Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser. Övervägande del av de inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval. Slutsats: Litteraturstudien visar på brister i eftervården till kvinnor som överlevt bröstcancer och lyfter även fram kvinnornas behov av socialt stöd från vården. Kvinnorna uppger att de behöver bättre och mer information, att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras psykiska hälsa tillräckligt och att vården i hög grad borde utgå från ett holistiskt synsätt för att möjliggöra en förbättring av eftervården. / Aim: The aim of this study was to describe women, from different cultures, experiences and needs of social care support after surviving their breast cancer. The aim was also to do a quality review of the methodological aspect selection sampling in the selected and reviewed articles. Method: A literature review with descriptive design. Result:  The result of this literature review shows that, within informationsupport, the women experience a lack of information regarding physical and mental health and a lack of information from the doctor about the side effects, guidelines, and lymphedema. It turned out that the women had a need for better and more information, separated information conversations with their health professionals and also the correct adapted information at the right time. Within the emotional support and valuation support the results show that women had experiences of language barriers, unmet relationship with physicians with a lack of holistic approach. The women were in need of an assigned contact-person and rehabilitation team, available healthcare and extra support in both the physical and psychological self-care, individual health care interventions. Mostly of the included articles had purposive samples. Conclusion: The literature review indicatesdeficiencies in the aftercare for women survivors of breast cancer and also highlights women's need for social support from health care. The women stated they need more and better information, that health professionals do not pay attention to their mental health enough and that careshould be based on a holistic approach to enable an improvement after treatment.

Bakgrund: År 2016 drabbades 7 934 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där någon slags behandling påbörjats. På grund av ökade kunskaper kring plötsligt hjärtstopp ökar antalet överlevare. Plötsligt hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk kris och kan påverka personens liv. Detta medför ett behov av att förbättra kunskapen och förståelsen för hur personer upplever livet efter plötsligt hjärtstopp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livet efter plötsligt hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats analyserats induktivt. Resultat: Tre teman identifierades. Existentiellt kaos med subteman; Varför jag? och Närheten till döden. Tillbaka till tryggheten med subteman; Behov av närhet och Behov av information. Ett nytt liv med subteman; Livet förändras och Livet omprioriteras. Personerna som drabbats av hjärtstopp hade behov av att fylla i minnesluckor, försöka förstå vad som hade hänt samt finna en mening med händelsen. Slutsats: Resultatet visade att personer som genomgått plötsligt hjärtstopp upplevde att det nya livet innebar fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter. Att lära sig leva igen innebar omprioriteringar i livet.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd och chansen för överlevnad ökar om hjärtrytmen återställs inom några minuter. Tidigt larm, hjärt- och lungräddning samt defibrillering är kedjan som räddar liv. Uppföljning och eftervård efter hjärtstopp ser olika ut beroende på var i världen patienten befinner sig och skiljer sig även mellan sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor behöver känna till patienters erfarenheter av hjärtstopp för att kunna individanpassa bemötande och omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, varav sju stycken var kvalitativa åtta kvantitativa och en mixed method. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analys utfördes enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet formades fyra teman: fysiska och psykiska förändringar, erfarenheter av vården, ett nytt sätt att leva och mening och gemenskap. Hjärtstopp medför både fysiska och psykiska förändringar som erfars både positivt och negativt av patienterna. Erfarenhet av sjukvården, behovet av stöd från familj och närstående, hälsa och livskvalitet är områden som berörts av hjärtstoppet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen har diskuterats utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg, vetenskapliga artiklar, litteratur och de centrala delarna av patienters erfarenheter som framkom i resultatet. Författarna diskuterar hur vården kan individanpassas och förbättras utefter litteraturöversiktens resultat. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition and the chance of survival increases if the heart rate is restored within a few minutes. Early alarm, cardiac and lung rescue and defibrillation is the chain that saves lives. Follow-up and post-treatment after cardiac arrest vary depending on where the patient is and is also different between hospitals in Sweden. Nurses need to know patient´s experiences of cardiac arrest in order to be able to personalize treatment and nursing. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature review was conducted and based on 16 scientific articles, seven of which were qualitative eight quantitative and one mixed method. The searches were made in the databases CINAHL Complete and Pubmed and analysis was conducted according to Friberg (2017). Results: In the result, four themes were formed: physical and mental changes, experiences of care, a new way of living and meaning and community. Cardiac arrest causes both physical and mental changes that are experienced both positively and negatively by the patients. The experience of healthcare, the need for support from family and close relatives, health and quality of life are areas affected by the cardiac arrest.  Discussion: The method discussion discusses the strengths and weaknesses of the literature review. The outcome discussion has been discussed on the basis of Watson's theory of human concern, scientific articles, literature and the central parts of patients' experiences as expressed in the results. The authors discuss how care can be personalized and improved according to the results of the literature review.

