Previous studies suggest that global warming threatens populations of Arctic char (Salvelinus alpinus L.) and that interspecific competition from brown trout (Salmo trutta L.) can have negative effects when the species occur in sympatry. The aim of this study was to investigate if populations of Arctic char have declined in the last decades in lakes where they in the past have coexisted with brown trout. I examined this by revisiting five lakes previously sampled in the mountain region of Västerbotten (Sweden) during the 1960´s. This study repeated earlier sampling methods and examined the population size, biomasses and individual size and weight of all fish. Results showed increased abundances of brown trout and a trend towards declining Arctic char populations in the five lakes. Both Arctic char and brown trout currently had higher mean lengths than previous sampling years. This study also examined the diet and growth rate of both species. The diet analysis showed that the species to some extent overlapped in diet, while they also showed clear differences, where Arctic charr e.g. consumed more pelagic zooplankton. The growth rate was higher for Arctic char and differed between lakes. The shift towards more brown trout dominated lakes could depend on both that the two species are differently affected by a warmer climate, and that fishing habits have changed since the 1960´s. A warmer climate likely changed the species interaction in favor of trout and could lead to more competition and predation on Arctic char.

Egg stocking in rivers and streams is a common measure to support and re-introduce salmonid populations. To ensure the success of egg stocking programs, knowledge of the early life stages of juveniles including dispersal ability and habitat preferences of fry is a prerequisite. This study was conducted to investigate downstream dispersal patterns and habitat use of young of the year brown trout in a mid-sized, channelized, boreal river in Sweden. Eyed trout eggs were stocked in February of 2021. During August of the same year, 2-3 months after emergence, trout were sampled by electrofishing within 1 km downstream of the stocking sites and each individual point of capture was recorded by GPS. In addition, data on riverbank slope, shoreline irregularity, stream bed substrate, water velocity and water depth were collected for each of the sampling sections. The results showed that trout fry were distributed throughout the 1 km long sampled sections and that the density of fry did not increase towards the stocking points. The observed variation in the distribution of trout fry was best explained by the riverbank slope. Approximately twice as high fry densities were found in reaches with gentle compared to medium and steep bank slopes. The differences are suggested to be an effect of 1) stream marginal water velocity differences during high flows affecting fry occupancy, and 2) that gentle slopes were often accompanied by shallow water, preferred by fry. These findings may provide helpful knowledge for fisheries managers to optimize the outcome of egg stocking and river restoration activities regarding fry recruitment. / Romutsättning i vattendrag är en vanlig åtgärd för att stärka och återetablera populationer av laxartade fiskar. För att lyckas med romutsättningar krävs kunskap om ynglens spridningsförmåga och habitatpreferenser. Denna studie genomfördes för att undersöka spridningsmönster och habitatval av ensomrig öring i en medelstor kanaliserad älv i Sverige. Ögonpunktad rom sattes ut i februari 2021. Under augusti samma år, 2-3 månader efter att ynglen lämnat lekgruset elfiskades 1 km långa sträckor direkt nedströms utsättningsplatserna. De fångade individernas position registrerades med GPS. Data över strandkantens lutning, strandzonens flikighet, bottensubstrat, vattenhastighet och djup samlades in för varje elfiskesträcka. Resultatet visade att öringyngel spridit sig över hela de 1 km långa elfiskesträckorna, och att tätheterna av yngel inte ökade med minskat avstånd till utsättningspunkterna. Den observerade variationen i fördelningen av öringyngel förklarades bäst av strandkantens lutning. Ungefär dubbelt så hög täthet av yngel förekom i sträckor med flack jämfört med medel och brant lutning. Skillnaderna föreslås vara en effekt av 1) skillnader i vattenhastighet under höga vattenflöden som påverkar ynglens möjligheter till att bibehålla sin position i habitatet, och 2) att flack lutning av strandkanten ofta åtföljdes av grunt vatten vilket föredras av yngel. Dessa upptäckter kan bidra med värdefull kunskap för att optimera romutsättningar och restaureringar i avseende på rekrytering av årsyngel.

