Syftet med studien var att undersöka elevers användande av subtraktionsmetoder och vilka svårigheter som uppstod vid tillämpningen av dessa i årskurs 5 och årskurs 8. Studien baserades på en kvantitativ metod och utfördes genom en enkätundersökning. Resultatet visade att en subtraktionsmetod var mer förekommande i båda årskurserna än andra subtraktionsmetoder, varav hälften av eleverna som använde metoden uppvisade svårigheter. Dessa svårigheter var räknefel, ”växling över noll” och ”växlingsfel”. Resultatet visade också att många elever i årskurs 5 och årskurs 8 inte använde fler än två subtraktionsmetoder.

Syftet med denna studie är att identifiera de svårigheter elever har och de misstag de gör när de individuellt löser ett ekvationsproblem i matematik. Totalt deltog åtta elever i årskurs åtta, samt åtta matematiklärare. Alla elever fick göra en uppgift, som handlade om att lösa en ekvation, sedan intervjuade vi eleverna. Vi intervjuade också åtta matematiklärare. Tidigare forskning identifierade 16 faktorer som påverkar problemlösning i grundskolans matematik, och sex typer av svårigheter relaterade till begreppsfel som påverkar ekvationslösning i grundskolor. Sex av de 16 faktorerna och fyra begreppsfel i ekvationslösning och problemlösning valdes ut och diskuterades i denna artikel som ett ramverk för studien. Vi använde oss av tre olika typer av data: elevernas skriftliga lösningar, intervjuer med eleverna, intervjuer med lärare. Faktorer som påverkar problemlösning klassificerades och visades i en tabell. Våra resultat visar att flera svårigheter som eleverna upplevt dök upp. En del av svårigheterna i problemlösning var gemensamma för alla elever som deltog i studien såsom svårigheter relaterade till bristerna i textförståelse, talförståelse, räkneförmåga och noggrannhet, och de hade flera andra svårigheter relaterade till bristerna i logik och matematiska begrepp. Eleverna som deltog i studien började lösa givna problemet, men de skilde sig åt när det gällde att lösa ekvationen och de hade svårt i förståelse av några begrepp variabel, negativt tecken och likhetstecken, de upplevde svårigheter med räkneoperationen. Fynden som identifierade svårigheter att lösa problem med ekvationer stämmer överens med tidigare forskningsresultat både när det gäller elevernas svårigheter att lösa problem och lösa ekvationer.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor. / Background Breakfast is considered to be the most important meal of the day and is needed to refill energy after a night's sleep. Breakfast benefits students' learning ability and helps them to concentrate until lunch. Aim The aim of the study was to investigate to what extent adolescents in grade 8 eat breakfast, if there was any difference between genders and their attitude towards breakfast. Method The study was conducted with a web-based survey consisting of 16 questions at two schools in southern Sweden in the spring of 2020. The sample was a convenience sample. The survey responses were entered into Excel and SPSS and analyzed using chi-squared test, the Kruskal-Wallis test and the Mann-Whitney U test. The significance level was set to p<0,05. Results It was 142 respondents that participated in the survey. The study showed that almost half (49.3%) ate breakfast every weekday before going to school and 6.3% said they never ate breakfast. Of the boys, 54.3% always ate breakfast and the corresponding figure for the girls was 42.6%. In total, 42.3% of the respondents said that they felt that breakfast was important for the school day. In the survey, there was 39.4% of the respondents that responded that they don´t think that breakfast takes unnecessary time, significantly more girls than boys thought breakfast takes unnecessary time (p=0,030). Conclusion Only half of the young people eat breakfast every schoolday and more girls than boys stated that breakfast takes unnecessary time in the morning. Less than half of the young people considered that breakfast is important for the school day. Home economics is an important subject and requires more teaching time to be able to give students the knowledge they need to build healthy eating habits.

Studiens syfte var att undersöka om det genom en intervention med Bravkod gick att påverka avkodningsförmågan hos elever med avkodningssvårigheter. Syftet var vidare att undersöka om en förbättrad avkodningsförmåga kunde leda till en förbättrad self-efficacy kopplad till läsförmåga. Studien av avkodning genomfördes i form av en single-case study och studien av self-efficacy hade en före och efter-design. Deltagarna i studien var tre elever i årskurs 8 vilka var placerade i särskild undervisningsgrupp. Under sju veckor fick de 20 träningspass med avkodningsmaterialet Bravkod. Före, under och efter interventionen mättes deras avkodning med hjälp av avkodningstest. Deras self-efficacy mättes med hjälp av en self-efficacy scale före och efter interventionen. Studien visade att det gick att påverka avkodningen positivt för två av tre elever och att den förbättrade avkodningsförmågan verkade ha samband med ökad self-efficacy kopplad till läsförmåga för dessa två elever. För en elev skedde ingen utveckling av vare sig avkodningsförmåga eller self-efficacy.

Syftet med denna studie är dels att undersöka textfunktioner och argumentationsstrukturer i elevers debattartiklar, dels att synliggöra styrkor och utvecklingsmöjligheter i debattartiklarna. Materialet består av fyra argumenterande elevtexter med rubriken ”Rädda vår jord!” från det nationella provet i svenska 2008. Teori och metod utgår från Tirkkonen-Condits (1985) problem- och lösningsmodell för textfunktioner i argumenterande text. Analysen är kvalitativ och bygger på frågor som ställs till texterna. Sammanfattningsvis visar studien att debattartiklarna har olika kvalitéer och utvecklingsmöjligheter, men gemensamt gäller att eleverna uppvisar en medvetenhet om fungerande struktur och disposition i argumenterande text. Eleverna argumenterar utifrån tesen och använder ofta konkretiserande exempel. Samtliga elever formulerar textfunktionen lösning och evaluering där de förklarar vad som bör göras för att rädda vår jord, och de redogör för konsekvenser om tesen inte följs. Den gemensamma utvecklingsmöjligheten hos samtliga elever är att de bör formulera textfunktionen problem mer explicit samt ha med textfunktionen orsaker vilken de inte alls använder.

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.