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

Bakgrund: Att drabbas av hjärtstopp kan upplevas som en dramatisk händelse som påverkar både hälsan och livsvärlden. Alla patienter innehar ett existentiellt sammanhang som påverkar hälsan, livet och patienten själv. Sjuksköterskan behöver kunna se till patientens livsvärld och förstå hur olika sammanhang påverkar patientens upplevelse av sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden var en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar som analyserats med en metod beskriven av Friberg. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman: en ny vardag, ett förändrat liv och livsavgörande begränsning med inopererad defibrillator med tio underteman. Konklusion: Majoriteten av patienterna upplevde oro, rädsla och ångest i sin vardag. De behövde utveckla nya strategier för att kunna hantera sitt nya liv i form av rutiner och planering för att minska stress i vardagen. / Background: To suffer from cardiac arrest can be experienced as a dramatic event that affects both the health and life world. All of the patients have an existential coherency that affects the health, life and the patient itself. As a nurse you will be able to see the patient's life world and understand how different contexts affects the patient's experienced health. Purpose: The purpose was to describe the patient’s experience of surviving cardiac arrest. Method: The chosen method was a literature based study with a qualitative approach that included 11 articles that was analyzed using a method described by Friberg. Results: Through analysis of the data material three main themes was generated with associated sub themes. From the analysis of the data emerged three main themes a new every day life, a changed life and a life changing limitation with an inoperable defibrillator with ten undertheme. Conclusion: The majority of the patients experienced worry, fear and anxiety in their everyday life. They needed to develop new strategies to cope with their new life with the help of routines and planning to decrease stress in their everyday life.

Bakgrund Sepsis är ett problemområde internationellt. Snabb behandling är av vikt för att undvika att sepsis utvecklas till septisk chock. Septisk chock kan innebära förödande konsekvenser och i värsta fall kan den drabbade avlida. Syfte Att beskriva personers livskvalité efter att ha överlevt sepsis. Metod Denna studie har gjorts som en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien bygger på tolv artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Dessa har sökts vid databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat Efter att ha överlevt sepsis upplevde flera personer att deras livskvalité på olika sätt försämrats. Både fysiska och psykiska begränsningar framkom, detta kunde ha negativ påverkan på det dagliga livet. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhuset samt stöd från både familj, anhöriga och sjukvården var av betydelse för att uppnå god livskvalité. Slutsats Att leva livet på samma sätt som innan är inte en självklarhet efter att ha överlevt sepsis. Sjuksköterskan ska sträva efter ett gott bemötande och därför är det av betydelse att ha kunskap om vad som krävs av sjukvården för att erbjuda så god vård som möjligt. Detta för att personer som överlevt sepsis ska ha möjlighet till god livskvalité även tiden efter utskrivning från sjukhuset. / Background Sepsis is a problem internationally. Rapid treatment is important to prevent sepsis from developing into septic shock. Septic shock can have devastating consequences and in the worst case, the person may die. Aim To describe people's quality of life after surviving sepsis. Method This study is a descriptive literature study. The literature study is based on twelve articles, ten quantitative and two qualitative. These have been searched at the databases PubMed and Cinahl.  Main result After surviving sepsis, several people experienced that their quality of life in various ways deteriorated. Both physical and mental limitations emerged, this could have a negative impact on daily life. Rehabilitation after discharge from the hospital as well as support from both family and health care were important in achieving a good quality of life. Conclusion After surviving sepsis, living life as before is not a matter of course. In order to be able to respond as a nurse in the right way, is it important to have knowledge of what is needed by the healthcare system to offer the best possible care. This is so that people who have survived sepsis should be able to have a good quality of life even after the discharge from the hospital.

