• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 114
  • Tagged with
  • 114
  • 114
  • 114
  • 31
  • 29
  • 29
  • 20
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 15
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Laborativ matematik i förskoleklass - åk 3. : - Vad påverkar lärares arbetssätt? / Mathematics education with concrete materials in preschool up to the third school year. : - Which factors influence teachers way of teaching?

Baier, Caroline January 2009 (has links)
<p> <strong>SAMMANFATTNING</strong><p>Arbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.</p><p>Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.</p><p>Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.</p><p>Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.</p><p>Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare.</p></p><p> </p> / <p> <strong>ABSTRACT</strong><p>The purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year.</p><p>In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems.</p><p>The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden.</p><p>The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics.</p><p>Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size.</p><p>Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.</p></p><p> </p>
102

Laborativ matematik i förskoleklass - åk 3. : - Vad påverkar lärares arbetssätt? / Mathematics education with concrete materials in preschool up to the third school year. : - Which factors influence teachers way of teaching?

Baier, Caroline January 2009 (has links)
SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3. Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun. Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande. Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek. Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. / ABSTRACTThe purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year. In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems. The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden. The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics. Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size. Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.
103

Högläsning i skolan - ett sätt för elever att kliva in i berättelsens värld : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen

Atterlid, Niclas January 2018 (has links)
The aim of this study was to examine how a group of teachers in the same primary school work with fiction read-alouds in the Swedish teaching. The collected material was analysed by using Langer’s (2005) theory about imagination worlds. Two questions were then formulated to answer the purpose of the study: How do the teachers plan their fiction read-alouds in Swedish teaching? and How do the teachers describe the implementation of their read-alouds? The result shows that all of the teachers plan their fiction read-alouds with different types of preparation. This preparation includes: choosing the right book, which the teachers claim is dependent on several factors such as the students’ knowledge level or interests; reading the book before the read-aloud; and introducing the book in an interesting way during the read-aloud, which creates a pre-understanding of the content. Lastly, the teachers revealed that a large part of their planning work consists of creating post-reading tasks which are primarily aimed at developing students’ writing. The result also shows that the teachers have distinct rules for the implementation of their read-alouds. These rules help the teachers create favourable conditions for engaging students in the world of fiction. During read-alouds, the teachers embody the text through the use of their voices and body language. The importance of conversation during the read-aloud, with the primary purpose of helping students understand the content of the story, was also emphasized. The teachers also claim that conversation also gives their students a chance to think out loud and to reflect on the reading, thus gaining the opportunity to share each other’s thoughts.
104

Användning av utomhusundervisning : Ämnen, hinder och fördelar i förskoleklass upp till årskurs 3 / Use of outdoor teaching : Subjects, obstacles and benefits in pre-school class up to grade 3

Graaf, Camilla January 2018 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare använder sig av utomhusundervisning och vilka ämnen som är vanligast att lärare planerar och genomför med hjälp av utemiljö. Dessutom avser studien att undersöka om de anser att det finns eventuella hinder eller fördelar med att undervisa utomhus och vad dessa skulle kunna utgöras av. För att visa vilka hinder och fördelar som finns med arbetsmetoden har litteratur och tidigare forskning inom området granskats. Undersökningen är utförd med hjälp av enkäter samt tillhörande intervjuer för att få ett mer djup på svaren som respondenterna har avgett i enkäterna. Matematik var det ämne som lärarna i undersökningen använde sig av mest i sin undervisning utomhus. Det hinder som de flesta lärare ansåg fanns var personalbrist, medan det bland fördelarna ansågs vara att eleverna får bättre hälsa av att få undervisning utomhus. Samtidigt lyfts det fram att en undervisning utomhus bör kompletteras med undervisningen inomhus för att kunna tillgodose alla elevernas olika lärstilar. / The purpose of the study is to find out to what extent teachers use outdoor education and what subjects are most common for teachers to plan and implement with the help of outdoor environments. In addition, the study intends to investigate if they consider that there are any obstacles or benefits of teaching outdoors and what these could be. To show the obstacles and benefits of the working method, literature and previous research in the field have been examined. The survey was conducted by means of questionnaires and related interviews in order to gain a deeper understanding of the answers the respondents have given in the questionnaires. Interesting was to see that mathematics is the subject that the teachers in the survey use most of their teaching outdoors. The obstacle most teachers felt was the lack of staff, while it was among the benefits that students were better offspring of teaching outdoors. At the same time it is argued that outdoor teaching should be supplemented with the teaching in-house to accommodate all the students' different learning styles.
105

