Introduktion: Det sker en ökning av patienter som diagnostiseras med demens i tidig ålder, det vill säga att symtom uppkommer i en ålder innan 65 år. För patienter som får diagnosen demens i tidig ålder sker en stor förändring med mer drastiska förändringar, än för patienter som får diagnosen demens i äldre ålder.  Syftet: Beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen demens i tidig ålder. Metoden: Denna litteraturstudie baserades på en niostegsmodell av Polit och Beck (2017). Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar kvarstod efter kvalitetsgranskning där tre kategorier uppstod. Resultat: Det uppkom tre kategorier: Livet fortsätter där patienterna upplever att de accepterat sin situation och bevarandet av självständighet. Livet förändras där patienterna upplever ensamhet, ilska och skuldkänslor. Mot livets slut där upplevelsen maktlöshet inför att vara för ung, att diagnosen tagit över patienternas liv och en känsla av att snart dö.  Slutsats: Upplevelser som framstod i resultatet och samlades under de tre kategorierna var bland annat att livet går vidare, personligheten och självständigheten bevaras trots diagnosen. Det sker förändringar med självförtroendet och självkänslan, patienterna känner sig äldre och anpassar sig efter andra. De behandlas annorlunda och känner sig ensamma. Patienterna har fått göra stora förändringar i livet så som att sluta arbeta och förlorat körkortet.  De upplever sig för unga för att ha diagnosen demens och att döden är nära.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke i Sverige och av dessa är ungefär 20 procent under 65 år. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet. Att då drabbas av stroke i ung ålder kan medföra större problematik eftersom att livssituationen oftast ser annorlunda ut än efter pensionsåldern. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att drabbas av stroke före 65 års ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes med femton vetenskapliga artiklar som analyserades, granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat. Resultat: Det framkom att vardagen förändrades efter insjuknandet av stroke. Relationer inom familjen förändrades. Efter stroke upplevde flertalet strokedrabbade ett förändrat "jag" med bland annat försämrat självförtroende och förlorad identitet. Osynliga handikapp upplevdes som ett stort problem som påverkade bemötandet från både vården och omvärlden. De unga strokedrabbade beskrev en brist på information från vården samt vikten av socialt stöd för att hitta vägen tillbaka till livet. Diskussion: Förståelsen för sjukdomen är en viktig del till att finna begriplighet i de unga strokedrabbades nya situation i livet. Att känna en meningsfullhet i vardagen skulle kunna leda till ökad motivation hos de unga strokedrabbade. Slutsats: Upplevelsen av att vården ej är anpassad för yngre är vanligt bland unga strokedrabbade. Ålders- och personcentrerad vård är därav ett bra förhållningssätt för att de unga strokedrabbade ska få den bästa möjligheten att hitta vägen tillbaka till livet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationskultur utifrån Scheins modell och dess relation och påverkan på arbetstillfredsställelse samt att undersöka om kön och ålder påverkar upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Datainsamlingen som ligger till grund för studien var baserad på en digital enkätundersökning. Påståendena utgick från ett befintligt och beprövat mätinstrument för arbetstillfredsställelse samt egendesignade påståenden utifrån Scheins modell. Analysmetoderna som tillämpades var korrelation, en multipel regression samt en hierarkisk multipel regression. Enkäten besvarades av 108 stycken respondenter. Det fanns inget signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och organisationskultur. Den multipla regressionsanalysen uppvisade ett signifikant resultat för variabeln grundläggande antaganden, för de två andra variablerna artefakter och värderingar återfanns inget signifikant resultat. Modell 1 i den hierarkiska multipla regressionen innefattade variablerna kön och ålder, modell 2 innefattade variablerna kön, ålder, artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Kön uppvisade inget signifikant resultat, variabeln ålder hade en effekt och uppvisade ett signifikant resultat. Resultaten stöds inte helt av tidigare forskning.

Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att ledarskapet skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande samt hur ledarens ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande. I ljuset av The full range of leadership theory besvarade studien hur ledarskapet bör utformas för att skapa förutsättning för anställdas lärande, hur ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande samt vilka faktorer som bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledares ledarskap. Studien genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med ledare verksamma inom svenskt näringsliv. Resultatet visar att stor självkännedom, förmåga att motivera, intresse för den anställdes behov och kompetenser samt förmåga att tydligt förmedla mål och förväntningar är viktiga aspekter för att ledarskapet skall skapa förutsättningar för anställdas lärande. Ledare i olika åldrar besitter olika styrkor. Den äldre ledarens styrka är den erfarenhet en lång tid i yrkesrollen skapat medan den yngre ledaren besitter en fördel i sin teknikkunskap och teknikanvändning. Den äldre ledaren anses i något större utsträckning än den yngre ledaren använda ledarskapsbeteenden vilka skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande. Slutligen anses erfarenhet, den tid ledaren vuxit upp i samt andras förväntningar vara faktorer vilka bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledare. / This study aims to investigate how leaders experience that leadership creates the conditions for employees' workplace learning and how the leader's age affects leadership in relation to employees' workplace learning. Based on The full range of leadership theory the study answered how leadership should be designed to create the conditions for employee development, how age affects leadership in relation to employees' workplace learning and what factors contribute to the difference between younger and older leaders' leadership. The study was conducted through seven semi-structured interviews with leaders active in Swedish enterprise. The results show that great self-awareness, ability to motivate, an interest in understanding the employee's needs and competencies and also the ability to clearly convey goals and expectations are important aspects for a leadership to create conditions for employees' development. Leaders of different ages possess different strengths. The strength of the older leader is the experience of a long time in the professional role, while the younger leader possesses an advantage in his great knowledge and use of technology. The result shown that the older leader uses to a greater extent than the younger leader a leadership behavior that benefit employees' workplace learning. Finally, experience, the time a leader grew up in and expectations of others are considered to be the factors that create the difference between younger and older leaders.

Barn i ett- till femårsålder spenderar en betydande del av barndomen i förskola. En institutionaliserad plats för barn skapad av vuxna. Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares föreställningar om barn och ålder i relation till förskolemiljöers utformning. Studien tar utgångspunkt i att ålder, utifrån utvecklingspsykologiska tankesätt, betraktas som en dold men samtidigt organiserande funktion i förskolan, därmed villkorande för barn. Nio samtalspromenader har genomförts med nio förskollärare i förskolemiljöer. Både transkriberingar och fotografier från miljöerna utgör det empiriska underlaget. Detta analyseras tematiskt med stöd av begrepp från kritiska åldersstudier respektive space-and-place som teoretiskt koncept. Resultatet visar att åldersföreställningar kommer till uttryck i relation till förskolemiljöers utformning. Detta reproducerar grundläggande värden i förskolan vilket bäddar för institutionella villkor för barn. Dessa värden är t.ex. vikten av barns självständighet och miljöns tillgänglighet. Samtidigt bidrar åldersföreställningar till att särskilja dessa villkor för olika ålderspositioner. Dessa särskiljande villkor framstår som tydligast i miljöer utformade för åldersblandade barngrupper. Att ålder kan förstås som temporärt ses som en möjlig förståelsegrund till att olika innebörder av ålder neutraliseras. Studien understödjer tvärvetenskapliga sätt att förstå konstruktioner av ålder och förskolemiljö.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilken eller vilka somatiska mätmetoder som har störst tillämpbarhet för att praktiskt genomföra en biologisk åldersuppskattning för en tränare. Metod För att besvara studiens frågeställning har sökningar genomförts i databaserna PubMed och Google Scholar. Information har även sökts i relevant facklitteratur inom barn- och ungdomsträning samt i relevanta studiers referenslistor. Resultat Tre somatiska mätmetoder kunde presenteras i form av tid för högst tillväxtspurt (PHV) av Mirwald et al (2002), Fysiskt utvecklingsindex (KEI) av Bauer från 1982 (Tonkonogi &amp; Bellardini 2012, s 25) och uppskattad vuxenlängd mot Tannerkriterierna (PAH) (Khamis &amp; Roche 1995; Cumming et al 2017). Resultatet indikerar att KEI-metoden är den mätmetod som har störst validitet (r &gt; 0,89). För praktisk tillämpbarhet verkar en kombination av PHV och PAH-metoderna vara mest lämpad för en biologisk åldersuppskattning för tränare i en fältmiljö. Slutsats Studiens slutsats är att tränare rekommenderas att använda sig av en kombination av PHV och PAH. De är två metoder som används flitigt inom den internationella litteraturen och verkar kunna användas ihop för att indikera tiden för PHV, som är en frekvent använd indikator för vilka delkapaciteter som är träningsbara för en individ i puberteten. Nyckelord: biologisk ålder, peak height velocity, predictive adult height, tannerkriterierna

