No description available.

No description available.

No description available.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp. Ett av de främsta problemen som identifierats var att kommunerna har svårt att själva styra över avloppssituationen eftersom deinte får ge vissa avloppslösningar favörer, t.ex. genom ekonomiska fördelar. Miljökontorens tjänstemän har svårt att neka en avloppsansökanunder förutsättningar att den uppfyller bland annat konstaterad skyddsnivå, inspektörens uppdrag är att avgöra om kraven uppfylls inte primärtstyra utvecklingen i kommunen.Generellt saknar även de i studien ingående östgötska kommunerna en policy för innebörden av kretsloppsavlopp. Något annat som varåterkommande vid intervjuerna var att generellt är fastighetsägarintresset för det egna avloppet svalt. Möjliga vägar till ökat kretslopp anses varabland annat att inkludera en fastighetsavloppsstandard i fastighetsskatten och att på andra sätt aktivera och främja fastighetsägares intresse föravlopp och kretsloppslösningar.Andra vägar fram till ökat kretslopp skulle kunna vara att kommunen skapar en policy för vad ett kretsloppsanpassat avlopp är, vilket anses kunnage både fastighetsägare och kommuntjänstemän en tydlighet kring vilka kommunens intentioner är på längre sikt med de enskilda avloppen

I examensarbetet undersöker jag hur lillkyrka, en medeltida kyrka i östergötland, skulle kunna bli en plats för retreat. En plats man besöker i några dagar för att finna lugn. Lillkyrka. Det är en mystisk plats som redan innan kyrkan restes var en hednisk helgedom. Nu utgörs platsen av den medeltida vitputsade kyrkan, omgärdad av röda hus. Där byggnaderna ligger på en liten kulle utgör de på något sätt en sinnebild av Sverige. I takt med ett minskande antal kyrkobesökare har platsen blivit mindre använd och idag är det inte mer än fem gånger om året som den är i bruk. De röda husen vittnar om olika ändamål och berättar mycket om platsens historia, men platsen har, på sitt sätt, fallit i glömska. Trots, eller kanske tack vara detta, ger lillkyrka med sin komposition ett mycket rogivande intryck. I mitt arbete har jag försökt att arbeta med de givna förutsättningarna. Jag har valt att ändra vissa befintliga byggnaders funktion och sedan sammankoppla uterummen mellan dem. I denna sammankoppling var jag inspirerad av medeltida kloster och hur arkader där både knyter samman rum, skapar nya uterum i form av gårdar och skärmar av platsen från omvärlden. Byggnaderna är uppdelade efter olika verksamheter. I kyrkan sker kontemplation, ladugården står för det privata och i den den nybyggda matsals-längan sker det kollektiva. Gårdarna mellan dessa byggnader reflekterar olika sinnestillstånd, från allvar och eftertanke till lugn och trygghet. / The project is an investigation of how Lillkyrka, a rarely used medieval church and its surrounding farmhouses, could be transformed into a place for retreat. A place that you visit a couple of days to find inner peace. Inspired by the spatial composition of medieval cloisters, the work was a process towards finding a harmonious composition of opposites. Old - new, interior - exterior, introvert - extrovert, joy - greif. Within a the context of decreasing numbers of church visitors, the project can be seen as part of the discussion of how we can treat the cultural and spiritual heritage that the churches of Sweden constitute.

