Syftet med detta arbete var att undersöka om rötning är en möjlig metod att använda som avfallshantering på Åland. Målet med detta arbete var att skapa ett underlag för hur avfallet bör samlas in och hur slutprodukten i form av biogödsel bör distribueras. Arbetet har undersökt var anläggningen bör vara placerad för att minska miljöpåverkan och underlätta transporter av substrat och slutprodukt. Arbetet har även undersökt fördelarna med att använda rötning istället för kompostering som behandlingsmetod för avfallet som uppkommer på Åland. Mycket av Ålands avfall komposteras eller skickas vidare för förbränning. Detta ger en negativ miljöpåverkan då det är långa transportsträckor och bildandet av växthusgaser vid kompostering som släpps ut. Placeringen av anläggningen har valts till Svinryggens deponi då platsen anses vara lämpligast i dagens läge. Genom ett studiebesök bestämdes platsen efter att undersökt faktorer som: transportsträckor för att hämta avfall och lämna biogödsel, eventuella markarbeten för att få plats med anläggningen och hur tätbebyggt det är runt omkring för att undvika luktstörningar hos grannarna. Utifrån placeringen har ett system för insamling och distribution bestämts. Insamlingen av hushållsavfall bör gå till på följande sätt. Vid glesbebyggda områden har man stationer där avfall samlas och töms regelbundet. Vid mer tätbebyggda områden kan fastighetsnära hämtning erbjudas. Inhämtning av gödsel sker via ett mellanlager där bönderna kan lämna gödsel i utbyte mot rötrest. Avlämning av gödsel och hämtning av biogödsel sker på förbestämda datum för att minska lagringstiden av gödsel och biogödsel. Mellanlagret bör vara placerat i närheten av de gårdar som lämnar gödsel för att minska transportsträckor. Att använda rötning istället för kompostering ger en del fördelar. Mindre miljöpåverkan av växthusgaser då de gaser som släpps ut har en lägre global uppvärmningspotential jämfört med de gaser som släpps ut vid kompostering. En rötningsanläggning på Åland skulle släppa ut 3 101 ton koldioxidekvivalenter jämfört med kompostering som skulle släppa ut 54 503 ton koldioxidekvivalenter. Rötning ger en bättre energibalans än kompostering då stora mängder värme bildas vid kompostering som inte tas om hand. Rötning kan även ge bättre kontroll över näringsinnehållet i biogödseln, vilket minskar risken för övergödning. Investeringsbehovet för anläggningen ligger på ca 24 miljoner SEK. Den rörliga årskostnaderna för anläggningen ligger på 2,7 miljoner SEK. varav ca 2 miljoner SEK är kostnaden för personalen om anläggningen är dimensionerad för 21 760 ton avfall per år. Detta gör att den oavvattnade rötresten bör säljas för 0,09 SEK per kg. Rötresten kan även säljas för ett pris baserat på näringsinnehållet. Försäljningspriset skulle bli 0,08 SEK per kg om priset skulle baseras på näringsinnehållet. Detta pris skulle inte kunna täcka den rörliga årskostnaden. En del osäkerheter finns då näringsinnehållet bara har uppskattas och är därför svårt att säga om försäljningspriset på 0,08 SEK per kg är rimligt. Rötresten kan även säljas som avvattnad för ett försäljningspris på 2,21 SEK per kg ts för att täcka den rörliga årskostnaden. / The purpose for this project is to evaluate if anaerobic digestion is possible as a waste management method on Åland islands. The goal with this project was to create a plan for how the waste should be collected to the anaerobic digestion plant and how the end product should be distributed to the farmers. This project have investigated where the plant should be located to reduce the impact of the environment and to make the transportation of the waste and end product easier. This project have also investigate the benefits of using anaerobic digestion instead of composting. A lot of Ålands islands waste is composted or sent to other countries for burning. It affects the environment in a bad way because of its long transportation distance and the formation of greenhouse gases that are released in composting. Svinryggens landfill has been chosen as the location for the plant. It was chosen by a visit to the different sites after taking factors like transportation distance for the waste and product, if there needs to do any ground work before the construction and if there are a lot of neighbors in case of an odor problem. Based on the location a system of gathering and destitution have been decided. Collecting household waste should be collected in a similar way as today. By areas where the people living is spread out like in the county side. There will be a waste station where the people leave there waste and then later picked up and transported to the plant. The station is emptied regularly. In areas where people live closer together the waste can be collected by their homes. Collection of manure will be happen in a storage place which is located close to the farmers. The farmers will leave the manure in exchange of the digestate. The collection will occurs on scheduled dates to reduce the storage time. To use anaerobic digestion instead of composting will give some advantages. Less environmental impact of greenhouse gases because of the gases that are released during anaerobic digestion have a lover global warming potential then the gases that are formed during composting. A anaerobic digestion plant on Åland would release 3 101 ton carbon dioxide equivalents while a compost would release 54 503 ton carbon dioxide equivalents. Anaerobic digestion are Anaerobic digestion gives the waste management system a better energy balance then using composting because of the heat that is generated when composting. Better control of the nutrients that will be used for farming which reduces the risk of over-fertilization. The investment for the plant is 24 million SEK. The yearly cost for the plant is 2,7 million SEK. About 2 million SEK is personal costs if the plant dimensioned for 21 760 ton waste. This makes the price 0,09 SEK for every kg, which the digestate should be sold for to cover the yearly cost. The cost can also be decided by taking the nutritional value into account. This makes the price 0,08 SEK per kg based on the nutritional value. This price would not cover the yearly cost for the plant. The nutritional value of the digestate is estimated and that makes it hard to determine if the price of 0,08 SEK per kg is reasonable. The digestate can also be sold with the water removed. This makes the price 2,21 SEK per dry matter to cover the yearly cost for the plant.