Vissa vattenkraftverk drivs med korttidsreglering som möjliggör snabb anpassning av elproduktion, vilket sker genom hastiga förändringar i vattenflöde. Flera olika typer av organismer påverkas negativt av korttidsreglering, till exempel fiskar. En möjlig konsekvens är strandning, vilket innebär att fiskar hamnar i torrlagt substrat eller annat ogynnsamt habitat. Risken för strandning påverkas av flera faktorer. I denna studie undersöktes hur strandningsrisk hos öringyngel (Salmo trutta) påverkas av tillgång till skydd och ljusförhållande, där prediktionerna var att strandningsrisken skulle vara större vid tillgång till skydd och i mörker. Dessa två faktorer testades i en 2x2 design. Det fanns en tendens till en större andel strandade yngel vid tillgång till skydd (48 ± 8,2 %) jämfört med när det inte fanns skydd (35,7 ± 23,7 %) och en större andel strandade vid ljusa förhållanden (50,2 ± 16 %) än i mörker (33,4 ± 17,3 %). Påverkan av tillgång till skydd på strandningsrisk var inte annorlunda vid de olika ljusförhållandena. Utifrån dessa resultat är rekommendationen för att minska strandningsrisken hos öringyngel att flödesreglering genomförs i mörker och att bottenstrukturen beaktas, vilket måste göras i varje enskilt fall. / Some hydropower stations use hydropeaking to be able to swiftly adjust electricity production, which is done through rapid alterations in water flow. Several types of organisms are negatively affected by hydropeaking, including fishes. One possible consequence of hydropeaking is stranding, which occurs when fish are separated from the water body and end up in dewatered substrate. The risk of stranding is influenced by several factors. The aim of this study was to investigate how stranding risk in brown trout fry (Salmo trutta) is affected by shelter availability and light conditions. The predictions were that stranding risk would be higher in conditions with available shelters and in darkness. The two factors were tested in a 2x2-design. There was a tendency for stranding rate to be higher when shelters were available (48 ± 8.2 %) compared to when there were none (35.7 ± 23.7 %), and stranding rate was higher in light (50.2 ± 16 %) than in darkness (33.4 ± 17.3 %). The effect of shelter availability on stranding risk did not differ between the two light treatments. Based on these results, in order to reduce stranding risk in brown trout fry the recommendation is that flow regulation should be carried out in darkness and that the bottom structure should be considered, which must be done on a case-by-case basis.

Fiskar kan drabbas av många olika parasiter tillhörande ett brett spektrum av organismgrupper. Parasiter kan påverka värdens fysiologi, morfologi och beteende, vilket kan ha negativa effekter på värden.  Den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) parasiterar under sitt tidiga liv som glochidielarver på fiskgälar, i Sverige främst på öringen (Salmo trutta). I tidigare studier har man sett såväl negativa som inga effekter av parasiteringen på värdfisken. Syftet med min studie var att undersöka effekten av musslans parasitering på öringens rörelse, habitatval och tillväxt i Älgån i Arvika kommun, Värmland. Resultaten visade att höginfekterad öring förflyttade sig längre sträckor och hade lägre tillväxt än låginfekterad öring. Det var ingen skillnad mellan hög- och låginfekterade öringars habitatval med avseende på djup, vattenhastighet eller substrat. Sammanfattningsvis kan höginfekterade öringar ha högre mortalitetsrisk än låginfekterade, lägre tillväxt och sämre konkurrensförmåga, vilket kan ha negativa konsekvenser för musslans rekryteringsframgång. / Fish are affected by various parasites, belonging to many different taxonomic groups. Parasites can affect the host’s physiology, morphology, and behaviour, which may have negative effects for the host. The critically endangered freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) lives parasitically as glochidia larvae on the gills of fish, and in Sweden this occurs mainly in the gills of brown trout (Salmo trutta). During their parasitic stage, which lasts for almost one year, the mussel grows up to four or five times their initial size.  Previous studies have reported both negative and no effects of the parasite on the host fish. The aim of my study was to analyse the effect of the freshwater pearl mussel parasitation on the brown trout’s movement, habitat choice, and growth in the stream Älgån in Arvika municipalty, Värmland. The results show that highly infected brown trout moved greater distances and had lower growth than less infected trout. There was no difference in habitat choice in terms of depth, velocity, or substrate between high or low infected trout. In summary, highly infected trout may have high energy costs, low growth, and poor competitive ability, which can have negative consequences for the mussel’s recruitment.

Salmonid fish such as brown trout (Salmo trutta) are known to adapt to local environments in large water systems such as in Lake Vänern. Since brown trout returns to spawn at the location of birth, they become reproductively isolated from populations spawning elsewhere. Thus, genetically-based physiological and ecological differences may develop between them. There is evidence that two of the stocks of Lake Vänern brown trout, Gullspångälven brown trout (G-trout) and Klarälven brown trout (K-trout) differ, with G-trout growing faster and becoming bigger than K-trout, but there is no study identifying why this is the case. The purpose of this study was therefore to investigate whether there were differences in three variables: metabolic rate (gill-beat frequency, referred to as ventilation rate), foraging rate (number of captured prey per unit time) and aggressive behavior (number of displays) between the two stocks of brown trout. By conducting laboratory experiments on G-trout and K-trout in artificial streams with a constant supply of food through drift, behavioral observations were made to quantify these variables. The results showed that G-trout had significantly higher gill-beat frequency and foraging rate than did K-trout. In terms of aggression there was no significant difference observed between the two stocks, though there was a trend for G-trout to show more display behavior. The differences in metabolic rate and foraging rate are consistent with the different growth rates reported for the two stocks. The differences between the stocks suggest that they have developed local adaptations and have maintained these after a number of years of being raised in hatcheries. The observed differences should be taken into account when it comes to management and restoration of populations adapted to local environments. / Laxfisk som till exempel öringen (Salmo trutta) är kända att anpassa sig till lokala miljöer i stora vattensystem, såsom i sjön Vänern. Eftersom öringen återvänder och leker där de är födda blir de reproduktivt isolerade från populationer som leker på annan plats. Därmed kan ärftliga fysiologiska och ekologiska skillnader utvecklas dem emellan. Där finns bevis på att Gullspångsöringen tillväxer snabbare och blir större än Klarälvsöringen men det finns ingen riktig vetskap om varför. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om där fanns skillnader i tre variabler: metabolisk hastighet (gälslagsfrekvens), furagering (antal tagna byten) och aggressivt beteende (antal display uppvisanden) mellan öringstammarna. Med separata försök av G-öring och K-öring i ett försöksakvarium med en konstgjord vattenström och konstant tillförsel av mat genom drift, gjordes beteendeobservervationer av dessa variabler. Resultaten visade på att G-öring hade en signifikant högre gälslagsfrekvens och furageringshastighet än K-öring. Vad gällde displaybeteende fanns ingen signifikantskillnad mellan stammarna, dock observerades en trend att G-öringen uppvisade mer display. Dessa resultat tyder på att metabolisk hastighet och furagering kan ha en roll i tillväxttakten. Skillnaderna mellan stammarna kan tyda på att de har utvecklat lokala anpassningar och har kvar dessa efter ett antal års fiskodling. De observerade skillnaderna är viktiga att ta med i beräkning när det kommer till förvaltning och restauration av populationer anpassade till lokala miljöer.

