Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter – ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag. Att deras verksamheter skiljer sig var väntat – någon arbetar både aktivt för att motverka traditionella könsroller och aktivt med teknik, medan någon arbetar för det ena men inte det andra. Pedagogernas anser bland annat att teknik är ett ämne där genus spelar in samt att utbildning behövs för att bedriva teknikundervisning. Angående materialet visade det sig att pedagogerna har en övergripande positiv inställning till detta. Några synpunkter på materialet var att det är bra att använda bilder som pedagogiskt medel samt att materialet kräver längre tids användning för att barnen ska kunna ta till sig diskussionen kring teknik och genus.

No description available.

Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek. Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö. Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material. Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek. Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta. Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld.

Syftet med examensarbete var att synligöra eventuella skillnader i lärares sätt att hjälpa pojkar och flickor. Lärare som tar del av denna studie blir förhoppningsvis mer medvetna om vilka strategier som används och om eventuella skillnader man gör mellan könen. Idén till studien har sitt ursprung i Lovisa Sumpters avhandling. I den tillskriver lärare pojkar och flickor olika genussymboler i koppling till matematiskt resonemang. Fokus i denna studie har legat på att observera interaktioner som behandlar matematiska uppgifter och som utspelar sig mellan en lärare och en elev. Olika observationskategorier har utformats med Sumpters resultat som utgångspunkt. 5 olika gymnasielärare har observerats. För att underlätta observationerna och analysen av dessa så har interaktionerna mellan eleverna och läraren spelats in med hjälp av en trådlös mick. Resultat tyder på att lärarna agerar i enlighet med några av de genussymboler som eleverna tillskrivs i Sumpters studie. Bland annat så ger lärarna flickorna större möjligheter till imitativt resonemang, genom att visa fler exempel och oftare hänvisa till standardmetoder. En del av resultatet är till viss del motsägelsefullt mot tidigare forsknings som säger att pojkar i allmänhet tar större plats i klassrummet. I denna studie så hjälper lärarna fler flickor och tiden för varje interaktion är i genomsnitt längre för flickorna.  En av de tydligare skillnaderna som framkom var att läraren ställer fler öppna frågor till pojkarna. Detta innebär att pojkarna i större utsträckning får argumentera och genomföra sitt matematiska resonemang.

This study looks to establish which implications the norm, use and view on the written Swedish language in society and school might have in regards to the teaching of Swedish in the Upper Secondary School, specifically year one. It poses questions as to which views on norm and use can be found in textbooks, in syllabi and in the everyday work of teachers. Through research and analysis of the last three syllabi of the Swedish subject and three corresponding textbooks, along with interviews with two teachers of Swedish, it is shown that from the 1970s onward, there has been a shift from a language norm that incorporates everybody and makes everybody responsible to a language norm that in essence is second to the individual progress of students and successful written communication. It is argued that one does not necessarily exclude the other and that, given a successful education, students may use their knowledge of lingual norm to excel in written language activities.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verksamma förskollärare tolkar de naturvetenskapliga delarna i den reviderade läroplanen. Speciellt fokus ligger på begreppen ”kemiska processer” och ”fysikaliska fenomen”. Studien har även för avsikt att utreda om förskollärare känner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehållet i uppdraget. För att undersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare genomförts. Urvalet har gjorts utifrån att försöka få så stor spridning på intervjuobjekten som möjligt. Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frågeställningarna för studien. De slutsatser som framkommer från resultatet är att naturvetenskapen i förskolan kan tolkas som en typ av naturfostran. Där fostransuppdraget framträder tydligare än ett naturvetenskapligt innehållsuppdrag. Kemiska processer och fysikaliska fenomen är svårtolkade för förskollärarna och tolkas främst som experiment i planerade aktiviteter. Vidare visar studien att det finns ett uttryckt behov av fortbildning inom det naturvetenskapliga området för att förskollärarna ska kunna möta barnens behov och kraven från styrdokumenten.

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper inom området. Forskning pekar på att det finns vissa brister i pedagogernas ämneskunskap kring naturvetenskap. För att få en så stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag använt mig av en enkätundersökning. Åtta slumpmässigt utvalda förskolor ingår i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga ämnet och endast ett fåtal tycker de har tillräcklig kunskap. De flesta ser bara möjligheter med arbetssättet och bara ett fåtal har nämnt olika orsaker till varför de hindras att arbeta med naturvetenskap på förskolan. I stor utsträckning önskar pedagogerna att arbetsgivaren skall satsa på att ge kurser och vidareutbildning för att på så sätt öka pedagogernas kunskap och vilja att på ett grundligare sätt ta sig an det naturvetenskapliga arbetssättet redan på förskolenivå.

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena. Den teoretiska lärandepotentialen visade sig variera beroende på vilken lärandeteori som utgjorde utgångspunkten för analysen. Det framgick att lärarnas syn på lärande ibland inte stämmer överens med karaktären hos samtalet då de undervisar.

Denna uppsats presenterar en undersökning av utgångpunkter och validitet vid bedömning av laborationsrapporter. Studieobjekten är kursplaner i kemi för gymnasiet, intervjuer med två gymnasielärare och samma lärares bedömningar av laborationsrapporter. Alla studieobjekt har analyserats med hjälp av begreppen kunskapsemfaser, perspektiv på kunskap och lärande, summativ och formativ bedömning samt validitet. Resultat av analysen är att två kunskapsemfaser (dvs sätt att undervisa i naturvetenskap) dominerar i alla undersökta studieobjekt. Lärarnas val av kunskapsemfaser finner alltså stöd i kursplaner. Analysen visar dock att en av kunskapsemfaserna betonas högre i lärarnas bedömning av  laborationsrapporter än i kursplaner. Den kunskapsemfas som kopplar naturvetenskap till moraliska och politiska frågor saknas i såväl kursplaner som lärarnas bedömning av laborationsrapporter. De studerade lärarna ägnar stor möda åt såväl formativa som summativa syften vid bedömningen av laborationsrapporter. Ingen av lärarna använder dock särskilda aktiviteter för att säkerställa att eleverna verkligen förstår och använder responsen.