Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folkhälsosjukdom, som förutsägs vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna i världen år 2020. De symptom som följer är många och kan påverka patienten, både fysiskt och psykiskt. Oro/ångest är karaktäristiska symptom vid KOL och denna studies syfte var att beskriva icke-farmakologiska åtgärder vid detta tillstånd. En litteraturstudie inom ämnet genomfördes, utifrån Polit och Beck’s nio steg, där resultatet grundades på vetenskapligt granskade artiklar. Utifrån artiklarna bildades kategorier baserade på de interventioner som påträffades. Resultatet visade på en stark prevalens av oro/ångest hos patienter med KOL, där icke-farmakologiska interventioner som lungrehabilitering, kognitiv beteendeterapi, progressiv muskelrelaxering, sång och musik, humor samt akupressur visade på förbättring hos de som upplever dessa besvär. För att stärka detta resultat krävs dock att ytterligare studier görs inom området. Förhoppningen är att studien kan bidra med ökad kunskap för oro/ångest i samband med KOL, men även att den kan fungera som ett verktyg för sjuksköterskor i mötet med oroliga och ångestfyllda patienter. Via ökad kunskap ökas förståelsen.

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande. Då koleran härjade som värst upplevde människorna i Alingsås, liksom i många andra drabbade städer, en stark oro och ångest. De som oftast föll offer för koleran i Alingsås var fattiga som troligtvis på grund av trångboddhet och hygieniska svårigheter hade svårt att hålla smittan ifrån sig. I jämförelse med Borås visar Alingsås upp många likheter men också skillnader i form av fler döda och större dödlighet bland de fattiga.

Omedvetna tankesätt om intelligens har av litteraturen beskrivits följa två mönster: ett dynamiskt och ett statiskt. Människor som har det dynamiska tankesättet ser intelligens som någonting förbättringsbart medan det statiska tankesättet ser intelligens som någonting stabilt. Tidigare har individer med ett statiskt tankesätt associerats med mer negativa emotioner som hjälplöshet och ångest. I denna undersökning testades 45 individer i huruvida deras ångest skulle förändras, beroende på vilket tankesätt de manipulerats till. Deltagarna fick läsa en text som antingen gav stöd till ett statiskt eller dynamiskt tankesätt. Därefter fick samtliga genomföra ett krävande mentalt test under tidspress. Försökspersonerna skattade sin ångest både innan och direkt efter testet. Det uppkom ingen signifikant skillnad mellan de två gruppernas medelvärde av ångestpoäng. Framtida studier kan visa ifall fler försökdeltagare och ett mer automatiserat tillvägagångssätt förändrar resultaten.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.

Bakgrund: Cancer är en vanlig folksjukdom i Sverige som idag drabbar minst en av tre personer under deras livstid. Behandlingen medför många svåra biverkningar som ibland kan upplevas värre än sjukdomen, vilket påverkar individens psykiska, existentiella samt sociala välbefinnande. Interventioner för att motverka ångest och depression i samband med cancersjukdomen har testats inom detta område.    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka interventioner som testats för att lindra ångest och/eller depression, vilka diagnosgrupper som studier har genomförts på samt vilken effekt de olika interventionerna gav.   Metod: Studien var en kvantitativ litteraturstudie där data insamlades via databasen Pubmed. Till studien användes totalt 11 artiklar med hög eller medelhög kvalitet som ansågs uppfylla kriterierna för att inkluderas i denna studie.    Resultat: I analysen framkom fem olika interventionstyper: fysisk aktivitet, musikterapi, information & undervisning, psykologiska metoder och kroppsterapi. Diagnosgrupperna var patienter med bröstcancer, Hodgkins lymfom, lungcancer, leukemi, ändtarmscancer, gynekologisk cancer, prostatacancer, hjärntumör och hudcancer. Flera av interventionerna gav god effekt på ångest/depression, däribland kognitiv beteendeterapi, yoga, livemusik, ljusterapi, ett psykologiskt interventionsprogram samt zonterapi.   Slutsats: Många vuxna patienter med en cancerdiagnos kan vara i stor risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan kan medverka i interventioner för att systematiskt lindra och förebygga psykisk ohälsa hos individen i förhållande till sjukdomen. Det finns goda interventioner som kan hjälpa patienten, med hänsyn till ålder och förmåga och bör kunna användas inom vården som praxis för att lindra ångest och/eller depression hos patienter med en cancerdiagnos. Mer forskning behövs inom området.

