Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens. Den medicinska återkopplingen ses som mest viktig vid de situationer där symptom och sjukdomsbild varit diffusa. De emotionella konsekvenserna gällande återkoppling kan ses som indirekta: bristen på medicinsk återkoppling skapar känslor av frustration och osäkerhet. Främsta skälet till bristande återkoppling är patientsekretessen. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna har strategier för att kompensera för den bristande återkopplingen, dessa strategier är dock inte inbyggda i deras arbete. Ett sätt att hantera den bristande medicinska återkopplingen är att prata med sina kollegor och på så sätt utbyta erfarenheter och även bearbeta den känslomässiga delen av arbetet. Studien ska ses som explorativ, och författarna vill uppmana till framtida studier inom området återkoppling.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the students´individual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some students´ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter.

The purpose of this study is to investigate self-assessment and illuminate factors that affect students' development, a study to elucidate the individual teacher and the pupils' understanding and knowledge of self-assessment. The intention of the study is to generate new knowledge. Interest in self-assessment has been developed during my time as a teacher since research on self-assessment has shown positive effects on students' development, and that the properties can be linked to the teacher's assignment under the Education Act and the curriculum. The survey also consists of previous research conclusions that show that self-assessment promotes student development that can give the student increased self-confidence, responsibility and develops pupils' metacognitive ability. As the method for this study, I have chosen to conduct qualitative interviews with four students and two teachers in two schools. Results of this study have found that, in addition to what previous has shown, that the knowledge and perception of self-evaluation in schools is limited. The perception is that there are difficulties with self-assessment, but even so, there is a value in working with self-assessment.

No description available.

Den här studiens avsikt är att lyfta frågan om hur lärare i grundsärskolan arbetar med eleverna så att eleven får en egen förståelse för sitt lärande och sin egen kunskapsutveckling. Det gör vi bland annat genom att undersöka hur ett antal lärare inom grundsärskolan beskriver hur de arbetar med formativ bedömning och deras tankar kring detta. Vi har valt en kvalitativ ansats för studien och har intervjuat 16 lärare som arbetar i grundsärskolan och i inriktningen träningsskolan. Vi har även valt att belysa studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Strandberg (2006) menar att lärande är en sociokulturell praxis som innefattar psykologiska processer och interaktion med andra människor samt aktiviteter. Resultatet av studien åsyftar till att samtliga av lärarna i studien sa sig tycka att formativ bedömning i grundsärskolan är svårt. Under intervjuerna fick lärarna sätta ord på sitt tillvägagångssätt, vilket ledde till att lärarna fick syn på och kunde verbalisera sitt arbete kring formativ bedömning. Dessutom upplevde lärarna i studien att det inte ges tillräckligt med tid att diskutera bedömning i sina arbetskollegier och det fanns svagt deltagande, intresse och engagemang för bedömning hos skolledningen. När lärarna beskrev sitt arbete med att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande beskrev de att de använde sig av artefakter, så som IKT till sin hjälp för att tydliggöra och visualisera lärandemål och elevens utveckling och utvecklingsmöjligheter. De beskrev också att den formativa bedömningen möjliggjorde utvärdering av den egna lektionsplaneringen.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna bestod av sex personer som var mellan 21 och 31 år. Resultatet indikerar att deltagarna drivs av återkoppling, utvecklingsmöjligheter, varierande arbetsuppgifter samt möjligheten till att kunna påverka sina arbetstider och uttrycka sina åsikter. Deltagarna är oavsett ålder, roll och branschtillhörighet relativt samstämmiga om vilka drivkrafter som de upplever att de har i relation till arbetet. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning och studier har indikerat på.

Detta arbete undersöker hur krascher i mjukvara kan rapporteras till ett utvecklingsföretag på ett enkelt men effektivt vis. Mjukvaruföretaget Monitor i Hudiksvall utvecklar affärssystem, och som all mjukvara under utveckling finns där buggar som emellanåt kan få programmet att krascha. Vid händelse av en krasch vill företaget gärna få reda vad som gick fel så det kan lösas. Det befintliga systemet analyserades och en prototyp utvecklades. En enkätundersökning som gjordes pekade mot att flera kunder drar sig för att rapportera när programmet fallerar på grund av att det är en tidskrävande process och för flertalet känns det inte meningsfullt. Att då ge möjligheten att automatisera hela processen kan hjälpa företaget öka antalet rapporter och med tiden få en tydlig bild över var de största problemområdena ligger. Istället för att låta användaren själv skicka e-post med en rapport togs en lösning fram som skickar via HTTP. Denna teknik tillåter att rapporter enklare kan sorteras och användas för att föra statistik över de största problemområdena i programmet. I det gamla systemet öppnas ett nytt supportärende i och med varje rapport som skickas in, men den utvecklade prototypen föreslår en lösning som låter kraschinformation rapporteras med ett enkelt knapptryck eller, om så kunden önskar, öppna ett supportärende. Lösningsförslaget som presenteras i arbetet skulle på sikt kunna minska på antalet timmar som läggs ner på att manuellt analysera buggrapporter.

Den här studien syftar till att undersöka hur elever upplever elevledda utvecklingssamtal, utifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver elever elevledda utvecklingssamtal? - Vad är syftet med elevledda utvecklingssamtal enligt elever? - Hur upplevs elevledda utvecklingssamtal av elever? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med 20 elever i årskurs 4-9, på fyra olika skolor, som arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Eleverna är i huvudsak positiva i sin uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Det är en god möjlighet för eleven att ha inflytande, känna delaktighet, äga sitt eget lärande och att förbereda sig för framtiden. Att avsätta tid för förberedelser och låta eleverna vara delaktiga i planering och innehåll är viktiga utgångspunkter för ett gott resultat. Begreppet elevlett utvecklingssamtal rymmer många olika typer av elevdeltagande, från att man leder vissa punkter eller delar av samtalet till att man håller i det helt själv.

Käppalaverket renar vatten från över en halv miljon människor i elva kommuner tillhörandes Stockholms län i Sverige. Avloppsreningsverket är certifierat för sitt miljöarbete och som en del av detta bedrivs ett aktivt uppströmsarbete, som består i att minska mängden miljöskadliga ämnen från olika källor innan de når avloppsvattnet. Uppströmsarbetet är en viktig del i att uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv. Men ett av de större hindren för att implementera den kunskap som finns om uppströmsarbete är kommunikationen mellan de inblandade parterna, som i detta fall består av Käppalaförbundet och de elva medlemskommunerna. I denna fallstudie undersöks om återkoppling mellan Käppalaförbundet och medlemskommunerna existerar, och i så fall hur återkopplingen mellan dem ser ut. Vidare har eventuella faktorer som kan underlätta eller försvåra kommunikationen undersökts. Det empiriska materialet består av enkätsvar från de elva medlemskommunerna och en intervju med chefen för uppströmsarbetet samt en samhällskommunikatör på Käppalaförbundet. Resultatet tyder på att en symmetrisk tvåvägskommunikation, där återkoppling som möjliggör för alla parter att ge uttryck för sina tankar och bli lyssnade på, förekommer i hög utsträckning. Dock kan det ibland förekomma en envägskommunikation, vilket innebär att enbart en part får komma till tals. Faktorer som påverkar kommunikationen är bland annat det gemensamma språket, hur mötena är utformade samt att kommunikatörerna på kommunerna ofta byts ut.