Den här avhandlingen handlar om kvinnors företagande i en profession stadd i förändring. Flera professioner i Sverige, men också internationellt, präglas av en ökad andel kvinnor men även av de strukturella omvandlingar som under 1900-talet lett från ett industri- till ett tjänstesamhälle. Ett ökat småföretagande är en annan förändring som uppkommit under senare år. I föreliggande studie beskrivs och analyseras kvinnors företagande inom en profession utifrån vad som sker i skärningspunkten mellan företagande, profession och genus. Ett tydligt exempel i Sverige på en profession stadd i förändring är veterinärprofessionen som de senaste 50 åren genomgått en rad förändringar. Den teoretiska referensramen består av en kombination av teorier om småföretagande, profession och genus. Det empiriska materialet består av intervjuer med samtliga veterinärer som är företagare och kvinnor i Östergötland. I avhandlingen myntas begreppet professionsföretagare med avsikt att synliggöra samspelet mellan företagande och profession. Studiens resultat visar att professionen i många fall prioriteras framför företagandet. Professionsföretagarna gör genus på skilda sätt i olika dimensioner och på olika nivåer. Det är stabilitet i hur genus görs på generell nivå medan genus på specifik nivå görs på ett sätt som i vissa dimensioner utmanar genussystemet. Även om stabilitet är dominerande visar studien exempel på att professionsföretagande skapar förutsättningar för vissa glipor i genussystemets mönster. / This thesis is about women’s business ownership within a profession in a state of flux. Several professions in Sweden but also internationally are characterized by an increased proportion of women and structural transformations during the 1900s. An increase in businesses is another change that occurred in recent years. The study describes and analyzes women’s business ownership within a profession and a particular focus is placed on the intersection between business ownership, profession and gender. An example of a profession in a state of change in Sweden is the veterinary profession, which for the past 50 years have undergone a series of changes. A theoretical combination of small business ownership, profession and gender is used. The empirical material consists of interviews with all women who are business owners and veterinarians in Östergötland County. As a result of the study I coin the term profeneurs with the intention of making visible the interplay between business ownership and profession. The results of the study show that the profession is in many cases given priority over business ownership. Furthermore, the study shows that the profeneurs do gender at different levels and in different dimensions in relation to the profession. There is stability in how gender is done at a general level, while there are opportunities for change in how gender is done at a specific level. Even if stability dominates, business format provides opportunities to create some gaps in the pattern of the gender system.

Fairy tales are commonly considered to be both timeless and classless. Since the 17th century, when most of the tales we have access to today were first collected and published, the idea that fairy tales are part of an oral tradition, and therefore more or less uninfluenced by academic and literary trends, have been dominant amongst researchers, critics and readers. This idea needs to be revaluated. Even if the tales might have their roots in an oral tradition the history of the fairy tale ”is not primarily a history of oral transmission, but rather a history of print”, as Elizabeth Wanning Harries puts it (Wanning Harries, 2001:4). Well-educated bourgeoisie men, who travelled the countryside to collect and transcribe the fairy tales from storytellers, gave the tales their form. Before they reached the public the fairy tales were rewritten to better suit the reading bourgeoisie consumers. The tales we know today have thus been adapted to a bourgeoisie discourse. In this thesis I analyse how this discourse can be seen in fairy tales collected in Östergötland, Sweden. More precisely I discuss how a dualistic representation of women, where the bourgeoisie ideal woman takes the form of the submissive fairy tale princess and her counterpart is the active, but ugly and dumb peasant woman, leads to the reader’s internalization of certain norms concerning sexuality, the relations between men and women and hegemonic cultural structures in the Western society. My aim is to cast a new light over tales that have had an important impact on European literature and education during the last century.

<p>De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun.</p><p>Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område.</p><p>Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna. Därutöver har jag intervjuat personer på plats.</p><p>Resultatet av undersökningen kan sammanfattas med att ortnamnen Tolemåla och Johannelund kunde namntolkas och till viss del även åldersbestämmas. Även ortnamnen i den omkringliggande omgivningen kunde åldersbestämmas och få en namntolkning.</p>

De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun. Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område. Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna. Därutöver har jag intervjuat personer på plats. Resultatet av undersökningen kan sammanfattas med att ortnamnen Tolemåla och Johannelund kunde namntolkas och till viss del även åldersbestämmas. Även ortnamnen i den omkringliggande omgivningen kunde åldersbestämmas och få en namntolkning.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden. Dock har lantbrukarna infunnit sig i en passivitet och väljer att inte anpassa sig till ett förändrat klimat förrän de ser ett konkret behov. För att avhjälpa denna passivitet anser vi att det krävs ett utökat samspel mellan lantbrukare, politiker och forskare. Det krävs också att lantbrukare samspelar mellan varandra för att på ett effektivt sätt sprida den kunskap som finns, och påskynda en förändring inom lantbruket.