Att leka sig till kunskap : En kvalitativ studie av hur lärare integrerar lek i läsförståelseundervisningen för elever i årskurs F-3 / To play your way to knowledge : A qualitative study of how teachers integrate playful activities to promote reading comprehension among their pupils with a focus on the preschool class and primary school grades 1-3

Karkouh, Nancy Tonie January 2021 (has links)
I den svenska läroplanen beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling vara nära sammankopplade med varandra. Genom att lärare skapar goda möjligheter för eleverna att samtala, läsa och skriva ges eleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation och därmed få ökat förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s.7).  Denna studie undersöker hur lärare förhåller sig till att implementera ett lekfullt arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckningen lärare använder lek som del av svenskundervisningen för att främja läsförståelseutvecklingen bland elever i grundskolans årskurs F-3. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar legat till grund, vilka är följande:  Vilken syn har lärare på lek som en del av läsförståelseundervisningen?  I vilken omfattning integrerar lärare lek i läsförståelseundervisningen?  På vilket sätt använder lärare lek som en del av undervisningen för att stödja elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara studiens syftesfrågor har en kvalitativ gruppintervju och en enskild intervju genomförts med sex verksamma lärare i grundskolans årskurs F-3. Studien vilar på den sociokulturella teorin enligt vilken det sociala samspelet är avgörande för att lärande ska möjliggöras och teorin ”Learning by doing” som innebär att kunskap skapas genom erfarenhet och delaktighet i det sociala rummet. Resultatet av studien visar på vilka möjligheter lärarna beskriver att leken innebär för elever i undervisningssituationer. Resultatet synliggör även vilka medel de intervjuade lärarna använder och beskriver som gynnsamma i den lekfulla undervisningen. Vidare lyfter lärarna även vilka för- respektive nackdelar som finns med ett lekfullt lärandesätt samt hur de tänker och arbetar för att komma över situationer som utgör hinder i undervisningen. Resultatavsnittet följs upp av ett diskussionsavsnitt i vilket studiens resultat diskuteras med koppling till studiens syfte och tidigare forskning. / In the Swedish curriculum, language, learning and self-development are explained as closely linked together. Teaching that provides good opportunities for students to converse, read and write makes it possible for students to develop their communication and thereby gain increased confidence in their language skills (Skolverket, 2019, s.7). This study examines how teachers approach and implement playful activities as part of language development instruction. The study aims to examine in what way teachers use playful activities as part of the Swedish lesson to promote the development of reading comprehension among students in the preschool class and primary school grades 1-3. To fulfil the purpose of the study, the following three questions have been addressed:  How do teachers view the use of playful interactions as part of teaching reading comprehension?  To what extent do teachers integrate playful activities with teaching reading comprehension?  In what way do teachers use playful activities as part of teaching to support the development of students’ reading comprehension?  To fulfil the study's purpose and address the questions, a qualitative group interview, as well as an individual interview, was conducted with six active primary school teachers in preschool class and primary school grades 1-3. The study takes its starting point in the sociocultural theory, where social interaction is described as crucial for one to develop new knowledge, as well as the method “learning by doing”, where knowledge is seen as something an individual develops through experience and participation in a social context. The results of the study show the positive impact that playfulness has on students’ learning conditions. The results also indicate what tools and methods that teachers find most useful while incorporating play during the lessons. Furthermore, the teachers also highlight the advantages and the disadvantages of engaging in a playful way of teaching and how they work towards overcoming obstacles.
106

Är det critical literacy? : En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken / Is it critical literacy? : A qualitative study that shows how teachers perceive and implement critical literacy in practice