Bakgrund: År 2019 drabbades 8404 människor av plötsligt hjärtstopp i Sverige, både på och utanför sjukhus. Den normala hjärtrytmen behöver återställas inom bara några minuter för att kunna rädda den drabbade och för att undvika hjärnskador hos överlevaren. Tack vare insatser i form av hjärt -lungräddning och defibrillering räddades 1532 av dem till livet. Kunskapen om överlevarnas hälsa och uppföljningen efter hjärtstopp har dock stora brister. Syfte: Syftet är att belysa personers upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes, vars resultat grundar sig i tio kvalitativa artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Resultatet presenteras utifrån de tre identifierade kategorierna upplevelser om en förändrad kropp, upplevelser av existentiella tankar och upplevelser av ett behov av stöd.   Slutsats: Resultatet av denna studie visade att många överlevare upplevde en förändrad kropp. Hälsoproblem som ångest, nedstämdhet samt förändrade fysiska och kognitiva funktioner var vanligt förekommande. Många sökte svar på frågor om hjärtstoppet för att kunna skapa mening och sammanhang i det fortsatta livet. För att göra det möjligt krävdes i många fall stöd från vården, familj och vänner. Efter hjärtstoppet fick många av de överlevande ett nytt perspektiv och var tacksamma över livet.

Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och allt fler överlever hjärtstoppet men merparten drabbas av någon form av konsekvens, både fysiska och psykiska komplikationer. Det saknas uppdaterade sammanställningar av forskning som belyser de drabbades upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Det behövs mer evidensbaserad kunskap för att optimera omhändertagandet av personerna som överlevt hjärtstopp och deras anhöriga.  Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi valdes som metod och artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet och dessa kvalitetsgranskades. Resultaten analyserades med integrerad analys där likheter och skillnader tydliggjordes som sedan formade totalt fyra kategorier och tolv underkategorier. Kategorierna kopplades löpande till Cullbergs kristeori. I resultatet presenteras kategorierna, mening och sammanhang, en förändrad kropp, existentiell påverkan och emotionella reaktioner. Personer som överlevt hjärtstopp har många och ibland motstridiga känslor. Deltagarna berättade om långvariga fysiska symtom som en konsekvens av hjärtstoppet. De kände inte igen sin kropp och upplevde att de inte kunde lita på kroppens förmåga. Begränsningarna gjorde dem nedstämda och otrygga. Personerna som överlevt hjärtstopp önskade att de hade fått mer information om vad de hade att vänta sig efter utskrivningen från sjukhuset.  Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse. Personerna kan ställas inför många utmaningar under återhämtningen. Den förändrade livssituationen ledde för en del till en förändrad identitet och de hittade en ny roll i livet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin nya livssituation och önskade att återgå till livet som det var innan. Att använda Cullbergs kristeori gav oss en större förståelse kring hur kriser kan ge en förändrad livsbild. Personer kan behöva individanpassat stöd för att komma vidare i krisprocessen och därmed nå en acceptans för sitt nya liv. / Cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe and more and more people survive cardiac arrest. The majority suffer from some form of consequence, both physical and mental complications. There is a lack of updated summary of research that shed light on the persons' experiences of having survived a cardiac arrest. More evidence-based knowledge is needed to optimize the care of people who have survived cardiac arrest and their relatives. The purpose is to shed light on patients' experiences of their life situation after surviving a cardiac arrest. A general literature study with a systematic search strategy was chosen as the method and article searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. A total of 15 items were selected for the result and these were quality reviewed. The results were analyzed with an integrated analysis where similarities and differences were clarified, which then formed a total of four categories and twelve subcategories. The categories were continuously linked to Cullberg's crisis theory. The results present the categories, meaning and context, a changed body, existential influence and emotional reactions. People who have survived cardiac arrest have many and sometimes conflicting emotions. Participants reported prolonged physical symptoms as a consequence of cardiac arrest. They did not recognize their body and felt that they could not trust the body's ability. The restrictions made them depressed and insecure. The people who survived cardiac arrest wished they had received more information about what to expect after discharge from the hospital. Surviving a cardiac arrest is a life-changing event. People can face many challenges during recovery. The changed life situation led in part to a changed identity and they found a new role in life. Others experienced difficulties in accepting their new life situation and wanted to return to life as it was before. Using Cullberg's crisis theory gave us a greater understanding of how crises can give a changed life picture. People may need individualized support to move forward in the crisis process and thus reach an acceptance of their new life

