Uppsatsens syfte är att ta reda på om den kvinnliga personalen upplever att deras ålder och ursprung påverkar de i sitt arbetssätt med ungdomarna på HVB-hem för ensamkommande barn samt hur de ser på sitt uppdrag inom sin yrkesroll. Ett hem för vård och boende, (HVB) är en verksamhet inom socialtjänsten som ska syfta till att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran. Idéen bakom studien kom från vår förförståelse då vi både arbetar inom HVB-hem för ensamkommande barn och därför ville få kunskap om hur andra kvinnor inom samma yrke upplever sitt arbete utifrån sin ålder samt sitt ursprung. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av både semistrukturerade intervjuer och mejl intervjuer, där urvalsgruppen bestod av kvinnor som arbetar på HVB-hem. Resultatet visar att det finns skillnader på hur den yngre personalstyrkan kontra den äldre personalstyrkan blir bemött. Något som vi har fått bekräftat av våra kvinnliga informanter under vår studie är att ett flertal har lyft fram att de upplever att personal som är av yngre slag stöter på fler hinder och svårigheter på jobbet. Den äldre personalen upplever istället att de får mer respekt av ungdomarna medan den yngre personalstyrkan får kämpa mer. Den unga personalen får däremot kämpa med att få respekt från ungdomarna och upplever att de istället blir sedda som medboende, systrar, kompisar eller flickvänner.

Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende. Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.   Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning. Handläggarna uttryckte även att det finns andra faktorer som påverkar, exempelvis riktlinjer och ekonomiska resurser. Resultatet som framkommit av studien skulle kunna användas inom gerontologiskt socialt arbete för att öka kunskapen och medvetenheten om påverkansfaktorer gällande behovsbedömningar för att kunna tillförsäkra brukaren en individuell bedömning.

Det här är en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmän beroende på ålder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frågeställning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende på ålder? Frågeställningen formulerades efter ett konstaterande från vår sida om att åldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av räddningstjänsten eftersom det sedan tidigare är ett outforskat område. Undersökningen hade sin utgångspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring ålder. Studien är av kvalitativ karaktär och har inneburit att vi har utfört åtta intervjuer med olika brandmän på två brandstationer i Sverige. Resultatet har presenterats genom rubriker som formulerats med syftet att redovisa citat och återgivningar av intervjuerna på ett övergripande sätt där vi även har analyserat våra respondenters svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Vår undersökning har visat att det finns maskulina värderingar och ideal på de brandstationerna vi har besökt och att den hegemoniska maskuliniteten präglar verksamheten. Oavsett ålder är brandmännen delaktiga i konstruktionen och reproduktionen av den maskulina könsmärkning som finns inom räddningstjänsten men de är det på olika sätt. De äldre brandmännen upprätthåller och eftersträvar mer synligt det ideal som finns hos allmänheten om hur en brandman bör vara och se ut vilket präglas av en maskulin könsmärkning. Eftersom de yngre brandmännen vill ha fler larm i sitt arbete, vilket innebär ett högre risktagande och även det som mest konkret kan förknippas med den hjältebild som finns, är de också delaktiga i bevarandet av de maskulina värderingarna som finns kring brandmän. / This is an essay in Human Resource Management and Working Life which is focused on how firefighters in different ages is constructing and reproducing masculinities. The studies main question was: How does the construction and reproduction of masculinities differ depending on age? We established that the age perspective needs to be highlighted because it is an unexplored area when it comes to firefighters. The essay was based on gender theoretical literature with additional theories about age. The study is qualitative where we have interviewed eight firefighters from two different fire stations in Sweden. The result has been presented with themes that are supposed to show the most accurate quotes and renderings from the interviews in a comprehensive manner where we also have analyzed our respondents’ answers which are based on the theoretical framework. Our study has shown that there are masculine values and ideals in the fire stations we have visited and that the hegemonic masculinity characterizes the organization. Regardless of age, firefighters are involved in the construction and reproduction of the gendering, which is masculine, within the rescue services but this is done in different ways. The masculine ideal, how a firefighter should act and look, that exists within the organization is maintained more visible by the older firefighters. Since the younger firefighters want more action in their work, which means taking higher risks which is also the most obvious to be associated with the heroic image, they are also involved in the preservation of the masculine values that exist around the firefighters. / Den genuskodade räddningstjänsten: En studie av jämställdhetens förutsättningar

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad mellan generationerna kunde påvisas när det gällde lojalitet till arbetsgivaren, pågående lojalitet och normativ lojalitet. Signifikant skillnad kunde bekräftas för hypotesen angående skillnad i affektiv lojalitet mellan generationerna. Slutsatserna för studien visade att andra faktorer som attityder och förväntningar på arbetet kan påverka lojalitet mer än den teoretiska utgångspunkten för studien.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder. Av resultaten kunde slutsatsen dras att en god global självkänsla medför ett gott subjektivt välbefinnande, även om pojkar hade ett generellt bättre subjektivt välbefinnande än flickor. Det blev också uppenbart att kön var en tillförlitlig indikator för en individs subjektiva välbefinnande och ålder för dess globala självkänsla.Sökord: global självkänsla, subjektivt välbefinnande, kön, ålder

<p>Arbetet handlar om ålderns betydelse inom animation och om det är en av faktorerna till varför effekten "The Uncanny Valley" uppstår. Det praktiska arbetet inkluderar skapandet av fyra olika karaktärer, ung kvinna, ung man, äldre kvinna och äldre man. Karaktärerna animerades utefter fyra mänskliga referenser i form av en gammal och en ung rörelse för respektive kön. Varje karaktär utförde både den gamla och den unga rörelsen och det gav sedan grunden till en enkätundersökning med 51 respondenter där betraktaren fick undersöka de åtta animationerna och svara på frågor/påståenden i ett frågeformulär. Resultatet av undersökningen visade att åldern är en av flera faktorer till "The Uncanny Valley", men där den utseendemässiga åldern har betydelse istället för den rörelsemässiga åldersskillnaden som jag först hade föreställt mig.</p>

Arbetet handlar om ålderns betydelse inom animation och om det är en av faktorerna till varför effekten "The Uncanny Valley" uppstår. Det praktiska arbetet inkluderar skapandet av fyra olika karaktärer, ung kvinna, ung man, äldre kvinna och äldre man. Karaktärerna animerades utefter fyra mänskliga referenser i form av en gammal och en ung rörelse för respektive kön. Varje karaktär utförde både den gamla och den unga rörelsen och det gav sedan grunden till en enkätundersökning med 51 respondenter där betraktaren fick undersöka de åtta animationerna och svara på frågor/påståenden i ett frågeformulär. Resultatet av undersökningen visade att åldern är en av flera faktorer till "The Uncanny Valley", men där den utseendemässiga åldern har betydelse istället för den rörelsemässiga åldersskillnaden som jag först hade föreställt mig.

I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa. Resultatet visar aktör- och observatöreffekten genom att individer tolkar olika situationer på olika sätt gällande dimensionerna orsak och stabilitet där observatören tillskrev situationen högre till dessa dimensioner än aktören. Resultaten visade samband mellan attribution och ålder där ökad ålder korrelerande med bedömningen av stabilitet och inre kontroll. De visade även på skillnader i attribution beroende på utbildningsnivå där lågutbildade och högutbildade bedömde flera av skalmåtten olika gällande de positiva situationerna. Föreliggande uppsats visar på att ytterligare forskning på attribution i arbetslivet behövs.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt. För VD och styrelseordförande har vi funnit positiva samband för variabler som speglar erfarenhet, förutom för VD-ålder, där vi funnit en negativ effekt på bolagets värde.

No description available.