Petkovic, Monika January 2021 (has links)
Med utgångspunkt i att läroplanen (Lgr11) beskriver att skolans uppdrag är att främja eleverna att bli initiativtagande, ansvarstagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Studiens syfte är att synliggöra hur några utvalda, verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken genom sin undervisning. Detta genom att titta på hur lärarna arbetar med olika texttyper men också genom att granska hur critical literacy-aspekterna makt, genus, klass och etnicitet blir synliga i dessa lärares undervisning. Studiens syfte är att synliggöra hur några verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken. Med följande frågeställningar ämnas syftet uppnås:  1.     Hur beskriver de intervjuade lärarna att de arbetar med critical literacy i sin undervisning när de arbetar med olika texttyper? 2.     Hur beskriver lärarna att de arbetar med aspekterna makt, genus, klass och etnicitet utifrån ett critical literacy-perspektiv? Studien är kvalitativ med datainsamling gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs F – 3. Lärarnas uppfattningar undersöktes utifrån en fenomenografisk ansats och analyserades genom en tematisk analys. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin. Resultatet av studien pekar på att de intervjuade lärarna arbetar med få texttyper då endast berättande- och faktatexter användes i undervisningen. En central del av kriterierna för critical literacy handlar om att arbeta med flera olika texttyper. Genom lärarnas uppfattningar av aspekterna makt, genus, klass och etnicitet, landade studiens slutsats i att lärarna har bristfälliga kunskaper om fenomenet critical literacy. Därmed synliggjorde inte de deltagande lärarna i studien aspekterna enligt critical literacyperspektivet i sin undervisning. Trots bristfälliga kunskaper visar slutsatsen att lärarna arbetar kring makt, genus, klass och etnicitet i sin undervisning. / Based on the fact that the curriculum (Lgr11) describes how the mission of the school is to promote the pupils to take initiative, responsibility, to become independent as well as active citizens (Skolverket, 2019). The aim of the study was to make visible how a few selected, active teachers embrace and implement critical literacy in practice through their teaching. This through viewing in what way the teachers work with different kinds of texts but also through examining how the aspects of critical literacy; power, gender, class and ethnicity are made visible through the teaching of these teachers. The aim of the study is to make visible how active teachers perceive and implement critical literacy in practice through their teaching. With the following questions at issue the aim of the study should be reached: 1.     How do the participating teachers describe their critical literacy teaching when working with different types of texts? 2.     How do the teachers describe their work with the aspects; power, gender, class and ethnicity from a critical literacy perspective? The study is qualitative with data collection made through semi-structured interviews with seven active teachers in grade F-3. The perception of the teachers was examined on the basis of a phylogeographic approach, and later analysed by a thematic analysis. The study is permeated by the sociocultural theory. The result of the study points out that the interviewed teachers work with few kinds of texts as only narrative- and factual texts were used in teaching. A central part of the criterial for critical literacy is about working with different types of texts, not as few as presented. Through the perception of the teachers of the aspects power, gender, class and ethnicity, the study showed that the teachers have insufficient knowledge of the phenomenon of critical literacy. Therefor the aspects of critical literacy were not made visible by the participating teachers. However, despite poor knowledge next to obliviousness the conclusion just as well shows that the teachers work with power, gender, class and ethnicity in their teaching.
107

Att utveckla läsförståelse i praktiken : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete för att utveckla alla elevers läsförståelse / To develop reading comprehension in practice : A qualitative study of how teachers in F-3 describe their work to develop all students' reading comprehension

