Bakgrund: Förekomsten av depression har ökat i samhället, framförallt bland kvinnor. Depression orsakar stort hos lidande för den drabbade personen och sänker livskvalitén. Depression ökar även risken för suicid, som i nästan alla fall kan härledas till psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll är viktig för patienten i förebyggande arbete emot depression men även i tillfriskningsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod valdes, där narrativ analys användes för att granska fem självbiografier, vilka låg till grund för resultatet. Resultat: Vid insjuknande i depression fylls personen i fråga utav en mängd olika känslor av olika svårighetsgrad. Sjukdomen orsakar också begränsningar i vardagslivet och försämrar flera kognitiva funktioner där minnesförmåga och koncentrationsförmåga är två av dem. Slutsats: De olika känslotillstånden i depression kan härledas till något som författarna till denna studie tolkat som tre olika faser vilka återspeglar depressionens insjuknande, mittpunkt och slutfas. Insjuknandet beskriver känslor som påverkar aktiveringen utav depression. Mittpunkten beskriver den djupaste och mörkaste fasen medan slutfasen beskriver vägen ut ur depressionen.

Abstrakt   Syftet med studien är att undersöka, utifrån barnpsykiatrins perspektiv, hur skolan kan bemöta elever med oro och ångest som gynnar elevernas utveckling och lärande. Studien är en kvalitativ studie där vi intervjuat fyra psykologer, som är verksamma eller har varit verksamma inom barnpsykiatrin. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det finns möjlighet att kunna ställa följdfrågor, detta för att öka möjligheten att få kunskap om hur barn med ångest upptäcks, och vad skolan kan göra för att möta och bemöta dessa barn på allra bästa sätt.   Intervjuresultaten påvisade att begreppet ångest är ett komplext begrepp. Det är viktigt att gå till grunden med vad problemet verkligen handlar om. Ångest är i grunden en rädsla men för att räknas som ångest ska problemet vara så stort att det hindrar dig från att leva och fungera i din vardag. Ångest kan visa sig på olika sätt.  Hos yngre barn som inte kan sätta ord på hur de känner är det vanligt att problemen yttrar sig som magont, huvudvärk och ledvärk. Ytterligare reaktioner kan vara koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter eller aggression. Hos äldre barn handlar det ofta om ångest i samband med krav. Det kan handla om krav på att nå målen i skolan, och också krav på att nå mycket bra resultat som man ställer på sig själv. Det som framkom vid intervjuerna, hur skolan kan bemöta elever med ångest, var vikten av att det bör finnas vuxna som ser, hör och tar sig tid. Studien visade även på att stor omflyttning bland personalen är ett problem. Lärare kan underlätta genom att informera och gå igenom arbetsdagen så att det blir struktur, rutiner och förutsägbarhet i skolarbetet. Att i god tid förbereda schemaavvikande aktiviteter och att sammanfatta genomgångna moment och händelser för att det ska bli tydligt för eleven. Det framkom också att skolans utformning av miljön är viktig, på så sätt att det bör finnas tillgång till små rum för arbete i liten grupp, enskilt arbete och återhämtning. / <p>Obs! Handledare 2, Kirsten Flaten, tillhör universitetet i Sogndal, Högskulen på Vestlandet, Norge.</p>

Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, varje dag insjuknar 20 stycken kvinnor. Det är en livsomvälvande sjukdom som kan orsaka oro och ångest, vilket kan leda till svårigheter och rädsla att utföra fysisk aktivitet. Rekommendationen av fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter aktivitet per vecka. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att motivera, främja hälsa och lindra lidande.  Syfte: Syftet var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utfördes genom en induktiv ansats vilken utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed, CINAHL samt PsycInfo var databaser som användes för artikelsökning. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för kvalitetsgranskning av artiklarna. Det resulterade i 11 kvantitativa artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet baserades på 11 studier vilket presenterades i tre rubriker: “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” och “Effekt beroende på intensitet”.  Slutsats: I litteraturstudiens resultat visades att fysisk aktivitet minskar oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Oavsett träningsform och intensitet av fysisk aktivitet är påverkan på oro och ångest likvärdig för kvinnor med bröstcancer.