Bakgrund: År 2020 drabbades cirka 8300 personer av hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av nära-döden-upplevelse leder till konsekvenser som utmanar det fortsatta livet. Kognitiva komplikationer och motoriska nedsättningar är exempel på konsekvenserna.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats tillämpades, där studier från 11 vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Att återfå kontroll över kroppen, Att återgå till det normala livet och Att omvärdera livet. Resultatet beskriver personernas upplevelse där bland annat fysiska och emotionella utmaningar tog stor plats. Kognitiva förändringar, smärta efter HLR, oro, ångest, finna en ny identitet och existentiella frågor var ytterligare konsekvenser av hjärtstoppet. Flera upplevde att stödet från familj, vänner och sjukvård var av stor vikt för det fortsatta livet.  Slutsatser: Att överleva hjärtstopp innebär att personen ställs inför en hel del utmaningar i det fortsatta livet. Både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av livet påverkas och det fortsatta livet innebär en hel del förändringar. / Background: In Sweden year 2020, approximately 8,300 people suffered a cardiac arrest. To suffer from a near- death experience leads to consequences that challenges the continued life. For example, cognitive complications and motor impairments. Aim: The aim was to describe people’s experience of life after a cardiac arrest. Method: Qualitative literature review with an inductive approach was applied, where 11 studies from scientific articles was analysed according to Friberg’s description of qualitative analysis. Results: The result was presented on the basis of three themes: To regain control of the body, To return to the normal life and To Re-evaluate life. The result describes the individuals’ experiences for example, the physical and the emotional challenges. Cognitive changes, pain after CPR, anxiety, seeking a new identity and existential questions were further consequences of cardiac arrest. The support from their family, friends and health care system was important for the continued life.  Conclusion: Surviving a cardiac arrest meant that the person faced a lot of challenges in their life. The physical, mental, and existential aspects was affected, and the continued life meant that a lot of changes had to be done.

Bakgrund: Antalet hjärtstopp ökar årligen, men forskning och åtgärder för att minska dödligheten på grund av hjärtstopp innebär att allt fler personer överlever. Tidigare forskning visar att erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp har beskrivits som traumatisk och påverkat livet i sin helhet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån patientens perspektiv beskriva erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.   Metod: Föreliggande litteraturstudie baserades på åtta kvalitativa studier där databassökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskningen utfördes utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Samtliga studier analyserades med stöd av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier `En förändrad kropp´, `Behov av trygghet ´och `Hitta tillbaka till jaget´ samt åtta underkategorier som beskriver personers erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.   Konklusion: I föreliggande litteraturstudie framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp erhöll erfarenheter som innebar ett förändrat liv. Mer forskning behövs för att få en djupare förståelse för hur olika variabler påverkar de olika erfarenheterna. Vidare återfanns även brister i information och stöd, vilket bevisar att omvårdnadsområdet behöver förbättras i klinisk praxis. / Background: The number of cardiac arrests increases annually, however research and measures to reduce mortality due to cardiac arrest will probably increase the number of survivors. Previous research shows that experiences of surviving a cardiac arrest are described as traumatic and affected life in its entirety.  Aim: From a patient’s perspective, the aim of this literature review was to describe experiences after surviving a cardiac arrest   Methods: The literature review was based on eight qualitative studies. The database searches were conducted in Cinahl and Pubmed. The quality review was performed with Olsson and Sörensen's assessment template. All studies were analysed using Friberg's fivestep model.  Results: The results were compiled into three categories `A changed body´, `Need for security ´and `Finding back to itself´, and eight subcategories.  Conclusion: It was found that people who survived a cardiac arrest had experiences of a changed life. More research is needed to get a deeper understanding how different variables affect the experiences. Furthermore, the found of incomplete information and support proves that the nursing area needs to be improved in clinical practice.