• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 236
  • 51
  • Tagged with
  • 287
  • 128
  • 106
  • 57
  • 54
  • 51
  • 47
  • 46
  • 45
  • 41
  • 41
  • 41
  • 37
  • 37
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Ämnesordsåtervinning av skönlitteratur : En intervjuundersökning av bibliotekariers erfarenheter / Fiction retrieval by use of subject headings : An interview-based study of the experiences of librarians

Martinsson, Jon January 2007 (has links)
The aim of this thesis is to investigate librarians’ experiences and opinions about a system for fiction retrieval based on the subject headings list Att indexera skönlitteratur. I want to know if librarians experience that subject headings searches for fiction literature are a good working tool, if there according to librarians are other resources and means that makes fiction available and searchable, and how they estimate the possibility of non-professionals to use subject headings for fiction retrieval. Six librarians at public libraries in Göteborg where interviewed. The interviews dealt with their work with fiction literature, their experiences of subject headings as a fiction retrieval tool, and with their contacts with patrons. The study revealed a great variation among the six librarians. Some said they used subject headings regularly and found them useful for fiction retrieval, while others said subject headings had a minor role in their work with fiction. As alternatives to subject headings where mentioned handbooks that describe fiction literature, the competence of librarians, shelf classification and exhibitions. Some librarians thought most patrons have limited use of subject headings, while others thought subject headings can be a good help for patrons. It is a common experience among the librarians that students ask for fiction dealing with certain subjects, and a common view that students above others can benefit from subject headings. To improve the retrieval of fiction in public libraries in Göteborg it is suggested that the structure of the subject headings list is exposed to the persons searching. / Uppsatsnivå: D
92

Hur fungerar indexering av skönlitteratur? En konsistensundersökning / How does indexing of fiction work? A consistency survey

Westerlund, Ann-Catrin January 2008 (has links)
The aim of this master thesis is to find out how indexing of fiction works. I look at the consistency when users’ choices of index words are compared with each other and I also compare users’ choices to the current indexing made by libraries. I examine the subject heading list, Att indexera skönlitteratur, to find out how well it works in this particular context. The investigation included seven users who, in three steps, are creating a subject heading index of the Swedish novel Klippdockan by Cecilia Dahlheim. On the basis of their choices the results may either indicate that the consistency is good enough for subject heading index fiction, or if it is just a waste of time depending on how it is done today. The results show that consistency is low overall and that certain aspects point out changes that can be made to make subject heading index for fiction more efficient and effective. The survey shows that consistency is higher if the document text is short, if a subject heading list is used and if the words are not too specific. Today there is an increase in the amount of fiction held by libraries and there is a need for more user-friendly systems as users increasingly search in the catalogues themselves. The conclusions are that there is a need for a subject heading index for fiction in our libraries, and that there are ways to improve today's situation. / Uppsatsnivå: D
93

Återvinning av textil / Textile recycling

Hagnell, Martina January 2012 (has links)
Syftet med rapporten var att studera möjliga återvinningstekniker för Ragn-Sells. För detta användes litteratursökning och intervjuer. Återvinningstekniker som studerats är mekanisk bearbetning, mekanisk återvinning, kemisk återvinning och viskostillverkning. Flera underklasser till dessa metoder studerades också, liksom flera sätt att tillverka återvunna produkter. Rapporten nämner ett urval av återvinningstekniker och försöker inte nämna alla tillgängliga återvinningstekniker.Återvinningsteknikerna har sorterats enligt prioriteringen i EU:s återvinningsdirektiv (2008/98/EG). Alla utom en teknik var genomförbar enligt den kunskap och teknologi som existerar idag. Fyra återvinningstekniker är inte lagliga i EU.En stor majoritet av återvinningsmetoderna är tekniskt genomförbara idag. Uppgifter saknas om det är tekniskt möjligt att tillverka viskos av återvunna textila fibrer. Återvinningsmetoder som berör att gräva ned textila fibrer från konsument i marken är inte tillåtna enligt EU-lagstiftning. The recycling techniques studied were mechanical processing, mechanical recycling, chemical recycling and regenerated fiber spinning. There were several subclasses to these recycling methods, and several ways of making recycled products. The study mentions a selection of recycling techniques and does not intent to mention all available techniques. Technical ways of recycling textile have been studied by literature review and interviews. The recycling methods have been sorted by the priority list in EU Directive on Waste (2008/98/EG). All but one method was feasible with the knowledge and technology available today. All but four recycling methods are legal in Europe.A great majority of the recycling techniques were found feasible with the technology and knowledge available today. Data has not been found in the case of using recycled fibers as raw material for making regenerated fibers. Recycling techniques which interfere with burying recycled fibers from consumer applications in the ground were found illegal in the European Union. / Program: Textilingenjörsutbildningen
94

Återvinning av förbrukade lakan till Prepreg : Undersökning i att genom nålning mekaniskt binda polymerfibrer i väv och nålnings påverkan på färdig komposit.

