<p>Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.</p>

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.

Skolan ska enligt skollagen bedrivas likvärdig över hela landet, där styrdokumenten ska fungera som ett verktyg för att upprätthålla en likvärdig svensk skola. En del av lärares arbete är att betygsätt elever utifrån Skolverkets styrdokument. Systemet förutsätter att alla lärare på alla skolor arbetar på precis samma sätt. Problematik för likvärdigheten kan därmed uppstå ifall styrdokumenten tolkas olika av lärare, ifall skolor arbetar på olika vis eller när lärare låter sig påverkas av yttre omständigheter. I uppsatsen har fem gymnasielärare inom samhällskunskapsämnet på olika skolor, såväl fristående som kommunala skolor, intervjuats för att undersöka deras upplevelser av betygsättning utifrån styrdokumenten, arbetsplatsen och samhället. Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk forskningsansats, där resultatet av intervjuerna syftat till att beskriva de fem lärarnas upplevelser av betygsättning. Principal-agent teorin har satts in i ett skolsammanhang, vilket inneburit att studien undersökt hur lärare (agent) upplevt sin roll som betygsättare och hur de förhållit sig till Skolverkets (principalen) styrdokument samt sin arbetsplats. Resultatet i studien har visat att de intervjuade lärarna sett betygsättning som ett komplicerat hantverk, där lärarnas erfarenhet spelar stor roll vid tolkning och förståelse av styrdokumenten. Lärarna har upplevt att skolans arbetssätt gällande betyg varit väsentligt för deras betygsättning, då arbetsplatsen ska fungera som ett stöd för lärarna. Skolornas arbetssätt har däremot visat sig variera mellan de intervjuade lärarnas nuvarande arbetsplatser, samt skolor som de tidigare arbetat på. Lärarna har även förklarat att samhällets bild av skolan idag är negativ, vilket påverkar hur människor uppfattar lärares arbete i allmänhet och betygsättning i synnerhet.

No description available.

<p>Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ”Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?” och ”Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?” För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner. Dessa lärare representerar både fristående ochkommunala skolor. Detta urval gjordes för att kunna jämföra de olika typerna av skolor samtkommunerna. För att analysera våra data har vi använt oss av tidigare forskningsresultat, blandannat kategorier av yttre faktorer som urskiljts i tidigare studier. Resultatet av intervjuernavisar på att de medverkande lärarna uppfattar många olika faktorer som kan tänkas ha eninverkan på betygsättning samt att det finns skillnader mellan vilka faktorer som lärarnanämner inom de huvudkategorier som vi analyserat och presenterat resultatet med. De yttrefaktorer som är främst förekommande handlar om elevernas arbetsinsats, svårigheter att tolkabetygssystemet, elevens framtidsplaner, konkurrens mellan skolor och det faktum att lärare”friar hellre än fäller”. Studien visar också att det finns vissa skillnader mellan kommunala ochfristående skolor kring vilka yttre faktorer lärare på dessa skolor upplever, främst när det gällerelevens hemförhållanden, framtidsplaner och föräldrar samt konkurrens mellan skolor och detfaktum att det finns en kultur i skolan att alla ska klara ett godkänt betyg. Mellan de bådekommunerna går det att urskilja skillnader när det gäller inverkan på betyget vad gäller elevensframtid, konkurrens mellan skolor, de nationella proven samt lärarens magkänsla ochmedvetenhet om betygsinflationen.</p>

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ”Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?” och ”Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?” För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner. Dessa lärare representerar både fristående ochkommunala skolor. Detta urval gjordes för att kunna jämföra de olika typerna av skolor samtkommunerna. För att analysera våra data har vi använt oss av tidigare forskningsresultat, blandannat kategorier av yttre faktorer som urskiljts i tidigare studier. Resultatet av intervjuernavisar på att de medverkande lärarna uppfattar många olika faktorer som kan tänkas ha eninverkan på betygsättning samt att det finns skillnader mellan vilka faktorer som lärarnanämner inom de huvudkategorier som vi analyserat och presenterat resultatet med. De yttrefaktorer som är främst förekommande handlar om elevernas arbetsinsats, svårigheter att tolkabetygssystemet, elevens framtidsplaner, konkurrens mellan skolor och det faktum att lärare”friar hellre än fäller”. Studien visar också att det finns vissa skillnader mellan kommunala ochfristående skolor kring vilka yttre faktorer lärare på dessa skolor upplever, främst när det gällerelevens hemförhållanden, framtidsplaner och föräldrar samt konkurrens mellan skolor och detfaktum att det finns en kultur i skolan att alla ska klara ett godkänt betyg. Mellan de bådekommunerna går det att urskilja skillnader när det gäller inverkan på betyget vad gäller elevensframtid, konkurrens mellan skolor, de nationella proven samt lärarens magkänsla ochmedvetenhet om betygsinflationen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna.

No description available.

Denna uppsats avser att besvara frågeställningen om det förekommer någon skillnad i betygsinflation mellan fristående och kommunala grundskolor. Frågan besvaras genom att jämföra resultat på PISA-tester med nationella prov och slutbetyg. Datan är hämtad från OECD:s och Skolverkets databaser och den metod som används för att jämföra informationen från de två databaserna är coarsened exact matching. Resultaten visar att det förekommer ett statistiskt signifikant samband mellan typ av huvudman och avvikelser i betygspoäng i ämnet svenska, där fristående skolor avviker mer än kommunala skolor. Inget signifikant samband råder för matematik. Det går inte att utesluta att avvikelserna beror på andra faktorer än betygsinflation såsom skillnader i vad de olika resultatmåtten avser att fånga. / This thesis aims to answer the question of whether there is a difference in grade inflation between independent and municipal compulsory schools. This is done by comparing results of PISA-tests to the national tests and the final grades. The data is collected from the OECD’s and the Swedish National Agency for Education’s databases and the method used for comparing the information from the two databases is coarsened exact matching. The results show that there is a significant relationship between type of school organiser and deviations in grade points for the subject Swedish where independent deviate more than municipal schools. There is no significant relationship for mathematics. It cannot be ruled out that the deviations arise due to other factors than grade inflation, such as differences in what the performance measures are constructed to reflect.