Julia, Johansson January 2021 (has links)
Att besitta en god läsförståelse är viktigt för att kunna fungera i samhället men också lyckas i skolan. Läsförståelse är en komplex process vilken innefattar många olika delar. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse är lärarens val i undervisningen avgörande. I forskning framkommer mycket information om hur läraren kan arbeta för att utveckla läsförståelse. Forskning är dock bristfällig rörande hur lärare beskriver att de arbetar i praktiken med läsförståelse och vad de uppfattar som gynnsamt för att alla elever ska utveckla läsförståelse. Särskilt lite forskning finns gällande elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur lärare i F-3 beskriver att de arbetar för att utveckla läsförståelse. Särskilt fokus läggs på elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet avses att uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar:  ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse?    ·       Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla läsförståelse för elever i läsförståelsesvårigheter? I studien användes en kvalitativ semistrukturerad fokusintervju för att samla in materialet. Det var sex lärare från tre skolor som deltog. Resultatet analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet i studien visar att lärarna anser det är viktigt att arbeta med utveckling av förmågorna avkodning, ord- och begreppsförståelse samt förmågan att använda läsförståelsestrategier genom varierade arbetssätt. För de elever i läsförståelsesvårigheter är den komponent som eleven brister i gällande ovanstående det som hen behöver arbeta med både genom intensivträning och genom anpassade arbetsformer tillsammans i klassen, där arbete med bildstöd och förförståelse kan fungera som stödjande verktyg för eleven. Sammanfattningsvis är det svårt att beskriva exakt hur lärare arbetar för att bana väg för alla elevernas läsförståelseutveckling. Alla elever är olika och läraren behöver anpassa sin undervisning efter elevgruppen. / Developing reading comprehension is an important competence for being able to function in society but also to succeed in school. Reading comprehension is a complex process which involves many different parts. For students to develop their reading comprehension, the teacher's choice in teaching is crucial. Research reveals a lot of information about how the teacher can work to develop reading comprehension. However, there is a lack in research regarding how teachers describe that they work in practice with reading comprehension and what they perceive as favorable for all students to develop reading comprehension. There is very little research regarding students with reading comprehension difficulties. The aim of this study is therefore to increase the knowledge of how teachers in grades F-3 describe that they work to develop reading comprehension. A special focus is placed on students with reading comprehension difficulties. The aim will be fulfilled with the help of the following questions: • How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop students' reading comprehension?• How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop reading comprehension for students with reading comprehension difficulties?  In the study, qualitative semi-structured focus interviews are used to collect data. Six teachers from three schools participated. The results were then analyzed based on a socio-cultural perspective. The results of the study show that the teachers consider it important to work with the development of the abilities decoding, word and concept comprehension as well as the ability to use reading comprehension strategies through varied working methods. For students with reading comprehension difficulties, the component that the student lacks in the above is what he or she needs to work with both through intensive training and through adapted working methods together in class, where work with pictures and pre-understanding can serve as supportive tools for the student. In summary, it is difficult to describe exactly how teachers work to pave the way for all students' reading comprehension development. All students are different, and the teacher needs to adapt his or her teaching to the student group.
108

Elevers läsmotivation i årskurs F-3 : En kvalitativ intervjustudie kring elevers motivation till läsning utifrån Självbestämmandeteorins tre grundläggande psykologiska behov kompetens, autonomi och tillhörighet.

Kexel, Emelie, Rasmusson, Filippa, Hellstrand, Madléne January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med att främja elevernas motivation till läsning. Studien utgår från Självbestämmandeteorin, som är en motivationsteori och som utgjorde studiens teoretiska ramverk. Självbestämmandeteorin grundar sig i tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. För att en individ ska uppnå en känsla av motivation, enligt Självbestämmandeteorin, behöver dessa tre behov vara tillgodosedda, därav blev dessa behov utgångspunkt i vår analys. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod där 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i årskurs F-3. Intervjuerna bearbetades genom transkriberingar samt en tabell för att slutligen analyseras utifrån analysbegreppen. Studien visar att lärare använder sig av olika strategier på olika sätt för att motivera eleverna till läsning. Lärarnas resonemang kring hur de arbetade med olika strategier visade sig också gynna olika behov på olika sätt och gav oss således svar på våra frågeställningar. / The purpose of the study was to investigate how teachers in grades F-3 motivate their students to read. In our work, we relied on Self Determination Theory, which is a motivational theory and served as our theoretical framework. The Self Determination Theory is based on three fundamental psychological needs - autonomy, competence, and relatedness. According to the theory, in order for an individual to achieve a sense of motivation, these three needs must be fulfilled. Therefore, these needs served as the starting point for our analysis. The empirical data was collected through a qualitative method where 12 semi-structured interviews were conducted with active teachers in grades F-3. The interviews were processed through transcriptions and a table to finally be analyzed based on the analytical concepts. Our study resulted in the finding that teachers utilize different strategies in different ways to motivate students to read. The teachers' reasoning regarding how they worked with different strategies also revealed that they benefited different needs in different ways, thus providing answers to our research questions.
109