Lindström, Katarina January 2014 (has links)
Undersökning har gjorts av möjligheten att återvinna uttjänta lakan från textilserviceföretaget Textilia till tillverkning av prepreg. Då dessa lakan, till skillnad mot mycket annat textilavfall, utgör en kontinuerlig resurs av relativt konsekvent kvalitet, finns stora möjligheter att tillverka en produkt av detta. Detta skulle även innebära att förbränning av lakan undviks samt att ett bättre utnyttjande av resurser åstadkoms. Stapelfiber av bi-komponent i polyester har tillförts väven genom nålning, samma typ av nålning som används vid non-woven-tillverkning. Genom att nålarna har fört bikomponentfibrer ner genom lakansväven har en mekanisk bindning skapats mellan väv och bi-komponent. Väven blir således en bärare av bi-komponenten och dessa har sedan värmepressats ihop till ett kompositmaterial. Dock orsakar nålningen brott i vävens trådsystem. Tester har genomförts för undersökning av mekaniska egenskaper hos ensam väv och färdig komposit. Ett tydligt resultat var att nålning signifikant försämrade vävens dragstyrka men hos färdig komposit gjorde nålning endast mindre påverkan på mekaniska egenskaper. Med förändringar i nålningsdjup och nålningsdensitet tros försvagning av väv bli lägre och färdig komposit påverkas än mindre. / Program: Textilingenjörsutbildningen
95

Återvinning av förbrukade lakan till Prepreg : Undersökning i att genom nålning mekaniskt binda polymerfibrer i väv och nålnings påverkan på färdig komposit.

Lindström, Katarina January 2014 (has links)
Undersökning har gjorts av möjligheten att återvinna uttjänta lakan från textilserviceföretaget Textilia till tillverkning av prepreg. Då dessa lakan, till skillnad mot mycket annat textilavfall, utgör en kontinuerlig resurs av relativt konsekvent kvalitet, finns stora möjligheter att tillverka en produkt av detta. Detta skulle även innebära att förbränning av lakan undviks samt att ett bättre utnyttjande av resurser åstadkoms. Stapelfiber av bi-komponent i polyester har tillförts väven genom nålning, samma typ av nålning som används vid non-woven-tillverkning. Genom att nålarna har fört bikomponentfibrer ner genom lakansväven har en mekanisk bindning skapats mellan väv och bi-komponent. Väven blir således en bärare av bi-komponenten och dessa har sedan värmepressats ihop till ett kompositmaterial. Dock orsakar nålningen brott i vävens trådsystem. Tester har genomförts för undersökning av mekaniska egenskaper hos ensam väv och färdig komposit. Ett tydligt resultat var att nålning signifikant försämrade vävens dragstyrka men hos färdig komposit gjorde nålning endast mindre påverkan på mekaniska egenskaper. Med förändringar i nålningsdjup och nålningsdensitet tros försvagning av väv bli lägre och färdig komposit påverkas än mindre. / Program: Textilingenjörsutbildningen
96

Drivkrafter och incitament för fastighetsnära insamling / Driving forces and incentives of curbside collection

Isberg, Joakim, Nordström, Tobias January 2003 (has links)
<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>
97

Det uppskjutna kretsloppet : En enkätstudie om kommuners syn på användning av restprodukter från förbränning för anläggningsändamål / Municipalities' views on recycling of MSWI ashes for construction purposes

Håkansson, Jenny Maria January 2005 (has links)
<p>Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).</p><p>Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.</p><p>Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. </p><p>Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.</p>
98

Identitetsbegreppets utformning i samband med surrogation och återvinning / The Formulation of the Conception of Identity Associated with Substitution and retrievement

Hultman, Beatrice January 2000 (has links)
<p>Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata. Filosofin måste tillvarata den rent logiska tankegången emedan juristen i första hand har tingens värde och även, när det gäller sakrätt, bogenärsintressen att beakta.</p>
99

Identitetsbegreppets utformning i samband med surrogation och återvinning / The Formulation of the Conception of Identity Associated with Substitution and retrievement

Hultman, Beatrice January 2000 (has links)
Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata. Filosofin måste tillvarata den rent logiska tankegången emedan juristen i första hand har tingens värde och även, när det gäller sakrätt, bogenärsintressen att beakta.
100

Drivkrafter och incitament för fastighetsnära insamling / Driving forces and incentives of curbside collection

Isberg, Joakim, Nordström, Tobias January 2003 (has links)
Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.

Page generated in 0.0978 seconds