Introduktion/Bakgrund: En kvinna som genomgår en abort är vanligt förekommande i dagens samhälle och det finns olika typer av abortformer som antingen är ett aktivt val eller inte. Fysiska konsekvenser, så som blödning och smärta, är vanliga vid abort, dock så kan även den psykiska påfrestningen under processen vara väldigt stor. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra och stötta kvinnan i abortprocessen för att minska kvinnans upplevelse av ångest, om det förekommer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra ångest i samband med en abort. Metod: Litteraturstudie utförd utifrån Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklar som valts ut kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och mixedmethod artiklar. Tio artiklar användes i resultatet och bildade tillsammans tre teman. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Information, empatiskt förhållningssätt och socialt stöd. Resultatet visade och betonade vikten av adekvat och relevant information från sjuksköterskan under hela processen vilket lindrade ångest hos kvinnan. Även ett empatiskt bemötande från sjuksköterskan och att känna sig välkommen påverkade kvinnans välmående på ett positivt sätt samt att socialt stöd framkom som en nyckeldel i hanteringen av ångest vid abort. Slutsats: Ångest är vanligt förekommande vid abort, oavsett vilken typ av abort kvinnan genomgår. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera, ge stöttning, öka det sociala stöd kvinnan har samt ha ett empatiskt och bra bemötande mot kvinnan under hela abortprocessen.

Bakgrund: Förlossningsrädsla är ett växande problem i dagens samhälle. Det orsakar lidande för varje kvinna som upplever det och för samhället i stort. I dagens vård förekommer de största delen av insatser för att motverka förlossningsrädsla under graviditeten. Vi upplever att barnmorskan saknar viktiga evidensbaserade verktyg som ämnar minskar rädsla och ångest under förlossning. En traumatisk förlossningsupplevelse är negativ för både kvinnan och samhället i stort då det kan resultera i sekundär förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur barnmorskan kan ge stöd åt och hjälpa kvinnor att hantera ångest och rädsla under förlossning. Metod: Integrerad litteraturöversikt. Resultat: Studiens resultat visade att det finns en uppsjö av verktyg som barnmorskan kan nyttja under en förlossning för att minska rädsla och ångest hos kvinnan. Tre teman framkom; Fysiska verktyg, Mentala verktyg och Vårdorganisation. Inom dessa teman framkom exempelvis zonterapi, massage, musik, andningstekniker samt ett kontinuerligt stöd av en känd barnmorska som väl fungerande verktyg. Slutsats: Barnmorskan kan använda sig av flertalet verktyg för att reducera förlossningsrädsla och ångest men då behöver rätt förutsättningar och kompetens vara på plats. Verktygen är i många fall signifikanta, dock inte alla.

Bakgrund: Demens är en växande och livslång sjukdom i Sverige som i regel drabbar äldre personer. Sjukdomen angriper hjärnan och avancerar med försämrade kognitiva funktioner, svåra motoriska och fysiska funktionsnedsättningar. Ångest och oro hos demenssjuka personer visade sig vara starkt förknippad med minskad självständighet, begränsningar i dagliga aktiviteter och beteendestörningar. Den huvudsakliga behandlingen är god professionell omvårdnad.  Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid ångest och oro hos äldre personer med demenssjukdom.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning.Tio kvantitativa originalartiklar inkluderades från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Även fritextsökning har tillämpats. Resultat: Resultat redovisas i tre kategorier. Den första är att stimulera sinnen med två underkategorier lyssna på musik och sånger och instrumentspelande i kombination med fysisk aktivitet. Den andra är dockterapi för emotionell balans. Den tredje kategorin är den virtuella verkligheten. Sammanfattning: Genom att erbjuda möjligheter till sinnesupplevelser, samspel, rörelse skapar sjuksköterska en positiv upplevelse och åstadkommer ett bättre välmående. Grunden är dock att omvårdnadsarbetet utgår ifrån personfokusering och inte sjukdomsfokusering, i syfte att bevara den drabbades identitet trots sviktade förmågor.

