I Sverige finns barn som placerats i familjehem med liten eller ingen möjlighet till att ånyo bo i föräldrahemmet. Många av dessa barn växer upp under otrygga och instabila förhållanden. Den rättsliga grundprincipen är återförening mellan barn och förälder. Och är något som eftersträvas. Samtidigt finns rättsliga möjligheter som kan ge barnet nya vårdnadshavare antigen genom vårdnadsöverflyttning eller adoption. Därmed kan barnet få andra förutsättningar, forskning visar nämligen att långvarigt placerade barn klarar sig sämre i samhället än adopterade. Socialstyrelsens granskning visar att dessa möjligheter används i en för liten utsträckning och att socialsekreterare inte fullt förstår skillnaden mellan dessa bådan rättsliga förfaranden.   Begreppet barnets bästa är i sammanhanget av stor betydelse då det ska vara avgörande vid beslut som rör barn. Begreppet saknar dock en enhetlig definition. Domstolens bedömning av vad som är barnets bästa kan därför skilja sig beroende på den specifika situationen.  Uppsatsen ämnar undersöka vårdnadsöverflyttning och adoption av familjehemsplacerade barn utifrån den svenska rättsordningen och belysa hur barnets bästa bedöms vid domstols prövning. Enligt den rättsdogmatiska metoden har främst propositioner, lagar, praxis och SOU:er granskats. Vilket resulterat i att skillnader mellan bestämmelserna framkommit, liksom att det finns möjlighet att genomföra adoption mot förälders vilja.

Titel: ”Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar” – En studie av domar från tingsrätten. Författare: Jenny Olsson Syfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras. Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen? Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar. Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. För att höja den interna validiteten i studien har två kritiska analyser av kategorierna utförts. Resultat: Resultatet i studien pekar på att barns bästa konstrueras genom barns behov. I studien framkommer de gällande behoven som barns behov av familjetillhörighet samt barns behov av trygghet och stabilitet. Barns bästa konstrueras både i sambandet mellan de två framkomna behoven och i avvägningen mellan dessa. Studien visar även att barns behov av trygghet och stabilitet kan få lämna företräde för andra konstruerade behov. Detta gäller främst barns behov av de biologiska föräldrarna inom kategorin barns behov av familjetillhörighet. Studien visar även att ett dilemma mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen kan uppkomma, också här kan man se att dessa kopplas till barns behov.

No description available.

The aim of this essay was to study how social workers apply the child's best interests regarding the principle of reunification and to investigate their work process around interventions in connection with the reunification process. This essay is a qualitative study where we have done seven semi-structured interviews with social workers who work with placement of children in foster care. In the essay we have conclude that it is a complex job that the social workers do when they must relate to the child's best interests in reunions. It is about getting to know the specific child's situation to understand what is best for each individual child. The child's best interest is a concept that is difficult to interpret because it is partly so individual for each child and because there are different perceptions of what it means. Even if reunions are a principle, it is not always realistic. They need to work on individually adapting the work to the family's needs and conditions. The reunification process can be different depending on the social worker. There are several factors that affect the conditions for reunification and no guidelines on how to proceed in the event of reunification.

No description available.

No description available.