När tron på fred skulle krossas med 1930-talets omvärldsutveckling behövdes nya prioriteringar och beslut fattas för att hantera 1925 års dramatiska nedrustning av krigsmakten. Parallellt arbetade arméns officerare för ett försvarssamarbete mellan Sverige och Finland utifrån nytänkande inom försvarsgrenen, genom att nyttja utrikespolitiska förpliktelser och fokusera på tryggandet av den neutrala zonen Åland. Det skulle till slut den politiska nivån och en operativa krigsplaner smeds gemensamt mellan Finland och Sveriges krigsmakter för att säkra Åland. Vad innebar dessa planer för de som verkade på sjöarenan Östersjön - flottan? Denna uppsats syftar till att undersöka och få insyn på det militära tänkandet bland flottans förespråkare mellan åren 1936 - 1939 kring det som skulle bli Koordinatonsplanen. Undersökningen utgår ifrån flottans förespråkare som en rationella aktör, där material användes för att representera tre arenor - den interna arenan, den offentliga arenan och förhandlingsarenan - för att studera hur resurskampen under mellankrigstiden uttryckte sig i flottans tillskrivna uppgifter och hur detta samspelade med det samtida militära tänkandet i försvarsgrenen. Resultatet av denna undersökning visar på att flottans förespråkare i officerskåren hade egentligen ett svagt intresse för att Koordinationsplanen. Samtidigt användes planen för att försöka tillskriva sig en större roll under operationen och därmed anamma fler medel. Idén om en västkustflotta och fokus på handelsskydd var högst prioriterat men på grund av politiska intresset för Åland och konkurrensen med de övriga försvarsgrenarna anpassade de sig i såväl offentliga publikation som i försvarsstabens planeringsarbete. Samtidigt stärktes viljan internt i flottans officerskår för att arbeta hårdare med att få igenom en gemensam försvarslinje som kunde konkurrera med arméns. Ett mer oväntat resultat kopplat till det militära tänkandet och det svaga intresset för Åland, var att hotet från Tyskland nedvärderas och att det till och med uttrycktes en samarbetsvilja. Denna undersökning kan ge en inblick hur försvarsgrenar agerar som aktörer och hur konkurrens resulterar i såväl anpassning som utveckling av det militära tänkandet.

This thesis explores the theological and societal underpinnings of Boëtius Murenius's judgements regarding the administration of communion during his clerical visitations in mid-17th century Åland. By examining the visitation protocols written by Murenius, a contract dean in Åland during the 1600s, the study investigates his rulings on communion-related cases, reflecting upon the role of religion as a moral authority and its impact on societal structures during a transformative period in Swedish history. The study considers Murenius's detailed records which reveal his handling of sixteen cases related to clergy misconduct in communion delivery, among other pastoral duties. The analysis is framed around the question of how Murenius adjudicated communion-related cases during his visitations. The study aims to shed light on the interaction between church doctrines and secular societal norms and values, as reflected in Murenius's judgements. Comparisons are drawn to contemporary issues, such as the administration of digital communion during the COVID-19 pandemic, highlighting the continuity and challenges in maintaining religious practices and traditions. The thesis concludes that while Murenius upheld sacred practices, he showed mercy and understanding, balancing religious doctrine with human imperfections. His approach reflects broader Reformation theological perspectives, emphasizing the significance of communion within Lutheran faith. The study underscores a historical continuity in managing religious practices, offering insights into the complex interplay between religion, morality, and society, and suggests avenues for future research to further understand this dynamic relationship.

