Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.

No description available.

Syftet med studien var att genom en enkätundersökning se pedagogers attityder kring nyttjandet av olika kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet, vilket innefattade svar från 46 pedagoger inom förskolans verksamt, analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod och har sedan bearbetats utifrån dilemmaperspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att fortbildning är viktigt för öka individuella och kollegiala kunskaperna, samt att skapa en samsyn och ett aktivt arbetssätt inom AKK. Våra respondenter har uttryckt en generell positivitet över att nyttja AKK och dess påverkan på barnens språkutveckling, delaktighet och inkludering. Det är även tydligt att pedagogerna möter motstånd av kollegor som inte ser lika många fördelar med AKK / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.

The aim of the essay was to see what the population thought were reasonable punishments for different crimes and to see if there were influences that influenced these views. The method used was a quantitative survey. One of the most important findings was that crimes resulting in physical harm generally had high proportions who wanted more severe punishments. Another important result was that the crimes that youth often commit had a very large proportion who favored lighter sentences. Regarding the abolition of the youth discount, a majority were positive, a relationship could be discerned where the youth of legal age were less positive than those who were not of legal age. Finally, the youth considered that their opinions are influenced by friends and parents, but no relationship between this influence and opinions could be discerned. / Syftet med uppsatsen var att se vad populationen tyckte var rimliga straff för en rad olika brott och att se om det fanns influenser som påverkat dessa åsikter. Metoden soanvändes var en kvantitativ enkätundersökning. Ett av de viktigaste resultaten var att brott som resulterar i fysisk skada generellt hade höga andelar som ville ha strängare straff. Ett annat viktigt resultat var att de brott som ungdomar ofta begår hade en mycket stor andel ungdomar som förespråkade lindrigare straff. Gällande slopandet av ungdomsrabatten var en majoritet av ungdomarna positiva, ett samband kunde urskiljas där de myndiga ungdomarna var mindre positiva än de som inte var myndiga. Slutligen ansåg ungdomarna att deras åsikter påverkas av vänner och föräldrar, däremot kunde inget samband mellan denna påverkan och åsikter urskiljas.

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

This qualitative study deals with Chinese middle school teachers' and Swedish upper secondary school teachers' beliefs and practices regarding the use of L1 in the EFL classroom. Through semi-structured interview questions, data were collected from five Chinese teachers and five Swedish teachers. The interviews with the Chinese teachers were conducted by the researcher on a one-to-one basis, while five Swedish teachers were asked to answer the same questions via email. The results of this study showed that there were both differences and similarities between the two groups of teachers. The Swedish teachers had a fairly negative view regarding the usage of L1 in the EFL classroom and most of them claimed that the only time they codeswitched was when giving individual feedback, when making direct comparisons to the Swedish language or when the class got out of hand. Most of the five Chinese teachers deemed target language exclusivity not logically feasible and codeswitched mostly with the students' comprehension in mind. The findings mostly agreed with previous research. / Denna kvalitativa studie handlar om kinesiska högstadielärares och svenska gymnasielärares åsikter och bruk när det gäller användningen av moderspråket i engelskundervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem kinesiska lärare. Intervjuerna med de kinesiska lärarna genomfördes, en i taget. Fem svenska engelsklärare ombads att svara på samma frågor via epost. Resultaten av denna studie visade både skillnader och likheter i åsikter och bruk hos de tio lärarna. De svenska engelsklärarna hade en ganska negativ syn på användningen av modersmålet i engelskunderviningen och kodväxlade mestadels när de gav individuell feedback, när de gjorde direkta jämförelser med det svenska språket och när de förlorade kontrollen över klassen. De flesta av de fem kinesiska lärarna ansåg att exklusiv användning av målspråket inte var logiskt rimligt med tanke på elevernas förståelse. Resultaten stämde mestadels överens med tidigare forskning.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva. / Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