The average global temperature is expected to rise by 3-5 °C at the end of the century, as a consequence of global warming. Negative effects are expected on poikilothermic animals, including fish, with changes in their physiology including metabolism. Metabolism has earlier been proven to have an association with propensities to migrate, which might be affected by raised temperatures as a consequence of global warming. The purpose of this study was to investigate if raised temperatures during incubation of eggs has an effect on metabolism in a partly migrating species of fish. The hypotheses for this study were: (i) ventilation rate (VR) will decrease as a consequence of warmer incubation temperatures, and (ii) offspring of anadromous parents are expected to have a higher VR compared to offspring of residential parents. VR, as a proxy for metabolic rate, was measured on young-of-the-year brown trout (Salmo trutta) during trials in respiration chambers. Fertilized eggs from four different crossings of parents (anadromous x anadromous, residential x residential, anadromous male x residential female, residential male x anadromous female) underwent incubation in normal and warm (normal + 3 °C) water temperatures respectively. A Two-way ANOVA showed a significant interaction between incubation temperature and crossing on VR. Warmer incubation temperatures in 3 out of 4 crossings resulted in a higher VR, except for individuals with two anadromous parents. Individuals with an anadromous father had a higher VR than individuals with a residential father. Evidence that partly supports both hypotheses was therefore found. Metabolism might have a strong genetic component, and other factors that might have an effect on metabolism and VR are epigenetics, stress, egg size etcetera. Studies of this kind will be of importance in getting a greater understanding of the effects of global warming on migrating species of fish, and on poikilothermic vertebrates in general.

I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten. / The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan. / Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

<p>Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium. I resultatet av undersökningen konstaterades att mellanskarven i Sommen nästan uteslutande äter abborre. I de analyserade spybollarna som omfattas av denna undersökning återfanns inte röding och öring. Detta skulle innebära att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på mellanskarv i Sommen p.g.a. predation av röding och öring inte är befogad.</p>

<p>Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen. Signifikanta skillnader fanns även mellan provtagningstillfällena där en högre andel terrester föda återfinns senare på säsongen. Inga signifikanta skillnader fanns med avseende på andelen terrester föda mellan äldre och yngre individer, ej heller mellan mängd akvatisk föda mellan de olika behandlingarna. Den akvatiska födan var mer varierad och divers än den terrestra, och daggmaskar (Lumbriculidae) var en mycket vanlig födopartikel.</p> / <p>The effects on the diet of brown trout (Salmo trutta) of a clear cutting of the riparian vegetation has been investigated in a field-experiment, where two of the potential effects of a clear cut were simulated. The focus was placed on the two factors increased light and input of terrestrial invertebrates. The increase of ligth was manipulated by placing fluorescent lights over the brook and the input of terrestrial invertebrates was manipulated by placing plastic tents over the brook. Issues discussed are the percentage terrestrial food in the different treatments and at the different times of sampling, differences in the percentage terrestrial food between older and younger individuals of brown trout, differences in the amount of aquatic food in the light-treatment and a taxonomic summary of the composition of the diet. There were significant differences between the the different treatments, where the individuals in the control treatment ate significantly more terrestrial food as compared to the individuals in the tent and in the combined light and tent treatment. There was also a significant difference between the different times of sampling, more terrestrial food was consumed later in the season. No sigificant differences were detected between older and younger individuals concerning the percentage of terrestrial food eaten, nor between the different treatments concearning the amount of aquatic food consumed. The aquatic food showed a wider variation and was more diverse as compared to the terrestrial food, and earthworms (Lumbriculidae) was a very common food item.</p>