Nationella socialförsäkringssystem är inte anpassade för internationella situationer. Problem beträffande socialförsäkringstillhörighet kan därför uppstå när en person arbetar i flera länder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillämpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillämpningsförordning. Samordningssystemet innehåller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som är tillämplig på en person i en gränsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillämpas på en viss situation. Huvudregeln, när en person arbetar i flera medlemsstater, är att personen ska omfattas av arbetsstatens lagstiftning. I undantagsfall kan person istället omfattas av bosättningslandets lagstiftning. I förordning nr 1408/71 fanns begrepp som saknade uttryckliga definitioner vilket medförde att det var oklart vad som krävdes för att uppfylla förutsättningarna för att omfattas av undantagsregeln. Begreppsproblematiken i förordning nr 1408/71 har till viss del eliminerats i och med införandet av förordning nr 883/2004, eftersom tidigare oklara begrepp helt tagits bort. Lagstiftaren har även valt att behålla ett tidigare oklart begrepp men utvecklat begreppets innebörd. Det kan också konstateras att ny begreppsproblematik har tillkommit i och med införandet av förordning nr 883/2004. Författaren anser att trots att lagstiftaren i nuvarande lagstiftning mer utförligt förklarar begrepp som kan bli föremål för tolkningsproblem är förklaringarna inte tillräckligt utförliga. Det kvarstår väsentliga brister i förklaringarna som ger upphov till nationella tolkningar som äventyrar en konform tolkning av begreppen och tillämpning av lagvalsregeln. / National social security systems are not adapted to international situations which can cause problems when a person is working in two or more Member States. EU has therefore created a coordination system which makes the national systems fit better together in international sitautions. The coordination system has recently been updated and regulation no 1408/71 and regulation no 574/72 have been replaced by regulation no 883/2004 and regulation no 987/2009. The main rule for determining the legislation applicable provides that the legislation of the Member State in which a person is working is applicable. When a person works in several Member States problems occur when trying to determine the applicable legislation, therefore the legislation in the State och residence can be applied instead. In order for the legislation in the State of residence to be applicable several critera in regulation no 1408/71 had to be fulfilled. These criteria contained words which missed explicit defintions. The lack of clarity made it unclear what was required to meet the criteria to be subject to the exemption rule. The problems concerning the lack of clarity regarding the criteria has partly been eliminated with the introduction of the new regulation. The legislature have taken away some of the unclear words but also kept some of them. It may also be noted that some new unclear words have been added. The author finds the explantions to the vague words in the new regulation more detailed than before but is still concerned with the fact that the explanations are not detailed enough. The opinion of the author is that the explanations have significant weaknesses which give rise to national interpretations. These national interpretaions will in turn endanger a consistent interpretation of the words and application of the rules of conflict

