No description available.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en bild av hur skrivprocessen samt bedömningsarbetet i skönlitterärt skrivande kan se ut i grundskolans yngre år. Jag vill genom tidigare forskning ta reda på hur en skrivprocess kan vara uppbyggd, vilka viktiga delar lärarna bör att ta hänsyn till i processen samt bedömningens/återkopplingens roll. Jag undersöker hur de verksamma lärarnas arbetsgång ser ut vid skönlitterärskrivning samt hur de ser på bedömningsprocessen i samband med skrivprocessen. Studiens empiri utgörs av en kvalitativ intervjumetod, detta för att försöka skapa ett djup snarare än bredd. Informanterna som deltar i undersökningen har lång erfarenhet inom yrket vilket jag hoppas ger studien det djup jag eftersträvar.   Resultatet av min studie visar på att informanterna ej uppfattar skrivprocessen som särskilt komplicerad. Detta hänvisar informanterna till att eleverna är nybörjare i skrivandet och nivån i årskurs 1-3 är relativt enkel samt att styrdokumenten är tydliga med vad som ska bedömas. Sambedömning används endast vid bedömning av nationella prov, dock finns en förhoppning om fler sambedömningstillfällen. / The purpose of this study is to give the reader an insight into the writing process and how the assessment work of fiction writing can look like in primary school. Through previous research I wish to examine how the process of writing can be structured and what important parts of assessments the teachers take into consideration when they evaluate the process. The study examines how teachers’ work with assessment during the process of fictional writing and how they view the assessment process during the writing process. The empirical data consists of a qualitative interview in order to try to create a depth rather than a width. The informants participating in the survey have a long experience in the profession which I believe can contribute the depth I aspire. The results of the study show that the informants do not perceive the writing process as particularly complicated. The informants refer to the fact that their students are new to writing. They also conclude that the demanded level of writing is relatively simple for students in grades 1-3, and the policy documents also state this. The informants believe cooperative assessment is primarily used in national tests. All teachers in this study want more opportunities for cooperative assessment.

<p>Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tycker om att tala inför andra. Pedagogernas medvetenhet om att eleverna behöver stärkas är stor. Lärarna tror generellt sett mer på vad eleverna klarar av än vad eleverna själva uppskattar sig göra. Betydande skillnader finns mellan skolor när det gäller arbetssätt och återkoppling efter muntligt framträdande.</p>

Abstrakt Syfte Att beskriva upplevelser av avvikelserapportering som del av patientsäkerhetsarbetet på en operationsavdelning utifrån vårdpersonalens perspektiv. Bakgrund Avvikelserapportering inom hälso-sjukvård ger vårdpersonal möjlighet att anmäla avvikande händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada samt patientrisker. Syftet med avvikelserapportering är att vårdpersonal ska lära sig av misstag och är därmed en viktig rutin i det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Design Kvalitativ design. Metod Djupintervjuer med semi- strukturerade intervjufrågor och tematisk analys. Datainsamling pågick mellan april- juni 2016. Resultat Nio intervjuer på personal på en operationsavdelning utfördes. Två huvudteman identifierades, behov av återkoppling och källa till konflikt. Återkoppling beskrev som ett behov av öppet diskussionsforum och ökat lärande efter en avvikelserapport samt större kommunikativ tillgänglighet. Avvikelserapportering beskrevs som en möjlig källa till konflikt, både inom individen och mellan personal. Slutsats Resultatet visade ett behov av en mer effektiv kommunikationsprocess som möjliggör återkoppling för personalen gällande avvikelsehantering. Studien visade även ett behov av åtgärder som skyddar personalen mot känslor av inre konflikt samt konflikt mellan personal i och med avvikelserapportering.

Feedback är en av nyckelstrategierna i bedömning för lärande och kan användas som ett redskap för lärande. Dock är feedback ur ett elevperspektiv relativt outforskat, trots att elevens förståelse av vad värdefull feedback är och vad det kan användas till är centralt i arbetet med bedömning för lärande. Denna litteraturstudie syftade till att sammanställa en forskningsöversikt över hur elever uppfattar och använder lärargiven feedback som stöd för sitt lärande, och utgick från frågeställningarna: hur uppfattar elever den feedback de får, samt hur använder elever den feedback de får? Metoden som använts är litteraturstudie som utförts på ett systematiskt sätt. Datainsamling har skett via databas-sökningar i SwePub, ERIC (Ebsco) och Teacher’s Reference Center och forsknings-underlaget har publicerats under 2010–2016. Studiens resultat pekar på att elevers uppfattningar om feedback påverkar hur de använder det till ett stöd för sitt lärande. Varierande faktorer såsom utrymme i undervisningen för elever att arbeta med feedback, språket som lärare använder när de förmedlar bedömning och feedback, elevens ålder, kön, förkunskaper och lärares förväntningar kan påverka både hur elever uppfattar och använder feedback till stöd för sitt lärande. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna.   Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring.  Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

I have studied peer assessment in 9th graders from a junior high school in biology. The purpose of this study is to investigate junior high school students’ perceptions of peer assessment in biology. The issues looked at were: -       What are the student´s perceptions and experiences of peer assessment in biology? -       What do students think is needed to work with peer assessment? -       What is the students’ perception of how peer assessment affects their learning in biology? I observed two groups of 12 students, working in pairs, as they performed a laborative exercise. One student performed the exercise while the other student evaluated what the student did. This was then followed by six semi-structured group interviews. Based on the interviews, I found that the students have predominantly positive perceptions and experiences about peer assessment. During the interviews students talked about the factors and conditions that peer assessment needs if it is to work well. For example a permissive classroom climate is needed as well as clear instructions given from the teacher. The pupils said that peer assessment positively affected their learning and motivated them to work more actively. Peer assessment is something that potentially has a large impact on student learning, if it is used correctly. To work with peer assessment the teacher must have knowledge about how different assessments affect students. The students need to know how to perform the assessment and how to use the response they will get from the other students.

This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.

Detta arbete har i syfte att analysera den påverkan målinriktad feedback har på spelarens fokus gentemot sekundära spelmål. I arbetet presenteras studier kopplade till sekundära måls påverkan på en spelares upplevelse samt forskning om olika former av feedback och dess användningsområden. Slutsatserna kopplade till de sekundära spelmålen visade att de både kan skada och förgylla spelupplevelsen. Arbetet sammanställer slutsatserna med forskningen om feedback för att analysera om de tillsammans kan ge ett nytt resultat. För att besvara frågeställningen utvecklades två versioner av ett spel, ett med målinriktad feedback och ett utan. Undersökningen gick ut på att granska försöksdeltagare som testade spelen och analysera de skillnader och likheter de olika grupperna uppvisade. Resultatet från arbetet visade att målinriktad feedback kan påverka spelares fokus på sekundära spelmål genom att öka deras motivation gentemot dem, men att spelares mottaglighet av målinriktad feedback skiljer sig beroende på typen av feedback och hur den implementeras.