”Läsa mycket, det är bra!” : En kvalitativ studie om F-3-lärares uppfattningar om dialogisk högläsning som arbetssätt för att utveckla elevers läsförståelse / "Reading a lot is good!" : A qualitative study on primary school teachers' perceptions ofdialogic reading as a working method to develop students' reading comprehension

Sellén, Eloise January 2023 (has links)
Syftet med studien är att synliggöra den roll som dialogisk högläsning har i klassrummet. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver lärare i årskurs F-3 att de arbetar med dialogisk högläsning i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse? Hur uppfattar lärarna att elevers läsförståelse påverkas av undervisning genom dialogisk högläsning? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i F-3. Studien har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av dialogisk högläsning i undervisningen men att arbetssätten kan variera. Det visar sig även att lärarna upplever att den dialogiska högläsningen har en positiv påverkan för att utveckla elevers läsförståelse. I resultatet framkommer det även att motivationen hos eleverna under den dialogiska högläsningen kan variera. För att den dialogiska högläsningen ska ha en positiv effekt behöver läraren ha ett tydligt syfte med sin undervisning för att eleverna ska få en utökad läsförståelse. / The purpose of this study is to highlight the role of dialogic reading aloud in the classroom. The research questions addressed are: How do primary school teachers describe their use of dialogic reading in their teaching to develop students' reading comprehension, and How do teachers perceive that students' reading comprehension is affected by dialogic reading instruction. The study was conducted using a qualitative method, including six semi-structured interviews with primary school teachers. The sociocultural theory was used as the basis for the study. The results show that all teachers use dialogic reading in their teaching, but that the methods can vary. The teachers also expressed that dialogic reading has a positive impact on the development of students’ reading comprehension. However, the motivation of students during dialogic reading can vary. For dialogic reading to have a positive effect, the teacher needs to have a clear purpose for their teaching for students to achieve an enhanced reading comprehension.
110

Hur arbetar lärare med språkutveckling för andraspråkselever? : En mixed method studie om hur lärare anser att digitala verktyg påverkar elever som lär sig svenska som andraspråk. / How do teachers work with language development for second language learners? : A mixed method study on how teachers believe digital tools affect students learning Swedish as a second language.

Fagerlind, Hanna January 2022 (has links)
Digitala verktyg genomsyrar mycket av dagens undervisning i skolorna. Utifrån tidigare erfarenheter finns det inte alltid en tydlig bild varför digitala verktyg används i undervisningen. På grund av det är det ett viktigt forskningsområde för att alla elever ska få en undervisning som är anpassad till dem.    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen när det gäller språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala samband samt medierade verktyg. Metoden är en kombination av kvantitativ och kvalitativ och materialet i studien består av en enkät med 63 respondenter och intervjuer av tre lärare. Resultatet i studien visar att majoriteten av lärarna använder digitala verktyg i undervisningen. Lärarna använder digitala verktyg på olika sätt men en av de viktigaste tillgångarna att använda som ett skrivverktyg och möjligheten att eleverna har tillgång till sitt modersmål. / Digital tools permeate much of today's teaching in schools. Based on previous experiences, there is not always a clear picture of why digital tools are used in teaching. Because of that, it is an important area of research for all students to receive instruction that is adapted to them.   The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 work with digital tools in the teaching of Swedish when it comes to language learning for students with Swedish as a second language. The study is based on the socio-cultural perspective which focuses on social connections and mediated tools. The method is a combination of quantitative and qualitative and the material in the study consists of a survey with 63 respondents and interviews of three teachers. The results of the study show that most teachers use digital tools in teaching. The teachers use digital tools in different ways but one of the most important assets to use as a writing tool and the possibility that students have access to their mother tongue.

Page generated in 0.0544 seconds