Heavy precipitation events are expected to increase in intensity and frequency, due to global warming. Sewer systems might overload during heavy rainfall, resulting in floods which potentially affect all municipalities in Sweden. Traditionally, stormwater is seen as pipe-related problem, but a transition towards Sustainable Drainage Systems (SuDS) has started. SuDS aim to reduce the quantity of the runoff from the site, slow down the runoff to allow (in)filtration, and provide treatment of the surface water before discharge. In Sweden, municipalities are responsible for the sewer system and realization and implementation of climate change adaptation measures, like SuDS. Tools and models support the highly complex selection, location, and design of SuDS, by systematically providing the most relevant information that represents the actual drainage system in the best way possible. Furthermore, models are used to predict the behaviour of SuDS, which may form Decision Support Systems (DSS). The highest interest in SuDS modelling and DSS lies in water quantity, however existing models are complex and lack flexibility, transferability, and stakeholder inclusion. The aim of this project is to provide a tool for the Municipality of Östersund that aids in the decision-making and design process for the implementation of SuDS, concerning their capacity to store stormwater. The ‘SuDS water storage capacity calculator’ can be used to test what (combinations of) SuDS are able to store the stormwater of a heavy rainfall event.The following SuDS components were included in the calculator: extensive green roofs, underground infiltration systems, infiltration basins, swales, porous pavements, detention basins, ponds, and wetlands. Secondly, the technical criteria forming the basis of the calculator were identified through a literature review. These criteria were used to calculate precipitation and the water storage capacity of each SuDS. The calculator was then built in Microsoft Powerpoint using Visual Basic for Applications (VBA). Two case studies were selected in Östersund and explored using the calculator. The water storage capacity of each SuDS component was calculated using scenarios in which 25%, 50%, 75%, and 100% of the total available area in each case study was used as input. Finally, four combinations of SuDS were tested concerning their water storage capacity. All calculated water storage capacity was compared to the amount of water falling on the case study areas during a heavy precipitation event that only occurs once every 100 years.The developed calculator can be used to calculate water storage capacity of SuDS and precipitation in a simple way. The tool contains user input and default values, which can still be changed. Furthermore, the calculator allows comparison between the amount of precipitation and water storage capacity. The results of the scenarios show that underground infiltration systems and detention basins have the highest potential to store stormwater, followed by infiltration basins, porous pavements, and ponds or wetlands. The calculator has limited design options, due to its simplification of reality. However, its limits are mostly applicable further in the designing process. The4calculator gives a rough estimate of the potential water storage capacity of a variety of SuDS components. The calculator is a useful tool before the design process has started, by providing an indication of the options that are worthwhile to consider in terms of water storage capacity. Furthermore, opportunities for optimization of the tool were recognized. The water storage capacity resulting from the different scenarios was compared to the precipitation falling on each case study area. Realistically, the amount of precipitation that exceeds the capacity of the sewer system might not fall directly where the SuDS are located. Finally, the calculator allows applications of a wider range of combinations of SuDS components. / <p>2022-06.16</p>

No description available.

No description available.

Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de ­konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16)  Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljö­arbete, geografiska spridning samt antagandedatum för respektive plandokument. Det ­empiriska material som studerats är översiktsplaner samt detaljplaner från Östersunds, Säffle, Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning.  Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översikts­planerna. Detta framgår genom olika­ strat­egier, både övergripande och mer konkreta ­sådana. Huruvida begreppet behandlas i detaljplanerna är mer diffust. Subjektiva tolkningar av detalj­planernas innehåll gentemot översiktsplanernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detalj­planernas områdesspecifika inriktning och översiktsplanernas övergripande och visionära orientering. Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detalj­planerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna. Det går avslutningsvis att dra slutsatsen att hållbar utveckling är svårt att översätta till ­praktiken såsom det svenska planeringssystemet ser ut idag. Glappet mellan översiktsplaners över­gripande visioner och detalj­planers mer specifika avgränsning gör det problematisk att ­applicera hållbarhets­stategier som får faktiskt utfall. Det går således att fråga sig om tillvägagångssättet för hållbar utveckling inom fysisk planering, är just hållbart?

Hållbar destinationsutveckling är en viktig del för att skapa en stark och konkurrenskraftig turistdestination. Allt fler destinationer arbetar med hållbara projekt och för att mäta utvecklingen används olika typer av indikatorer. Med ökat intresse för hållbarhet har även antalet certifieringar blivit fler och ett verktyg för destinationer att arbeta gemensamt med hållbarhetens olika dimensioner. Genom att tillämpa internationellt antagna destinationskriterier likt Global Sustainable Tourism Council (GSTC-D) som anknyter till Agenda 2030 ökar chansen för igenkänning och medvetenhet om innebörden hos besökare och aktörer på en alltmer internationell marknad. Destinationsorganisationen spelar en avgörande roll som samarbetskoordinator mellan både offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringens komplexa aktörssystem, vilket är viktigt för hållbarhetsarbetet på destinationen. Flera svenska destinationer arbetar med GSTC-Ds kriterier eller olika typer av hållbara verktyg, medan det i Östersund pågår ett hållbarhetsprojekt inom besöksnäringen som i stället valt att fokusera på att skapa best practice och CSR-initiativ. Uppsatsen är en fallstudie av Östersund med syfte att utforska hur hållbarhetsarbetet och samverkan kan förbättras med hjälp av hållbara verktyg. Kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intressenter inom fem verksamhetskategorier genomfördes för att identifiera möjligheter och utmaningar för destinationen kopplat till de utvalda verktygen. Resultatet tyder på att hållbara verktyg har potential att förbättra utveckling och arbete med hållbarhet på destinationsnivå, samt att det finns en positiv inställning inom näringslivet även om det finns flertalet utmaningar med samverkan och förtroende för att strategier och policys leder till konkreta handlingar. / <p>2022-06-01</p>

