Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader. Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st. personlighetsfrågor. Resultatet indikerar på en övervägande tendens till att människor relaterar olika personlighetsdrag utefter om individen är attraktiv eller oattraktiv. Gällande fem av nio frågor bedömdes de attraktiva signifikant mer positivt jämfört med de oattraktiva. Gällande ytterliggare ett av dessa frågor fanns tendens till de samma. Inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i hänsyn till attraktivitet kunde urskiljas. Könsskillnader beroendes på deltagarnas och bildens kön kunde hittas, men endast i mindre grad.

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor. Den totala amningstiden påverkas av moderns ålder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nöjda med amningen. Det framkommer också att förstföderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon på BB. Utbildningsnivån har däremot ingen inverkan på hur länge kvinnorna är kvar på BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns något samband mellan vårdtidens längd och amningstidens längd då flera äldre och färskare studier från Sverige, USA och Australien har påpekat att ett sådant samband existerar.

<p>This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Stroke är den andra vanligaste dödsorsaken i världen och den största orsaken till funktionsnedsättningar. Studier visar på att fler överlever stroke men att förekomsten i de lägre åldrarna blir vanligare, vilket kan innebära att fler måste leva med konsekvenserna av en stroke under en längre tid. Syfte Belysa hur det dagliga livet hos personer i yrkesverksam ålder kan påverkas av en stroke. Metod Litteraturöversikt av sju kvalitativa och nio kvantitativa studier i totalt 16 vetenskapliga tidskriftsartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Föreliggande studie resulterade i följande teman: En förändrad livssituation, Faktorer som påverkar livskvaliteten, Att vara beroende av andra, Arbetet och fritidsaktiviteternas betydelse, Att hantera en ny livssituation. Slutsats Resultaten tyder på att främjandet av egenvård hos patienter som har haft en stroke bör ha en central del i omvårdnaden för att dessa i ett senare skede inte ska känna sig vara i beroendeställning av andra.

No description available.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 – 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling. Den detaljerade specifikationen av effekterna ger uppsatsen möjlighet att granska betydelsen av enskilda utbildnings- och åldersgruppers påverkan. Med ny framtagen utbildningsdata av Barro&amp;Lee (2010) förväntas studiens resultat uppvisa positiv korrelation för samtliga oberoende variabler, teknologitillväxt, kapitaltillväxt och arbetskraftstillväxt. Koefficientens storlek förväntas öka vid högre utbildningsnivå och sjunka vid ökad ålder i enlighet med tidigare studier och teori. Studiens resultat visar positiv signifikans på ekonomisk tillväxt för de direkta effekterna för åldersgruppen 40-64 år med sekundär utbildning och åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning. Påverkan var högre för åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning vilket indikerar att högre utbildning genererar högre produktivitet och därigenom högre ekonomisk tillväxt. De indirekta effekterna av humankapital visar signifikanta negativa samband i ålderskategorin 40-64 år för primär och tertiär utbildning. Att båda dessa utbildningsnivåer har negativ påverkan på ekonomisk tillväxt för den äldre åldersgruppen indikerar att humankapital snabbt deprecieras i samband med teknologi.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress. Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress. Studien visade också att det inte var någon större skillnad i självupplevd stress mellan de respondenterna som utövade konditionsträning och de som utövade styrketräning samt att de respondenterna med lägst upplevd stress tillhörde åldersgruppen 36-58 år.

No description available.

Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att lära sig rätten till integritet, utvecklas och vara medbestämmande och delaktiga i beslut om sig själv, utan att begränsas utifrån uppfattningar om vad barn kan eller inte kan baserat på sin ålder. Syftet i studien är att undersöka hur förskollärare tänker om och beskriver sitt arbete med integritet som planerat innehåll i förskolan, samt om det finns likheter eller skillnader i detta arbete beroende på barns ålder. Genom intervjuer av åtta förskollärare har vi samlat vår empiri till denna studie. Studien är uppdelad i två delstudier där förskollärarna delades upp i de som arbetar med äldre barn, tre till fem år, respektive yngre barn, ett till tre år. Resultatet från vardera delstudien analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ålderism och makt. Detta för att se om det förekommer normer rörande barns ålder i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med barns integritet. Resultatet från båda delstudierna visade att integritet som ett planerat innehåll i förskolan sällan förekom. Integritetsarbetet handlade oftast om värdegrund och förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Arbetet med integritet som ett planerat innehåll baseras huvudsakligen på förskollärarnas individuella synsätt och prioriteringar, om vad som anses som ett innehåll och vad som inte anses vara det.  Skillnader i förskollärarnas beskrivna arbete med integritet med de yngre respektive de äldre barnen förekom och kan ha kopplingar till normer om ålder.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet insjuknanden har generellt minskat däremot ökat i tidig ålder. Flertalet får svåra funktionsnedsättningar efteråt vilket kan försämra möjligheten att klara sig själv. Litteraturstudien förankrades i Antonovskys begrepp ”känsla av sammanhang”. Syfte: Syftet var att undersöka livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades nio kvantitativa artiklar i resultatet som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska begränsningar, Sociala relationer och Psykiska påfrestningar. Att drabbas av stroke påverkade den fysiska och psykiska hälsan vilket ledde till försämrad livskvalitet. Faktorer som hade negativ inverkan på livskvalitet var nedsatt fysisk funktion, nedstämdhet och förlorade relationer. Faktorer som hade positiv inverkan var familjerelationer, förmåga att utöva fritidsintressen och att återgå till arbetet. Slutsats: Flera olika faktorer påverkar en persons livskvalitet och de som drabbats av stroke skattade genomgående en lägre livskvalitet. Sjuksköterskor bör ge anpassad information till personer som drabbats av stroke men även förstå vikten att upptäcka nedstämdhet tidigt. Resultatet kan ge ökad kunskap som i sin tur kan öka livskvalitet hos personer drabbade av stroke.