<p>The present thesis deals with Åland, i.e. the Åland Islands, as a language environment. Its main focus is on the language attitudes of adolescents. The status, role and use of Swedish, Finnish and English are topical. Its main part consists of an empirical study, which is based on an extensive questionnaire answered by students in grade 9 of primary school and in the second grade of the (theoretical) secondary school in Åland.</p><p>The thesis includes a description of Åland as a language environment. The legal framework making Åland an autonomous region in Finland with Swedish as the only official language is presented. Language policies in Åland are compared with those of Sweden and Finland (outside of Åland). Special treatment is given to the school as a linguistic environment and recent language related debate in Åland.</p><p>The central questions in the questionnaire relate to language choice, media habits, subjective estimations of the respondents’ own language competence and language attitudes in a broad sense.</p><p>Six hypotheses based on a model of secure and insecure majorities and minorities as well as the Interactive Acculturation Model are postulated and treated.</p><p>The results of the empirical study reveal very strong feelings of affinity towards Åland. Attitudes towards English and English-speakers are in general positive. The results reveal somewhat ambivalent attitudes towards Finnish and Finland. Many variables show a tendency among the respondents to favour Sweden ahead of Finland and negative attitudes towards Finnish but there are also other conflicting results. The respondents who have parents who speak Finnish to them display more positive attitudes towards Finnish and Finland. These differences between the groups are statistically significant. However, the group with a Finnish language background also displays its strongest feelings of affinity towards Åland.</p>

The present thesis deals with Åland, i.e. the Åland Islands, as a language environment. Its main focus is on the language attitudes of adolescents. The status, role and use of Swedish, Finnish and English are topical. Its main part consists of an empirical study, which is based on an extensive questionnaire answered by students in grade 9 of primary school and in the second grade of the (theoretical) secondary school in Åland. The thesis includes a description of Åland as a language environment. The legal framework making Åland an autonomous region in Finland with Swedish as the only official language is presented. Language policies in Åland are compared with those of Sweden and Finland (outside of Åland). Special treatment is given to the school as a linguistic environment and recent language related debate in Åland. The central questions in the questionnaire relate to language choice, media habits, subjective estimations of the respondents’ own language competence and language attitudes in a broad sense. Six hypotheses based on a model of secure and insecure majorities and minorities as well as the Interactive Acculturation Model are postulated and treated. The results of the empirical study reveal very strong feelings of affinity towards Åland. Attitudes towards English and English-speakers are in general positive. The results reveal somewhat ambivalent attitudes towards Finnish and Finland. Many variables show a tendency among the respondents to favour Sweden ahead of Finland and negative attitudes towards Finnish but there are also other conflicting results. The respondents who have parents who speak Finnish to them display more positive attitudes towards Finnish and Finland. These differences between the groups are statistically significant. However, the group with a Finnish language background also displays its strongest feelings of affinity towards Åland.

Kvinnlig organisering finns i många former och det har gjorts en del internationell och svensk forskning om det. Denna uppsats är skriven för att fylla i luckan angående den åländska kvinnoorganiseringen i form av Ålands Marthadistrikt. Marthaverksamheten startade på det finska fastlandet 1899 och kom till Åland 1912. 1932 firade de åländska marthorna 20-årsjubiléet av detta och det fanns deltagare från alla 32 föreningarna. Undersökningens syfte är att göra en organisationsstudie om Ålands Marthadistrikts verksamhet och dess värderingar 1932–1934 med utgångspunkt från teorin om privat och offentlig sfär. Detta görs med hjälp av tre frågeställningar som är: 1. Vilken verksamhet genomförde marthorna 1932–1934? 2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan föreningarna inom distriktet? 3. Vilka värderingar eller ideologier ligger bakom verksamheten? För att uppfylla syftet används både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod med fokus på textanalys. Materialet som används är hämtat från Ålands Marthadistriktsarkiv och består av styrelseprotokoll, årsberättelser, förteckningar och räkenskaper. Ålands Marthadistrikt ordnade en verksamhet som mest bestod av möten, föredrag, kurser, studiecirklar och samkväm. Varje år förekom en lite större tillställning som marthorna deltog i eller anordnade. Dessa var bland annat 20-årsjubiléet, presidentbesöket och den årliga Marthadagen. De föredrag och kurser som distriktet och föreningarna genomförde handlade om olika sorters hemvård eller hemslöjd exempelvis huslig ekonomi, madrasstillverkning, trädgårdsskötsel och sömnad. Kvinnosynen i distriktet var att kvinnorna skötte hemmet och därför fokuserade majoriteten av verksamheten på det. Dock uppmuntrade distriktet kvinnor att delta i saker utanför hemmet som arbete och politik. En annan viktig del av verksamheten var att ordna tillfällen där kvinnor kunde träffas och umgås vilket uppskattades stort bland medlemmarna. Resultat i undersökningen är att marthaverksamheten till största del verkade i den privata sfären hemmet och att den gjorde att kvinnorna fick en egen sfär frånskild männen i samhället. Dock fanns det även verksamhet som bidrog till att kvinnor kom in i den offentliga sfären och beblandades med männen i samhället / Women organisation has many forms, and these have been studied international and in Sweden in some degree. This essay is written with the purpose of filling the blank about the women organisation in Åland called Ålands Martha district. The Martha activity started on the Finnish mainland in 1899 and came to Åland 1912. In 1932, the Åland Marthas celebrated the 20th anniversary of this and there were participants from all 32 associations. The purpose of this survey is to do an organizational study about Ålands Martha district’s activity and values 1932-1934 starting from the theory of private and public sphere. This is done with the help of three questions which are: 1. What activities did the Marthas carry out in 1932-1934? 2. What similarities and differences are there between the associations within the district? 3. What values and ideologies are behind the activity? To fulfil the purpose, both a quantitative method and qualitative method with a focus on text analysis are used. The material used is taken from Åland’s Martha district’s archive and consists of board minutes, annual reports, listings, and accounts. Ålands Martha district arranged activities that mainly consisted of meetings, lectures, courses, study circles and parties. Each year a big happening took place in which the Marthas participated in or arranged. These were, among other things, the 20th anniversary, the president’s visit, and the yearly Martha day. The lectures and courses that the district and associations arranged were about different kind of house caring or home crafting, for example, home economics, mattress manufacturing, gardening, and sewing. The view of women in the district was that the women managed the home and therefore most of the activities focused on it. However, the district encouraged women to participate in things outside of the home such as work and politics. Another important part of the activities was to arrange occasions where women could meet and hang out which were highly appreciated between the members. The result of the survey is that the Martha’s activity mostly operated in the private sphere of the home and that it gave the women their own sphere separated from the men in the society. However, there were activities that contributed to women taking a place in the public sphere and being mixed up with the men in the society.

