Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan – en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007.Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne. En skola från en storstad och en från en mindre stad samt en från landsbygden var med i undersökningen Jag besökte samtliga skolor, efter överenskommelse, och eleverna fyllde i enkäten då jag var närvarande.En del av syftet var att undersöka attitydskillnader mellan de olika skolmiljöerna. Förhåller sig eleverna till matematiken på olika sätt ifall de går i en skola i en storstad, med hög andel invandrare, kontra en byskola med obefintlig andel invandrare? Vidare undersökte jag ifall det var någon skillnad på attityder mellan könen. Generellt sett var syftet att undersöka om eleverna tycker att uppgifterna och undervisningen är relevant, enligt dem själva. Har de ett lustfullt och givande arbetssätt under matematiklektionerna?Jag valde att göra en kvantitativ enkätundersökning då jag ville undersöka en relativt stor grupp. Eleverna svarade på elva frågor/påstående som involverar deras matematikundervisning i skolan. Enskild räkning utan grupparbete fast eleverna skulle vilja arbete i grupp är vanligt. Över lag är matematikboken bra men eleverna tycker inte matematik är roligt.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter. Resultatet av undersökningen visade att lärare och elever ser positiva och negativa effekter av betyg. Bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg. De anser även att studieresultatet är viktigt för dem. Lärarna i vår undersökning är oense om när betyg ska börja ges i skolan. Däremot är de överens om att betyg kan sporra en elev att prestera bättre, men även att betyg kan vara en stämpling som kan inverka negativt på eleven.

Syftet med denna empiriska undersökning har varit att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessa enskilda individers behov och förutsättningar har vi i denna empiriska undersökning kopplat till de fyra inlärningsstilarna som Boström & Wallenberg (1997) använder. Matematikämnet är ett skolämne som vi anser har stor potential till att kunna varieras så att den inkluderar samtliga inlärningsstilar. Dock har vi insett att problematiken ligger i att matematiken sällan sker i praktisk form, utan mestadels sker den i visuell och auditiv form. Därav ville vi undersöka hur matematiken kan varieras för att även ske i praktisk form. Den empiriska undersökningen skedde genom att vi kombinerade den kvalitativa metoden med den kvantitativa metoden, då vi ansåg att delar av de olika metoderna kunde komplettera varandra så att validiteten i denna empiri skulle förbli hög. Vi valde att endast göra undersökningen i årskurs 6 eftersom att vi ville att samtliga elever och pedagoger skulle ha samma förutsättningar inför intervjutillfällena. Eftersom vi delade ut enkäter till samtliga elever ville vi att eleverna skulle vara jämnåriga, då det gav oss större möjlighet för att jämföra resultatet av den empiriska undersökningen.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det ocksåupp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckningvar oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännutidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras ochdiskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagdabetygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade avden ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna iundersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningenhar också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare ochkravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positivasvarsalternativen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar om de olika områdena i det centrala innehållet i matematik för åk 4-6. Syftet är även att undersöka hur elever anser att matematikundervisningen ska utformas, hur eleverna upplever att de får stöd och hjälp i de områden de anser svåra. Vidare är studiens syfte att även undersöka om det råder något samband mellan elevens uppfattningar och betyg, samt hur eleverna upplever sina vårdnadshavares inställning till matematikämnet.    Teori: Studien utgår från en sociokulturell teori som bygger på Vygotskijs pedagogiska grundtankar, där det sociala samspelet mellan individ och kollektiv betonas. Elevens tilltro till den egna förmågan är även den av stor betydelse för hur bra eleven lyckas i skolan. Denna innebörd av tilltro tillskriver Bandura (1997) begreppet Self-efficacy, vilket vi i denna studie har direkt översatt till själveffektivitet och som finns med som ett perspektiv i studien. Metod: Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning där 90 elever i årskurs sex deltar. Resultat: I studien framkommer att problemlösning är det område som elever upplever som svårast. De flesta elever anser att undervisningen ska utformas på så sätt att läraren har genomgångar, samt att diskussioner mellan lärare och elev ska förekomma. En stor andel elever uppger att de sällan eller aldrig får tillräckligt med hjälp och stöd i de områden de anser vara svåra. Analysen visar att det finns ett samband mellan elevers betyg och elevers uppfattningar om matematik. Det vill säga att elever med högre betyg tycker oftare om matematik, de tycker att matematiken är intressant och lätt. De elever med lägre betyg tycker inte om matematik, tycker inte det är intressant och de tycker att matematik är svårt. Analysen visar även att det finns ett samband mellan elevernas svar om sina vårdnadshavare och sina egna svar när det gäller hur roligt och hur viktigt matematik är. Eleverna som anger matematik som roligt eller viktigt anger också att deras vårdnadshavare tycker matematik är roligt eller viktigt. Tycker eleverna att matematik är tråkigt eller oviktigt, har de även angett att vårdnadshavaren tycker detta. Däremot visar analysen att det inte finns något samband mellan elevernas svar om sina vårdnadshavare och sina egna svar när det gäller hur lätt matematik är. / <p>Digitalt via emötestjänsten zoom </p>

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.