Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.

Syftet med studien är att ta reda på vad lärare fokuserar på vid undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena för förskoleklass upp till årskurs 3. Avsikten är att ta reda på hur de intervjuade lärarna tolkar hållbar utveckling i läroplanen och om de undervisar för att få med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, samt vilka svårigheter och möjligheter lärare ser med undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena. Undersökningens resultat har framkommit utifrån semistrukturerade intervjuer av lärare som undervisar i dessa årskurser. Resultatet visar att nästan samtliga lärare i studien undervisar för hållbar utveckling, samtidigt som de får med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk i undervisningen. Det är bara en lärare i studien som mestadels undervisar utifrån den ekologiska hållbarheten. Den största svårigheten som framkom var att själva begreppet hållbar utveckling är för komplext för de yngre eleverna att förstå och den största möjligheten handlade om ämnesövergripande undervisning och praktiska aktiviteter, eftersom de yngre eleverna lättare förstår på det sättet. / The purpose of the study was to find out what teachers focus on when teaching for sustainable development in science for pre-school class up to third grade. I used semi-structured interviews to find out how teachers interpret sustainable development in the curriculum, if they teach to bring the three dimensions; ecological, social and economic sustainability together, and how they faced the difficulties and opportunities related to sustainable development education in science. The result showed that almost all of the teachers in the study teach for sustainable development, whilst at the same time with the three dimensions; ecological, social and economic in teaching. There was only one teacher in the study who mostly taught on the basis of ecological sustainability. The main difficulty that emerged was that the very concept of sustainable development was too complex for the younger students to understand and the main possibility was about interdisciplinary education and practical activities, because the younger students more easily understand that way.

Det sägs att barn har lätt att lära språk då de tycks uppskatta att lära sig nya ord och är nyfikna på språk. Jämfört med många andra länder påbörjas språkinlärningen i Sverige relativt sent. I den här litteraturstudien undersöks viktiga förutsättningar för inlärning vid en tidig språkstart samt hur elever i årskurserna F-3 lär sig uttal i engelska som andraspråk. Som grund för analysen av studiernas resultat används Critical Period Hypothesis (CPH), Krashens teorier om andraspråksinlärning samt Piagets teorier om barns utveckling. Fem studier har analyserats. Resultatet av litteraturstudien påvisar nyttan av tidig språk- och uttalsinlärning men att det är i hög grad beroende av lärarnas kompetens. Vidare visar resultatet att uttalsinlärning gynnas mest av metoder som innehåller direkt respons på elevernas uttal men även att passiva inlärningsmetoder (t.ex. lyssna på sång) gynnar inlärning av uttal som ligger nära modersmålet. När det gäller barns språk- och uttalsinlärning är det viktigt att ha rätt kompetensen hos lärarna och att flera metoder (direkt och indirekta) kan gynna inlärningen.