<p>Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter. Sammanlagt var det 138 personer som ombads att delta i undersökningen, av dessa var det 112 personer som valde att besvara enkäten.</p><p>Av resultatet går att utläsa att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Likheterna visade på att både socialarbetare och poliser anser att det bästa redskapet för att minska brottsligheten är genom förebyggande arbete och samarbete. En annan likhet var att båda yrkesgrupperna ansåg att de främsta orsakerna till att ungdomar blir kriminella är bristande kontroll från föräldrar eller problematiska familjeförhållanden. Skillnader fanns främst när enkäten berörde straffmyndighet och påföljder. 54 procent av poliserna och 86 procent av socialarbetarna ansåg att 15 årsgräns var en lagom ålder för straffmyndighet, dock ansåg 44 procent av poliserna att straffmyndighetsåldern borde sänkas. När det gäller påföljder så ses störst skillnader på frågor som berör grövre brottslighet. Majoriteten av poliserna ansåg att fängelsestraff var den bästa påföljden för mord och bankrån, socialsekreterarna ansåg att behandling på slutet ungdomshem var rätt påföljd för dessa brott.</p>

<p>Färre svenska elever än någonsin läser moderna språk i skolan och framför allt antalet elever som studerar tyska har minskat. Tyska har tidigare alltid haft en stark ställning i Sverige. Fram till år 1946 var tyska till och med det första främmande språket i den svenska skolan. Man kan fråga sig vilka orsakerna är till att tyskan idag har blivit mindre populärt som främmande språk i den svenska skolan. I denna uppsats har jag med hjälp av enkäter undersökt vilka attityder tyskelever i en svensk skola har till tyska som skolämne respektive tyska som språk. Jag har valt grupper med tre olika lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är svårt att fastställa om tyska är omtyckt som språkval i den svenska skolan, då det ser så olika ut i tre grupper på samma skola. Jag tror dock att den positiva inställningen är något starkare, eftersom 67% av eleverna är nöjda med sitt val och 61% skulle välja tyska på nytt.</p> / <p>Weniger schwedische Schüler als je lernen Fremdsprachen in der Schule, und besonderes die Anzahl von Deutschschülern ist geringer geworden. Deutsch hat früher immer eine starke Stellung in Schweden gehabt. Bis zum Jahr 1946 war Deutsch sogar die erste Fremdsprache in der schwedischen Schule. Man kann sich fragen, welche die Gründe dafür sind, dass Deutsch heutzutage an Popularität als Fremdsprache in der schwedischen Schule verloren hat. In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von Fragebögen, untersucht, welche Einstellung Deutschschülern in einer schwedischen Schule zu Deutsch als Schulfach beziehungsweise Deutsch als Sprache haben. Ich habe Gruppen von drei verschiedenen Lehrern gewählt.</p><p>Das Ergebnis der Untersuchung zeigt, dass es schwierig ist, festzustellen ob Deutsch als Sprachwahl in der Schule beliebt ist, weil es in drei Gruppen in derselben Schule so unterschiedlich aussieht. Ich glaube aber, dass die positive Einstellung stärker ist, da 67% der Schüler mir ihrer Wahl zufrieden sind, und 61% Deutsch erneut wählen würden.</p>

<p>This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion. There are different opinions about experimental archaeology, but no prominent difference between what students and archaeologists answered. It is possible to see different opinions in the literature, but concerning the mediating most of the writers agree that the experimental archaeology is a good method to communicate with the laymen.</p>

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter. Sammanlagt var det 138 personer som ombads att delta i undersökningen, av dessa var det 112 personer som valde att besvara enkäten. Av resultatet går att utläsa att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Likheterna visade på att både socialarbetare och poliser anser att det bästa redskapet för att minska brottsligheten är genom förebyggande arbete och samarbete. En annan likhet var att båda yrkesgrupperna ansåg att de främsta orsakerna till att ungdomar blir kriminella är bristande kontroll från föräldrar eller problematiska familjeförhållanden. Skillnader fanns främst när enkäten berörde straffmyndighet och påföljder. 54 procent av poliserna och 86 procent av socialarbetarna ansåg att 15 årsgräns var en lagom ålder för straffmyndighet, dock ansåg 44 procent av poliserna att straffmyndighetsåldern borde sänkas. När det gäller påföljder så ses störst skillnader på frågor som berör grövre brottslighet. Majoriteten av poliserna ansåg att fängelsestraff var den bästa påföljden för mord och bankrån, socialsekreterarna ansåg att behandling på slutet ungdomshem var rätt påföljd för dessa brott.

Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter: Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras? Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras? Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor. Eleverna intervjuades individuellt och 16 frågor ställdes. Metoden meningskoncentrering användes till intervjuanalys. Forskningsetiska aspekter följdes vid intervjutillfällen och vid presentation av resultat. Resultat Den viktigaste faktorn som eleverna upplevde påverka stämningen i klassen negativt var otillåtet prat och spring under lektionen, när läraren skulle presentera någon aktivitet. Elevernas förslag till att höja stämningen under lektionen handlade mycket om hur de själva kunde bete sig. Om alla gjorde sitt bästa, samt om klasskamraterna skötte sig, var några av förslagen till stämningsförbättring. Det som eleverna ansåg vara huvudfaktorn till graden av deltagande, var enligt eleverna synen på deras egna fysiska förmåga och den egna insatsen under lektionens gång. Ett av förslagen till ökning av deltagandet var att barnen själva kunde höja sitt deltagande genom att visa större intresse. Slutsats Även om eleverna upplever stämningen och delaktigheten som allmänt bra, samt verkar vara självmedvetna om vad de själva kan göra för att påverka stämningen och deltagandet under lektionen, anser jag att resultaten från denna studie ger kunskap om hur elevers förhållanden under idrottslektionen kan förbättras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

<p>Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted.</p> / <p>Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.</p>

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya blodgivare. Forskning på gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas. Syftet är också att utreda vad dem vet om blodgivning. Metod: Etthundra fyrtiofem gymnasieelever från Uppsala och Stockholm besvarade en enkät inriktad på bloddonation. Resultat: Endast 22,1% visste vad som krävdes för att donera blod. Majoriteten av gymnasieeleverna ansåg att det var bra med bloddonation. Hälften ville donera blod (52,4%). Den främsta anledningen att donera blod var att vilja hjälpa andra. Stick- och blodrädsla var den främsta anledningen till att inte donera blod. Främsta anledningen att inte donera blod för männen var ointresse (21,8%). Medicinska skäl var en viktig anledning för kvinnor att inte donera blod (19,1%). Slutsats: Kunskapen hos gymnasieelever angående bloddonation är bristfällig. Gymnasieelever anser att bloddonation är bra. Gymnasieelever vill donera blod för att hjälpa andra, och väljer att inte donera blod på grund av att de har stickrädsla och är rädda för blod. Anledningar till att donera blod är liknande mellan män och kvinnor, medan anledningarna till att inte donera blod har stor spridning. / Background: Health care is in constant need of blood and blood donation during the last few years has declined. An important task for blood centers is to recruit new donors. There’s a lack of research on high school students' attitudes towards blood donation. Objective: To examine high school students' attitudes towards blood donation and their reasons for donating and not donating. Gender differences will also be investigated. The aim is also to investigate what they know about blood donation. Method: One hundred forty-five high school students from Uppsala and Stockholm answered a questionnaire focused on blood donation. Results: Only 22.1% knew what was required to donate blood. The majority of high school students felt that it was good with blood donation. Half wanted to donate blood (52.4 %). The main reason to donate blood wanted to help others. Needle phobia and fear of blood was the main reason not to donate blood. Main reason for not donating blood for men was lack of interest (21.8 %). Medical reasons were an important reason for women not to donate blood (19.1 %). Conclusion: The knowledge of high school students about blood donation is flawed. High school students believe that blood donation is good. High school students want to donate blood to help others, and chooses not to donate blood because of their needle phobia and fear of blood. Reasons to donate blood are similar between men and women, while reasons for not donating blood is widespread.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ”gör det lilla extra” på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014. Av logistiska regressionsanalyser framgår att det verkar vara tillit till styrande politiker snarare än politiska åsikter som styr kommunala chefstjänstemäns benägenhet att göra det lilla extra på arbetet. Detta ger stöd åt teorin om socialt utbyte, d.v.s. att chefstjänstemännen ”i utbyte” mot politikers hänsyn och omtanke, utför beteenden som går i linje med politikernas preferenser. Det är dock möjligt att kommunala chefstjänstemän utnyttjar sin makt över politiska processer för att gynna preferenser som inte är kopplade till politisk syn. Det kan exempelvis handla om att gynna andra gruppers preferenser eller att förbättra vissa gruppers position i samhället. Det är ett uppdrag för framtida forskning att undersöka om så är fallet.

This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion. There are different opinions about experimental archaeology, but no prominent difference between what students and archaeologists answered. It is possible to see different opinions in the literature, but concerning the mediating most of the writers agree that the experimental archaeology is a good method to communicate with the laymen.