Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt. Det pratas om traditionell kompetensutveckling såväl som kompetensväxling och matematikutvecklare för att utbilda och stötta lärare. I studien kan vi se att den kommun som undersöktes bara har påbörjat sin matematiksatsning, medan matematikdelegationen (SOU 2004) hade som mål att år 2006 skulle alla kommuner i landet ha påbörjat utbildning av och arbetet med matematikutvecklare. De lärare som deltog i studien har gemensamt med rektorerna att de tycker att läromedlen styr för mycket. Lärarna måste få en chans att utveckla sina matematiklektioner och det är här som skillnaderna i hur denna utveckling skall ske uppdagar sig. Rektorerna och en av lärarna menar att det är traditionell kompetensutveckling, det vill säga den kompetensutveckling som kommunen erbjuder, som i första hand bör nyttjas, medan det övriga lärarna till största del talar om erfarenhetsutbyte lärare emellan. Vi kan konstatera att ännu kan matematiken inte kläs i ett skimmer av glädje. Eftersom att alla inblandade har en vilja att utveckla matematikämnet finns det stora förhoppningar att detta kommer att kunna ske i framtiden.

I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.

Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna: -           Hur marknadsförs TekNO? -           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO? -          Använder sig lärare i kommunen av TekNO? -          Vad tycker lärarna om TekNO? -          Vad tycker eleverna om TekNO? Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök. Samtliga lärare som har fått skolbesök av TekNO vill ha besök igen. Nittiosju procent av eleverna vill ha besök av TekNO igen. Undersökningen visar att lärare och elever anser att TekNO är ett positivt inslag i undervisningen.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan?   Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan.   I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi.   Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på kemins roll i förskolan. Jag valde då att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. Hälften av de tillfrågade pedagogerna ansåg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansåg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptäckande arbetssättet som uppstår ger barnen lust att undersöka och de vågar sig på problemlösningar. Detta arbetssätt, det naturvetenskapliga, skapar en arena för lärande om de närvarande pedagogerna tar chansen att vara medupptäckare och att dessa genom diskussioner med barnen leder lärandet framåt.

Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet Hälsostigen är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat Hälsostigen. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat Hälsostigen. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.

Aktivt lyssnande är en teori som berättar hur man kommunicerar med studenter när man undervisar. Detta är ett försök som tillämpar Aktivt lyssnande vid samtal gällande matematisk problemlösning på gymnasienivå. Syftet med detta försök är att studera förändringen av dialogen mellan läraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förändras typen av matematiska frågor som studenten ställer till läraren under dialogerna? Hur förändras - tidpunkten då studenten väljer att ställa sin fråga före, under eller efter påbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjälpa läraren att tolka studentens språk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande. Jag planerar undervisningen och agerar sedan som lärare. Varje dialog dokumenteras inför reflektion och reglering till nästa gång. Försöket visade att aktivt lyssnande i början kräver mer tid per samtalstillfälle med studenten men efterhand med tiden så frågar studenten mindre och försöker göra mer på egen hand. Jag å min sida upplevde studenten mer motiverad och kreativ.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen. En slutsats är att lärarna är positiva till arbetet med Landet Längesen och att det råder olika åsikter hos eleverna.

No description available.