No description available.

Introduction: The world population is getting older and dementia is becoming morecommon. Behavioral and psychological symptoms affect the lives of the dementia, theirrelatives and the work environment for healthcare staff. Music has been shown to have apositive effect on these symptoms. Aim: To explore how different types of music therapy affects symptoms as anxiety andagitation in dementia. Method: A literature study based on ten quantitative scientific articles. The articles werefound from searches in the databases “PubMed” and “CINAHL”. Quality review was donewith SBU ́s template “assessment of randomized studies” (SBU, 2020) and JBI ́s template“Checklist for quasi-experimental studies” (JBI, 2020). For the result analysis a contentanalysis was used by Forsberg &amp; Wengström (2016). Results: The content analysis divided the results into three categories: Group/individualmusic therapy, active/passive music therapy and music according to the participants'preferences. The articles found that music therapy had a relieving effect on anxiety and/oragitation. Music therapy in a group setting showed better results than individual musictherapy. Active participation encouraged commitment to the intervention. Music selected bythe participants increased the music's positive effects. Conclusion: Music therapy proved effective in alleviating anxiety and agitation. It provedespecially effective in group setting, in active participation and when the preferences of theparticipants were taken into consideration. If musical therapy is implemented in the dementiacare it can be a method for alleviating anxiety and agitation.

Uppsatsen var baserad på en kvalitativ vetenskaplig metod och undersökte framgångsfaktorer för att minska ångest med hjälp av hypnosterapi. Totalt intervjuades åtta stycken hypnosterapeuter genom semistrukturerade intervjuer. Framgångsfaktorer definierades som faktorer, som hjälper klienten att nå önskat resultat och ångest som känslor av inre oro, byggda på en förväntan om kommande hot. Uppsatsen hade sin teoretiska källa i Wolfes (2005) teori om det sårade jaget. Denna förklarar att ångest innehåller emotionella inre smärtsamma minnen och föreställningar belägen på en undermedveten nivå, vilket vanligen härstammar från barndomen. Dessa är vanligen sammankopplade med ångestupprätthållande försvarsmekanismer, som har målet att få individen att undvika den ursprungliga smärtan. Tre övergripande framgångsfaktorer kunde identifieras; terapeutisk allians, förändringsbenägenhet samt emotionell läkning och förståelse. Slutsatserna av resultatet visade på vikten av att ha ett holistisk förhållningssätt anpassat för klientens individuella behov, vilket uppmuntrar till känslomässiga, kognitiva, beteendemässiga samt interpersonella förändringar i livet. Genom att individen får större förståelse och acceptans för den underliggande känslomässiga orsaken till ångesten kan det sårade jaget läkas och nya perspektiv skapas. / The thesis was based on a qualitative scientific method and explored success factors in reducing anxiety with the help of hypnotherapy. A total of eight hypnotherapists were interviewed through semi-structured interviews. Success factors were defined as factors that help individuals to achieve desired results, and anxiety was understood as inner worries based on imagined threats in the future. The thesis had its theoretical roots in Wolfe’s (2005) theory about the wounded self, which describes anxiety as a result of stored subconscious emotional conflicts and beliefs. Many times they adhere from childhood experiences. The anxiety is maintained by cognitive defence mechanisms creating avoidance of the initial emotions. Three overall success factors were identified; therapeutic alliance, motivation to change, as well as emotional healing and acceptance. The conclusion of the result showed the importance of having a holistic approach adapted to the needs of the individual; encouraging emotional, cognitive, behavioral, and interpersonal changes in life. By giving the individual greater understanding and acceptance of underlying emotional causes of the anxiety, the wounded self can be healed and new perspectives created.