This report is a life cycle assessment of a relatively newly built semidetached passive house/low energy house located in Östersund/Jämtland. The analysis concentrates on the building materials in the construction phase and the energy in the use phase for 50 years. The construction phase include frame, foundation, interior and exterior walls, ceiling and roof, middle floor structure, floor coverings, interior and exterior doors, windows, interior staircase with banisters, stove and FTX-ventilation system. The inventory to obtain the volume of each material has been made with the help of blueprints and interviews. The inventory of the use phase has been made using measurements from a parallel study by Itai Danielski of the energy use in the house (Danielski, Svensson &amp; Fröling, 2013). The database Ecoinvent has been used to get a result for the volume and energy values. The inventory data is allocated and the characterization methods GWP, CED (cumulative energy demand) and USEtox are used. The aim of this study was to compare the construction phase with the use phase to see which phase that has the highest energy values ​​and environmental impact. Another goal was to examine which materials in the construction phase that has the highest embodied energy and environmental impact. The result shows that in a comparison between the construction phase and the use phase, and when considering the parameters included in this study, the use phase has the highest values for global warming potentials (around 54 %), cumulative energy demand (around 80 %), ecotoxicity (around 56 %), human non-carcinogenic toxicity (around 77 %) and total human toxicity (around 75 %). The construction phase has the highest values for human carcinogenic toxicity (around 57 %). Even if the use phase has the highest values in most categories the construction phase also has high values. As buildings become more energy efficient and with increasing use of renewable energy, the construction phase becomes more important from an environmental perspective. This means that the material choices which are made in passive houses become increasingly important if passive houses should be considered to be environmentally friendly also in the future. The study also shows that the FTX-ventilation system, some of the insulation materials (with cellular plastic sheets and rock wool in top), metals (with sheet metal roofing of steel in top), glued laminated timber and wood fiber boards  have some of the highest values of environmental impact and the highest embodied energy. These materials should in future buildings be considered, if possible, to be replaced with materials with less environmental impact. / Den här rapporten är en livscykelanalys av ett relativt nybyggt passivhus/lågenergihus som också är ett parhus (ett hus delat i två separata lägenheter) beläget i Östersund/Jämtland. Analysen koncentrerar sig på byggnadsmaterialen i konstruktionsfasen och energin i användningsfasen under 50 år. Konstruktionsfasen inkluderar stomme, grund, inner- och ytterväggar, inner- och yttertak, mellanbjälklag, golvbeklädnader, inner- och ytterdörrar, fönster, invändig trappa med trappräcke, kamin och FTX-ventilationssystem. Inventeringen för att få fram volymen på varje material har gjorts med hjälp av ritningar och intervjuer. Inventeringen av användningsfasen har gjorts med hjälp av mätvärden från en parallell studie av Itai Danielski på energianvändningen i huset (Danielski, Svensson &amp; Fröling, 2013). Databasen Ecoinvent har sedan använts för att få fram ett resultat för volym- och energivärdena. Inventeringsdatan är allokerad och karaktäriseringsmetoderna GWP (globalt uppvärmingspotential), CED (kumulativt energibehov) och USEtox (toxicitet) har använts. Målet med studien är att jämföra konstruktionsfasen med användningsfasen för att kunna se vilken fas som har högst energivärden och miljöpåverkan. Målet är också att undersöka vilka material i konstruktionsfasen som har högst förkroppsligad energi och miljöpåverkan, i syftet att eventuellt kunna byta ut vissa material till miljövänligare alternativ, för att få ett miljövänligare hus i framtida liknande byggnationer. Resultaten visar att i en jämförelse mellan konstruktionsfasen och användningsfasen, och med hänsyn till de parametrar som ingår i studien, att användningsfasen har de högsta värdena för globalt uppvämingspotential (runt 54 %), kumulativt energibehov (runt 80 %), ekotoxicitet (runt 56 %), human icke-cancerogen toxicitet (runt 77 %) och total human toxicitet (runt 75 %). Konstruktionsfasen har högst värden för human cancerogen toxicitet (runt 57 %). Även om användningsfasen har högst värden i de flesta kategorierna så har även konstruktionsfasen höga värden. Ju mer energieffektiva husen blir och med en ökad användning av energi från förnyelsebara källor, desto viktigare blir konstruktionsfasen ur ett miljöperspektiv. Det betyder att materialvalen som görs i huset blir väldigt viktiga om passivhus ska fortsätta anses som miljövänliga även i framtiden. Denna studie visar också att FTX-ventilationssystemet, några av isoleringsmaterialen (med cellplasten och stenullen i topp), metallerna (med plåttaket av stål i topp), limträbalkar och träfiberskivor har några av de högsta värdena av miljöpåverkan och den högsta förkroppsligade energin. Dessa material borde i framtida byggnationer övervägas att om möjligt ersättas med andra material med mindre miljöpåverkan.