<p>Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent. Genom RÅ 2009 ref. 31 anses dubbel intern aktieöverlåtelse utgöra skatteflykt men intern aktieöverlåtelse betraktas fortfarande som ett skatteplaneringsförfarande.</p><p>Intern aktieöverlåtelse innebär att ett nytt bolag bildas och ägaren kan efter en karenstid på fem år likvidera bolagen och beskatta den upparbetade kapitalvinsten till 25 procent då aktierna inte längre är kvalificerade. Beskattningsresultatet blir således detsamma för ägaren vid en intern aktieöverlåtelse och vid en dubbel intern aktieöverlåtelse. Skillnaden är att den dubbla interna aktieöverlåtelsen kan genomföras direkt och ägaren behöver sålunda inte invänta femårskarensen.</p><p>Regeringsrätten har tidigare inte tillämpat skatteflyktslagen trots att förfaranden stridit mot lagstiftningens syfte då lagstiftaren har haft insikt om förfarandena men inte ingripit för att hindra dessa. RÅ 2009 ref. 31 behandlade som ovan nämnts en dubbel intern aktieöverlåtelse. I rättsfallet bortsåg Regeringsrätten från tidigare praxis kring att lagstiftarens passivitet medför att skatteflyktslagen inte ska tillämpas. Därför är uppsatsens huvudsyfte att utreda om lagstiftarens passivitet kan användas som argument vid avgörandet av om skatteflyktslagen ska tillämpas på förfarandet dubbel intern aktieöverlåtelse. Uppsatsens delsyfte är att utreda huruvida intern aktieöverlåtelse kan betraktas som ett skatteflyktsförfarande.</p><p>Enligt min mening strider förvisso dubbel intern aktieöverlåtelse mot fåmansföretagsreglerna då dessa syftar till att arbetsinkomst inte ska kunna omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Vidare medför förfarandet en väsentlig skatteförmån och skatteförmånen får anses ha utgjort det övervägande skälet till förfarandet. Sålunda instämmer jag med Regeringsrättens ställningstagande i RÅ 2009 ref. 31. Dock anser jag att lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser eftersom lagstiftaren var medveten om förfarandet men trots detta faktum inte gjorde någonting för att stoppa möjligheten till genomförande. På denna grund anser jag därför att dubbel intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.  </p><p> </p><p>Vidare anser jag att även intern aktieöverlåtelse strider mot fåmansföretagsreglernas syfte då arbetsinkomst även i detta förfarande omvandlas till kapitalinkomst. Därtill utgör den uppnådda skatteförmånen det övervägande skälet då den skattskyldige inte annars hade väntat på femårskarensen. Slutligen har den skattskyldige även medverkat i förfarandet. På denna grund anser jag att alla rekvisit i 2 § skatteflyktslagen är tillämpliga varför även intern aktieöverlåtelse bör utgöra ett skatteflyktsförfarande. Emellertid är jag av åsikten att passiviteten hos lagstiftaren att inte återinföra stopplagstiftning gör att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på förfarandet. Alternativt argument är att det enligt förarbeten till skatteflyktslagen uttalas att transaktioner som har företagsekonomiska motiv inte ska tillämpas av skatteflyktslagen. Jag anser att den skattskyldige har lättare att bevisa företagsekonomiska motiv för en intern aktieöverlåtelse då den skattskyldige faktiskt väntar på femårskarensen. Oavsett vilket argument som används är jag av uppfattningen att intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.</p>

No description available.

The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US, but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary. In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization. The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice. A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective. In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst – värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets. The general rule ought to be that a beneficiary shall be taxed for the property when he or she has the full right of disposition, RÅ 2000 ref 28 indicates that this is correct. If the property consists of shares a judgement from another case must be considered. RÅ 2009 ref 86 implies that if the trust property consists of shares, the time of the full right of disposition presents itself immediately, regardless if the shares can be lost when employment is discontinued. The shares ought to be taxed immediately according to the Swedish Income Tax Act 10:11. Tax property is what it is and ought to be taxed accordingly.

The purpose of this work is to detect a pattern: the concordance of Ethics and Aesthetics, Poetics and Politics in the most influential American thinker of the nineteenth century. It is an attempt to trace a basic concept of the Emersonian transcendentalist doctrine, its development, its philosophical meaning and practical implications. Emerson’s thought is analyzed genetically in search of the generating paradigm, or the set of axioms from which his aesthetic ideas as well as his political reasoning are derived. Such a basic structure, or point of convergence, is sought in the emergence of Emerson’s idea of universal laws that repeat themselves on all levels of reality. A general introduction is given in Part One, where the crisis in Emerson’s life is seen as representing and foreshadowing the deeper existential crisis of modern man. In Part 2 we follow the increasingly skeptical theologian’s turn to science, where he tries to secure a safe secular foundation for ethical good and right and to solve the problem of evil. Part 3 shows how Emerson’s conception of the laws of nature and ethics is applied in his political philosophy. In Part 4, Emerson’s ideas of the arts are seen as corresponding to his views of nature, morality, and individuality. Finally, in Part 5, the ancient and classical nature of Concord philosophy is brought into focus. The book concludes with a short summary.