measurements, coffee and water. The measurements were done by TearLab to bring the the osmolarity values, of coffee and water, the before and after measurements, to be compared with each column. Each subject was measured before the drinks was served, 200 milliliters of water or 200 milliliters of coffee. 45 minutes after the first measurement, after the intake of one of the liquids, then the second measurement was occured with TearLab.  All of these values and measurements was later compared to each columns of coffee or water. Results: There was no significant difference between neither the coffee or water results (p>0,05). Though there was a little quotable difference between the before and after measurement values of coffee, but not significant. Conclusion: There was no significant difference related to coffe drinking and tear osmolarity. There is no contribution to the tear film’s osmolarity and it will not work as a factor into the dry eyes diagnosis.

Bakgrund: Postural kontroll är en komplex process där flertalet faktorer inverkar, men är central för en individs alla dagliga aktiviteter. Nedsatt postural kontroll kan resultera till skador och begränsad rörelseförmåga. Adekvata fysioterapeutiska interventioner är i och med detta nödvändiga för att förbättra den posturala kontrollen. Ett sett att utföra detta skulle kunna vara träning med slutna ögon. Träning med slutna ögon syftar till reducera den visuella informationen och träna de övriga sensoriska systemen. Detta är en metod som inte är välstuderad idag. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av träning med slutna ögon och dess påverkan på balans. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga inom aktuellt område med hjälp av databaserna: Pubmed, Scopus och google scholar. Mesh-termer i kombination med fritextord nyttjades för att få fram relevanta artiklar. PEDRO-scale användes för att kvalitetsgranska de inkluderade artiklarna. Resultat: Totalt inkluderades åtta artiklar i denna litteraturstudie som studerade träning med slutna ögon och dess effekt på balans. Tre studier undersökte kategorin idrott och tre studier undersökte neurologisk problematik. En annan studie undersökte den äldre människan och den sista artikeln studerade människor med avsaknad av hörsel. Två av artiklarna i studien visade på signifikanta skillnader gentemot kontroll grupperna. De övriga sex studier påvisade en förbättring, men påvisade ingen skillnad i jämförelse med kontrollgrupp. Konklusion: I denna kartläggning finns det indikationer till att träning med slutna ögon skulle vara gynnsamt inom vissa områden. I nuläget visar det dock att träning utan visuell input inte har några större fördelar gentemot träning med öppna ögon. Vidare forskning behövs.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka typer av djurögon applicerade på en mänsklig karaktär som kan uppfattas som mer eller mindre skrämmande. Arbetet grundar sig på teorier om fiendedesign i skräckspel samt ögonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och användes till 15 semistrukturerade intervjuer. Fem frågor rörande de sex karaktärerna med olika djurögon gav svar på frågeställningen i arbetet. Resultatet från denna undersökning visar att färg och form har en viss betydelse för hur en betraktare upplever vad som är skrämmande för de utvalda ögonen.

Torra ögon beror på en tårfilmsdefekt och ger symtom såsom skav, irritation och dimsyn. Symtomen kan orsakas av till exempel sjukdomar, läkemedelbiverkningar eller miljöfaktorer. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patienters upplevelser av att ha torra ögon. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Följande kategorier framkom: fysisk påverkan, begränsningar, att bli tagen på allvar, utvecklat ett förhållningssätt till sin situation samt stöd och social gemenskap. Patienter med torra ögon upplever att de påverkas fysiskt genom att ögonen till exempel skaver, kliar och smärtar. Vissa miljöer och aktiviteter påverkar symtomen i negativ riktning. Patienterna påverkas i sin vardag på så sätt att de har svårigheter att se på tv, att köra bil under längre tid eller att läsa. Vissa miljöer kan vara ansträngande att arbeta i. Bemötande och information från ögonsjukvården upplevs ibland som bristfällig. Patienterna verkar ändå acceptera sin situation, prövar sig fram och försöker hitta lösningar. Att kunna träffa och diskutera sin situation och sina behandlingar kring torra ögon med andra patienter i samma situation upplevs som positivt, då detta bidrar till social gemenskap och utveckling av egenvården. Ökad förståelse för hur patienter med torra ögon påverkas och upplever sin situation är viktigt för att kunna tillgodose patienternas egenvårdsbehov och för att ge sjukvårdspersonal evidensbaserad kunskap. Mer forskning, såväl flera som mer omfattande studier behövs för att öka kunskapen om patienter med torra ögon. / Dry eyes are due to a tear film defect, give symptoms such as chafing, eye irritation and blurred vision. The symptoms may be caused by, diseases, medication side effects or environmental factors. The aim of this pilot study was to examine patients ' experiences of having dry eyes. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data processing was performed using a manifest content analysis. The following categories emerged; physical impact, limitations, to be taken seriously, developed an approach to his/her situation, and support and social community. Patients with dry eyes feel they are physically affected by chafing, itching and pain. Some environments and activities affect the symptoms in a negative direction. The patients are affected in daily life, such as difficulties watching television, to drive a car for longer periods of time, or to read. The personal treatment and information from staff in an eye department are sometimes seen as failing. Patients seem to accept their situation, they are testing their own ways trying to find solutions. To be able to meet and discuss their situation and their treatments of dry eye with other patients in the same situation is perceived as positive, as this contributes to a sense of social relationship and a development of patient self-care. Better understanding of how patients with dry eye are affected by and experiences their situation is important in order to meet patients ' self-care needs and to provide the medical staff evidence-based knowledge. There is a need to increase the knowledge about patients with dry eyes and their experiences to this problem. More extensive studies in this area need to be accomplished.

Detta examensarbete undersöker om ögonfärger och former kring ögonen hos spelkaraktärer i action-genren och om ovanliga aspekter kring dessa kan orsaka en kuslig effekt som minskar trovärdigheten hos dem. Teorier kring hur människor uppfattar varandra, “The Uncanny Valley” samt stereotyper i dataspel och samhället har använts som grund för att analysera arbetet. För att undersöka detta ämne togs 15 ritade koncept utav tre spelkaraktärer från olika kända dataspel. Koncepten skapades med fokus på karaktärens grunddesign, ovanliga och neonfärger, asymmetri samt vidgade ögon. Undersökningen genomfördes med en enkät och en semistrukturerad intervju för 6 informanter som hade någon form av erfarenhet att spela dataspel. Syftet med undersökningen var att ta reda på om man kunde använda sig av att ändra ögonens färgsättning hos karaktärer i en spelgenre där detta i nuläget inte är vanligt förekommande, utan att karaktären för den skull upplevs som obehaglig och onaturlig.