Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ”Senorama” och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet. Även om virtuell verklighet inte är något nytt, är det först nu, det senaste årtiondet, som det har vuxit väldigt stort. Virtuella miljöer ger oss möjlighet att vara på ställen där vi aldrig skulle kunna vara eller våga befinna oss på, träffa och prata med människor som vi annars inte skulle våga göra, umgås och ha en trevlig stund genom ett parti schack. Med många fördelar finns det dock en del nackdelar som virtuella miljöer har fört med sig. En av dessa är missbruk som kan uppstå i form av bland annat spelberoende. Bland ungdomar och även vuxna, finns även risken för övervikt då de väljer att sitta hemma och underhålla sig med virtuella miljöer istället för att vara fysiskt aktiva.Studien är utav deskriptiv karaktär med frågeställningen kring huvudsakliga motiv för användning av virtuella miljöer. Rapportens syfte avser att undersöka, beskriva och försöka förstå de rådande förhållandena mellan användarna i olika åldrar och området virtuella miljöer. För att få en övergripande bild av problemområdet förekommer även explorativa inslag. Vidare är studien genomförd med hjälp av frågeformulär vilket tyder på att den är utav kvantitativ karaktär där positivismen har tillämpats som förhållningssätt. Detta tyder även på att endast en övergripande förståelse söks i undersökningen. Som metodanstats kännetecknas undersökningen av en induktiv ansats.Empirisk data har insamlats med hjälp av enkäter i form av frågeformulär där 100 respondenter har besvarat frågorna. För analys och framställning av resultat har två ledande program inom statistik används. Resultat som framställts utifrån empirin har lyckats belysa det huvudsakliga motivet för användning av virtuella miljöer. Enkätundersökningen visar att 80 % av de 100 respondenter använder virtuella miljöer för underhållning. Resultaten har även visat likheter och skillnader vid användning av virtuella miljöer mellan olika åldrar bland respondenterna där den största likheten återigen var underhållning. Andra aspekter som tas upp i undersökningen är olika genrer av spel som finns inom virtuella miljöer och spelens popularitet. Undersökningen i allmänt har visat att 69 % av respondenterna använder virtuella miljöer varje eller nästan varje dag. 72 % av alla respondenter sitter med virtuella miljöer mellan 1 – 3 timmar per dag.

<p>I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>• Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><li>• Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><p> </p></ol><p>För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.</p><p>Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på</p><p>lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att</p><p>lära sig genus i klassrumssituationer.</p><p>Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i</p><p>Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en</p><p>av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika</p><p>lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande</p><p>observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande</p><p>anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och</p><p>kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har</p><p>främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat</p><p>dessa med annan litteratur.</p><p>Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön</p><p>i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i</p><p>dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än</p><p>kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos</p><p>lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.</p>

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att lära sig genus i klassrumssituationer. Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat dessa med annan litteratur. Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige. Vi har utgått från Hambrick och Fukutomis (1991) åldersteori för att förklara varför ålder kan vara en faktor bakom VD-ersättningar samt Jensen och Mecklings (1976) agentteori för att förklara varför ersättningar finns. Vi har använt oss av 2099 observationer från börsbolagens årsredovisningar och analyserat dessa med hjälp av regressionsanalyser på ett flertal egen gjorda modeller. Vår undersökning visar på att samband föreligger mellan den andel som pensionen utgör av ersättningen och VD:s ålder. Undersökning visar att ett likande samband inte råder mellan ålder och rörlig ersättning. Samband föreligger istället mellan rörlig ersättning och företagens marknadsvärde. Undersökningen visar även att snittskillnader mellan rörlig ersättning och pension mildras i företag med hög skuldsättning och låga resultat.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.

Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män. För att mäta den psykosociala arbetsmiljön används Rubenowitz instrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning (PAK). Antonovskys instrument för känsla av sammanhang användes vid mätning av KASAM och The perceived stress scale (PSS) användes vid mätning av stress. Resultatet visar bland annat att män i åldersgruppen 41-60 är minst stressad samt känner mest egenkontroll i sitt arbetsliv och hög KASAM gör individer mindre stressade samt bidrar till bättre psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning. / Previous research has shown that the psychosocial work environments is an important part of working life as individual affect and are affected by it. An important part is also experiencing comprehensibility, manageability and meaningfulness, which all belong to the concept SOC. The aim of this survey was to examine if various aspects of psychosocial work environment might be explained by Sense of Coherence (SOC), gender, age and stress. This study also examined whether there is a relationship between SOC and gender, age and stress. This survey is focused in both the public and private sectors work environment with n=140, distributed to 94 women and 46 men. To measure the psychosocial work environment Rubenowitz instrument for psychosocial work environment survey (PAK) was used. Antonovskys instrument for Sense of Coherence was used to measure SOC and the Perceived stress scale (PSS) was used to measure level of stress. The results show, among other findings, that men in the age category 41-60 are least stressed and feel more in control of their work. High level of SOC makes individuals less stressed and contributes to better psychosocial work environment. Study results were discussed based on previous research.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.