Background: Human Papilloma Virus (HPV) is the recognized main reason for developing cervical cancer. HPV vaccine given to females is the most effective prevention. Purpose: To investigate knowledge and beliefs about HPV, cervical cancer and HPV vaccine among young Thai females in north-eastern part of Thailand. Further, to discover potential differences between those stating having knowledge about HPV and cervical cancer (group SHK), and those stating not having knowledge about HPV and cervical cancer (group SNHK). Method: A cross-sectional survey using a questionnaire about knowledge and beliefs of HPV where 221 young Thai females, aged 18-21, participated. Orem’s self-care theory was used as theoretical framework. Result: Less than 50 % of the participants knew about visible signs and symptoms of HPV infection. However, over 70 % had knowledge regarding HPV´s relation to sexual activity. Internet was the greatest source of information about HPV. Participants had positive belief towards the vaccine and more than 95% wished to get vaccinated. Group SHK had more knowledge then group SNHK with significant difference in seven out of fourteen knowledge items, and showed more positive beliefs with significant difference in six out of sixteen belief statements. Conclusion: The overall level of knowledge about HPV and cervical cancer was insufficient. However, this did not affect the participant’s beliefs in the subject negatively. Health care should provide viable internet sites with information about HPV to ensure that young Thai females get requisites, enabling self-care on preventing HPV infections by vaccination. / Bakgrund: Humant Papillom Virus (HPV) är den erkänt främsta orsaken till livmoderhalscancer. Vaccinering av unga kvinnor är den erkänt mest effektiva preventionen. Syfte: Att undersöka kunskap och åsikter om HPV, livmoderhalscancer och HPV vaccin bland unga thailändska kvinnor i nordöstra Thailand. Vidare, att undersöka om det fanns några skillnader mellan dem som säger sig ha kunskap om HPV och livmoderhalscancer (grupp SHK) och de som säger sig inte ha någon kunskap om HPV och livmoderhalscancer (grupp SNHK). Metod: En tvärsnittsstudie med ett frågeformulär om kunskap och åsikter om HPV som 221 unga thailändska kvinnor, i åldern 18-21, besvarade. Dorotea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk ram. Resultat: Mindre än 50 % av deltagarna hade kunskap om symtom av en HPV infektion. Över 70 % hade kunskap om HPV och dess relation till sexuell aktivitet. Största källan för information om HPV var internet. Deltagarna hade positiva åsikter inför vaccinet, mer än 95 % skulle vilja vaccinera sig. Grupp SHK hade mer kunskap än grupp SNHK med signifikant skillnad i sju av fjorton kunskapsämnen, och visade mer positiva åsikter med signifikant skillnad i sex av sexton påståenden rörande åsikter. Slutsats: Nivån av kunskap rörande HPV och livmoderhalscancer är otillräcklig, men det påverkar inte unga thailändska kvinnors åsikter om HPV vaccin i negativ riktning. Hälso- och sjukvården bör erbjuda korrekta och trovärdiga websidor med information om HPV för att ge unga thailändska kvinnor de förutsättningar som krävs för egenvård i prevention av HPV infektion genom vaccinering.

Det politiska partiet Sverigedemokraterna har fått uppleva stora framgångar med en – under många års tid – växande väljarkår. Partiet utgjorde vid år 2018s riksdagsval tredje största riksdagsparti. Med Elisabeth Noelle-Neumanns tystnadsspiralen och Bruce Bimbers teoretiska samband mellan nätverkskommunikation och populism som teoretisk grund, undersöker rapporten vilka politiska åsikter som människor yttrar i kommentarsfält – tillhörande inlägg med #SD2018 - på Sverigedemokraternas officiella Facebooksida. Denna rapport ger svar åt följande fyra frågeställningar: Vilka ämnen kan identifieras hos de analyserade kommentarerna? Vad hyllas respektive kritiseras i kommentarsfälten? Vilka tonlägen förekommer i de analyserade kommentarerna? Vilka egenskaper kännetecknar de som har författat kommentarerna? Rapporten undersöker också människors villighet att uttrycka åsikter på sociala medier. Avslutningsvis behandlar rapporten Sverigedemokraternas så kallade nolltolerans, och undersöker hur väl partiet lyckas med att upprätthålla nolltoleransen på Facebooksidans kommentarsfält. Kvantitativ innehållsanalys utgör använd metod för detta arbete. Data har samlats in genom kodning av textinnehåll i kommentarer på SDs officiella Facebooksida. Kodning har möjliggjorts genom ett för arbetet framtaget kodschema. Resultatet visar att kommentarernas författare inte upplever problem med att yttra sina åsikter i Facebooksidans kommentarsfält. Huvuddelen av Bimbers teoretiska samband stämmer överens med innehållet hos Sverigedemokraternas Facebooksida. Rapporten ger endast svar om människors villighet att uttrycka åsikter i Facebookssidans kommentarsfält. Rapporten ger därmed inte svar på huruvida samma människor är villiga att yttra sina åsikter utanför aktuell Facebooksida.