This study examines the development of a local history education, as taught in the compulsory levels of primary, middle and high school in Åland. The Åland islands have had a unique status of autonomy within the state of Finland since 1922, when the islands, after the Finnish independence from Russia, wished to reunite with Sweden but were made autonomous as a compromise. Åland therefore controls its own education system. This essay examines how the contents of school history have been adjusted to a regional interpretation and meaning of the past. The empirical sources are schoolbooks, school curricula, archive documents regarding education, and interviews with teachers, schoolbook authors and officials. The period examined is from 1922 until today. The aim is to show how an understanding of the past correlates with a changing present situation, how the past is made meaningful and embedded in the local region, and how these processes are connected to the formation of a collective identity and its continuation. This is done by integrating theories of collective memory mediation, national identity processes and didactic theories focusing on history as taught in school.

No description available.

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts på ett material från åtta gravhögar med en vikt på 12 kg. Benmaterialet kommer från Finström 12.1, ett åländskt gravfält från yngre järnåldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehållet och om det fanns en korrelation mellan kön, ålder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jämfördes sedan med tre åländska och tre svenska gravfält från samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhållande till gravsammansättning. Speciellt fokus har satts på relationen mellan människa och djur för att undersöka om kön eller ålder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med. Resultatet blev att de djurartkombinationer som förekommer på Finström 12.1 fanns i varierande grad på de gravfält som användes i jämförelsen. Ingen djurart kunde kopplas till ett kön och det enda fynd som i detta material kan ses som könsbundet är björnklor som här endast förekommer i mansgravar. Ett mönster finns i gravläggnigen av djur; där får/get och svin nedlades i styckade kroppsdelar medan katt, hund och häst är hela individer. I gravar utan djur eller med endast får/get finns individer från barn till äldre vuxen representerade, medan gravar innehållande katt, får/get och katt, samt gravar med får/get, hund, häst och svin förekommer endast i vuxengravar. Individer begravda med får/get, hund, häst och svin kan möjligen alla ha ett ålderspann mellan 35-64 år. Baserat på de gravar som använts i analysen upplevs gravinnehållet vara individuellt utformat. / In this thesis the burial pattern of Iron Age graves is studied. As a case study eight graves from Finström 12.1, Åland are analysed. The aim is to see if there is a correlation between sex, age, animal sacrifices and archaeological finds. The result of the analysis is compared against three Iron Age cemeteries from the Åland Islands and three from Sweden. All of the animal combinations present at Finström 12.1 existed in varying degree in some or all of the selected cemeteries. Bones from animals found in the graves, did not show a correlation to sex, except claws from bear that were found only in male graves. The individuals that were buried with no animals or with sheep/goat had an age span from children to old adults, while those who were buried with cat, sheep/goat and cat, and sheep/goat, dog, horse and pig all were adult individuals. Those buried with sheep/goat, dog, horse and pig are in the age between 34-64 years old. Based on the graves used in this analysis no distinct burial pattern is found, rather the graves seem individually formed.

No description available.