Bakgrund: Det finns en kunskapsbrist inom vården om diagnostisering och behandling av ångest. Ångest beskrivs som en av Sveriges folksjukdomar och 25 % av befolkningen drabbas någon gång i sitt liv av ångest, som generellt kan innebär ett lidande. Ångest kan bland annat uppkomma i samband med annan sjukdom/sjuklighet, vilket är den sorts ångest som ska behandlas i detta arbete. Ångest kan lindras med fysisk aktivitet, avslappning och psykofarmaka. Det har framkommit att det kan behövas mer kunskap om behandling av ångest. Komplementära och alternativa behandlingar kan ges i form av interaktion med vårdhundar för att minska lidande hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter kan påverkas av mötet med vårdhunden inom den öppna och slutna vården. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studier. En textanalys genomfördes och resultatet delades in i kategorier. Resultat: Ångesten hos majoriteten av patienterna reducerades efter interaktion med vårdhunden, minskningen är dock inte alltid signifikant. Upplevelserna av vårdhunden är bland annat att den skapade distraktion hos patienten i form av lugn, tröst och glädje. Det kan uppstå både negativa och positiva upplevelser hos patienterna vid interaktion med vårdhunden. Slutsats: Trots avsaknad av evidens upplever många patienter att vårdhunden kan minska ångest och bidra till tröst, lugn och glädje. Om vården individanpassas och gör patienten delaktig ökar detta förutsättningen för god hälsa. Den interaktion som sker mellan patient och vårdhund blir därför unik till situationen. Att identifiera patientens individuella behov är viktigt för att personen ska bli sedd och bemött på bästa sätt.

<p>Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i</p><p>klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte</p><p>heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande</p><p>talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de</p><p>tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket</p><p>kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en</p><p>uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema</p><p>av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap.</p><p>Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas</p><p>självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa</p><p>de flesta av sina talängsliga elever</p>

<p>Det fanns 142 200 människor med diagnosen demenssjukdom i Sverige år 2005, där ångest är en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svår demenssjukdom har svårt att anpassa sig till omgivningen, därför måste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med ångest hos demenssjuka. Studien bygger på Polit och Beck´s (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo. Även manuell sökning har tillämpats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en som är både en som är både kvantitativ och kvalitativ. Artiklarna är publicerade mellan 1997-2007 och har kvalitetsgranskats enligt en granskningsmall. Resultatet redovisas i tre teman. Det första är miljö som visar att lugnare omgivning kan reducera ångest. Det andra är kommunikation/undervisning. Kommunikation som i bemärkelsen beröring och emotionell bekräftelse kan minska ångest. Undervisning visar att genom att kommunicera med informella vårdgivare hitta strategier att hantera olika problem sjönk ångesten hos den demenssjuke. Det tredje är aktivitet som visar att individualiserad musik kan hjälpa mot ångest. Slutsatsen blir att genom att anpassa omvårdnadsåtgärder till individens behov kan ångest hos demenssjuka dämpas.</p>

Det fanns 142 200 människor med diagnosen demenssjukdom i Sverige år 2005, där ångest är en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svår demenssjukdom har svårt att anpassa sig till omgivningen, därför måste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med ångest hos demenssjuka. Studien bygger på Polit och Beck´s (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo. Även manuell sökning har tillämpats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en som är både en som är både kvantitativ och kvalitativ. Artiklarna är publicerade mellan 1997-2007 och har kvalitetsgranskats enligt en granskningsmall. Resultatet redovisas i tre teman. Det första är miljö som visar att lugnare omgivning kan reducera ångest. Det andra är kommunikation/undervisning. Kommunikation som i bemärkelsen beröring och emotionell bekräftelse kan minska ångest. Undervisning visar att genom att kommunicera med informella vårdgivare hitta strategier att hantera olika problem sjönk ångesten hos den demenssjuke. Det tredje är aktivitet som visar att individualiserad musik kan hjälpa mot ångest. Slutsatsen blir att genom att anpassa omvårdnadsåtgärder till individens behov kan ångest hos demenssjuka dämpas.

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap. Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa de flesta av sina talängsliga elever