Att befinna sig i den så kallade tredje åldern, mellan avslutat yrkesliv och innan beroende av stöd i vardagen, är att vara i en tid som utmärks av att vara aktiv och där möjligheter till självuppfyllelse finns. Den här uppsatsens syfte var att undersöka hur pandemin påverkade personer i tredje åldern och hur de hanterade olika risker och önskningar gentemot bilden av sig själva som del av en särskild riskgrupp. Det undersöktes även hur dessa personer förhöll sig till att tillhöra en grupp som lyftes fram som riskgrupp baserat på sin ålder, där särskilda rekommendationer gavs av myndigheterna. Frågeställningarna fokuserade på hur dessa personer förhållit sig till risker i vardagen, pandemins fokus på äldre och upplevelsen av särskilda rekommendationer. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av sju djupintervjuer. Respondenterna var mellan 70–82 år och hade alla slutat arbeta i försörjningssyfte. Baserat på tidigare forskning har två teoretiska ingångar använts - Anthony Giddens teorier om risk och tillit samt Axel Honneths erkännandeteori. Resultatet visade att pandemin gick att betrakta som ny och särskild situation, vilket lett till att vardagen fått omformas och fyllas med ibland ny mening men också nya former för att upprätthålla meningsfullhet. Att bibehålla självständighet framstod som en viktig drivkraft bakom olika beslut som togs i vardagen i förhållande till riskhantering och skapande av nya rutiner. Hanterandet av en ny vardag, med förändrade villkor och en ny uppfattning om ens ålder präglades av ett aktivt hanterande för att dels väga olika risker mot varandra i pandemin och balansera detta mot behovet av erkännande. På olika sätt framträdde de egna förmågorna som en viktig aspekt i hur personerna i intervjuerna bedömde sin egen situation i pandemin och de egna möjligheterna till anpassning och skapande av en ny vardag. Detta resultat diskuteras i slutet i relation till tidigare forskning och metodologiska och teoretiska val. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där resultaten om hur de komplexa relationer mellan självständighet och begränsningar som hanterades i pandemin kan förstås.

Bakgrund. Inom svensk intensivvård vårdas 10615/1 000 000 invånare årligen till följd av traumatiska skallskador. Inom patientgruppen ses risk för infektioner, funktionsnedsättning och mortalitet. Ytterligare ses risk för malnutrition, vilket föranleder risk för infektioner, förlängd vårdtid och respiratorinducerade komplikationer.  Syfte. Studien syftar till att beskriva samband mellan kaloriadministrering på ≥15 kcal/kg/dygn, i enlighet med lokal riktlinje hos patienter som drabbats av traumatisk skallskada och kön, vikt och ålder, under vårddygn 268 på en intensivvårdsavdelning. Metod. Retrospektiv journaldatagranskning från 48 patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning i norra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt med inkluderingskriterierna ålder &gt;18 år, vårdtid &gt;8 dygn, inläggningskod ”skalltrauma” samt vårdtid januari 20136 september 2015. Journaldata bearbetades i Statistical Package for the Social Science (SPSS) version 22.0. Statistiska jämförelser genomfördes i ANOVA.  Design. Kvantitativ retrospektiv kohortstudie.  Resultat. Studien påvisade att 58 % av urvalsgruppen erhöll ≥15kcal/kg/dygn, i genomsnitt under vårddygn 268. Ytterligare erhöll 84 % av kvinnorna ≥15kcal/kg/dygn i genomsnitt, medan 48 % av männen erhöll ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgruppen med vikt 55675 kg erhöll 93 % ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgrupperna med vikt 76690 kg och vikt ≥91 kg var motsvarande siffror 59% respektive 31%. Mellan de olika viktgrupperna påvisades en signifikant skillnad. I relation mellan ålder och administrerade kalorier kunde ingen signifikant skillnad påvisas.  Slutsats. Vissa signifikanta skillnader påvisades inom urvalsgruppen. Med grund av resultat bör vidare forskning genomföras och berörd avdelning se över lokal riktlinje rörande nutrition i samband med traumatisk skallskada.

I och med internets utveckling har även e-handeln utvecklats och är idag en stor del av handeln. Denna studies syfte är att genom en enkätundersökning ta reda på hur konsumenterna i dagens samhälle handlar på internet och i fysiska butiker i Sverige. Dessutom belyser denna uppsats huruvida deras köpbeteende skiljer sig beroende på ålder och kön. Vi undersöker dessutom hur konsumenterna ser på risker, pris och service när de ska köpa kläder baserat på deras ålder och kön. För att kunna analysera och komma fram till en slutsats har vi använt oss av tidigare forskning och teorier för att knyta samman till det resultat vi har fått genom undersökningen.   Slutsatsen i denna studie visar att det framförallt är unga konsumenter i mellan åldrarna 16-35 som handlar kläder på Internet idag samt att de har en mer öppen och tolerant syn på e-handeln än vad äldre konsumenter har, vilket vi tror beror på att de är har växt upp i takt med att internet och e-handeln har utvecklats. Studien visar även att kvinnor handlar mer kläder på internet än vad män gör, vilket skiljer sig från vad tidigare forskning visar.