Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande.

Bakgrund: Patienter med bröstsmärta tillhör en av de vanligaste patienterna ambulanssjuksköterskan möter i sin profession. Smärta i bröstet skapar ofta stor oro och lidande för patienten. Att ge patienten erforderlig smärtlindring är något som alltid bör eftersträvas. En del patienter kan inte kommunicera verbalt av olika orsaker. Vid dessa tillfällen kan ej bedömning utföras med numeriska, verbala och visuella smärtskattningsinstrument. Forskningsresultaten är delade gällande smärta i förhållande till vitala kliniska fynd så som andningsfrekvens, pulsfrekvens, systoliskt blodtryck och symtombild.  Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan vitala parametrar eller symtom i förhållande till hög självskattad smärta hos prehospitala patienter med bröstsmärta. Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval där ambulansuppdrag rörande patienter med bröstsmärta inkluderades. Samband mellan hög självskattad smärta och vitala parametrar/symtom undersöktes med logistisk regressionsanalys. Resultat: Studien inkluderar 2502 ambulansuppdrag kodade som bröstsmärta. Fördelning var jämn mellan kvinnor och män. Patienterna delades in i ålder under 65 år samt 65 år och över, fördelat som 860 yngre patienter och 1642 äldre patienter. Hög puls, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck samt illamående och kallsvettighet var alla associerade med högt självskattad smärtintensitet. Dessa samband var till viss del kön- och åldersberoende. Diskussion: Studien ser samband mellan hög skattad smärta och andra kliniska fynd främst andningsfrekvens, kallsvettighet och illamående. Även om signifikanta samband kan ses för vissa parametrar, försvåras den kliniska tillämpningen då de varierar med ålder samt kön.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med anknytning utifrån ett åldersrelaterat perspektiv. Studien har analyserats utifrån John Bowlbys och Mary Ainsworth anknytningsteori. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar på förskollärarna arbetar individanpassat utifrån barns individuella förutsättningar och inte specifik ålder. Resultatet visar även att förskollärare anser att omsorg i relation till anknytning sker vid rutinsituationer och lärandesituationer. Slutsatsen är att anknytning är lika viktigt oavsett ålder och att alla barn har behov av en trygg bas på förskolan.

Studiens övergripande syfte är att få fram en tydlig bild av hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, gestaltar kvinnors utseende och ålder, samt att se om det finns några likheter eller skillnader på hur de förhåller sig. I studien har vi genomförten kvantitativ analys utifrån 200 artiklar, där vi genom variabelvärden fick ut statistik på hur det har sett ut under åren 2001-2021. Utifrån statistiken kunde vi sedan göra en djupdykning i artiklarna under de åren som toppade diagrammen, för att sedan göra en kvalitativ text- och bildanalys. Utifrån de teoretiska ramarna och begreppen utseendekultur, det socialkonstruktivistiska perspektivet, social jämförelseteori och gestaltningsteorin kunde visedan analysera materialet för att få ett sammanfattat resultat. Vårt resultat visade att det finns en tydlig tendens av att både objektifiera och jämföra kvinnor i Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade också att det finns en tydlig skillnad på hur man jämför kvinnor utifrån ålder. I slutsatsen belyser vi den uppåtgående trend av att försöka bryta normerna då gestaltningen av kvinnor har gått från en tydlig objektiv form där de i stor utsträckning döms utifrån utseende och jämförs med varandra, till att under de senare åren börja gestalta naturligskönhet allt mer.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därför är det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsan för människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för den enskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun. Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt 15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevarad hälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighet att ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan av delaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomlig information, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktiv och delta i samhället. Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivt för att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur vi ska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhälle som är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, även som senior. / Age friendly cities Kristianstad Kommun

Uppsatsen ämnar undersöka om ålder har en påverkan på prospektteorin, investor attention och flockbeteende hos investerare. Uppsatsen bidrar till forskningen genom att tydliggöra om det finns en påverkan och vilken påverkan ålder har på de tre beteendena. Metoden består av att en enkät skickas ut på utvalda aktieforum där respondenterna får svara på påståenden och andra frågor. Totalt svarade 101 respondenter på enkäten varav 100 av svaren används och analyseras i uppsatsen. Resultatet visar att ålder endast har ett positivt signifikant samband med flockbeteende. En av orsakerna kan vara den försämrade kognitiva förmågan som uppstår med en äldre ålder. Det finns dock inget signifikant samband mellan ålder och prospektteorin respektive investor attention. Vad resultatet innebär diskuteras vidare i uppsatsens diskussion. I slutsatsen presenteras även framtida forskning som kan utveckla och ge bättre förklaringar till dessa beteenden.

Matematikläxorna delas ofta ut trots att det inte står i läroplanen. Lärare får själva välja om de ska dela ut läxor eller inte och vilken typ av matematikläxa de ska dela ut. Det finns många anledningar till att dela ut matematikläxor och att inte dela ut matematikläxor. Lärarna ser olika på syftet till att matematikläxor delas ut och många ser det som att läxorna delas ut av tradition. Vårt syfte med studien är att se huruvida läxor delas ut i ett didaktiskt syfte och om lärares ålder har något samband med användandet av matematikläxor. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där lärare från olika skolor kunnat svara. Vår slutsats är att majoriteten av lärare delar ut matematikläxor och att den vanligaste matematikläxan är repetitionsläxan. Vi uppmärksammade också att hälften av lärarna anser att matematikläxor delas ut av tradition.