No description available.

I detta projekt har garn spunnits fram med olika blandningar av återvunna och jungfruliga fibrer av merinoull/polyamid 6.6. Detta för att möjliggöra återföring av tillskärningsspill i produktionskedjan åt företaget Woolpower® då spillmaterialet idag används till att tillverka filtsulor. Genom att spinna garn av spillmaterialet kan det därmed sluta kretsloppet för deras återvinningsprocess då garnet kan återinföras i den ursprungliga produktionskedjan. Fokus under projektet låg på att undersöka hur fint garn som kan spinnas med så hög andel återvunna fibrer som möjligt.  Mätning av fiberlängdsfördelning genomfördes av både återvunna fibrer och jungfruliga fibrer, garn spanns med olika fraktioner inblandning av återvunna fibrer samt dragprovning utfördes på de garnprover som tagits fram för att jämföras med referensgarn.   Det spanns sex garner med olika fraktioner inblandning av återvunna och jungfruliga fibrer, där de inblandningar som gjorts innehöll 10 %, 20 % eller 30 % återvunna fibrer samt två garn med 100 % jungfruliga fibrer. Det starkaste garnet innehållande återvunna fibrer som spanns under projektet var ett garn innehållande 20 % återvunna fibrer. Garnet hade dock en signifikant minskning av styrka jämfört med referensgarnet, vilket ledde till slutsatsen att det inte går att spinna ett garn med liknande garnnummer utan statistisk signifikant minskning av garnets mekaniska styrka som referensgarnet som Woolpower® använder i produktion idag.  Hos de återvunna fibrerna observerades en procentuell minskning av fiberlängden på strax över 82 %.  Minskningen tros bero på att de har genomgått fler process- och produktionssteg samt en slitsam textilupprivning i jämförelse med de jungfruliga fibrerna.

Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?   Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.   Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.

The Swedish construction industry is growing at the same rate as its population, boosting the climate impact and increasing waste volumes. To counteract this there needs to be an easier way to handle virgin raw materials that otherwise threaten the climate. Through recycling, we extend the service life and reduce the amount of waste. More knowledge about emission reduction of wood construction and its potential for recycling is needed. International development is at the forefront and hopefully, it can be implemented in the Swedish construction industry as well.    The purpose of this study is to shed light on current product developments and their potential to further a circular economy for wood materials. The goal is to gain an understanding of current developments and to identify recycling methods that can be used in the Swedish construction industry through a qualitative interview- and literature study.    The study identifies different obstacles and opportunities for the Swedish construction industry and its recycling potential. There’s some development regarding documentation, tracking of products, and design for recycling. International projects such as Gentrae, demountable wooden beams, and CLT can be implemented nationally. To achieve this there needs to be a legislative correction that promotes a circular economy.

Vi lever i en tid där det finns stor potential i att minska miljöpåverkan och förbättra användningen av världens resurser, inte minst när det kommer till textilbranschen. Klädesindustrin i sig självt står för 6,7 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket motsvarar ungefär 3,3 miljarder ton av CO2-utsläpp (Quantis 2018). En utveckling inom textilbranschen vad gäller hantering av textilavfall är nödvändig för att uppnå globala klimatmål. Återanvändning och återvinning av befintliga textila resurser är ett tillvägagångssätt för att bidra till en mer hållbar textilbransch. Sysavs anläggning SIPTex, som sorterar sekundära textilier, är ett exempel. Deras storskaliga automatiska sortering av insamlade textilier öppnar dörren för att ta vara på sekundärt textilt material. Syftet med denna studie är att kartlägga vad aktörer på marknaden inom textilåtervinning vill ha kännedom om när det kommer till inköp av insamlade textilier i form av en beskrivning. Hur kan fraktioner specificeras för en mer gynnsam och effektiv resursanvändning av sekundära textilier? Sysav kan på så sätt öka förståelsen för sina kunders behov och öppna upp marknaden för ökad textilåtervinning. Arbetet med kartläggning gällande viktig information om sekundära textilier genomfördes med intervjuer och en enkät. Med hjälp av en till rapportens resultat utomstående respondent kom författarna i kontakt med aktörer på marknaden, vilket senare kompletterades med ytterligare intressanta aktörer. Genom intervjuerna och enkäten kunde företagens intresseområde med avseende på textilierna utrönas och kartläggas. Informationen ställdes sedan i relation till nyproduktion av textilier för att se om det fanns kopplingar mellan den inhämtade informationen och den information som en gång fanns vid designprocessen och produktionen i form av ett tekniskt specifikationsblad. Informationen respondenterna eftersökte var fiberkomposition, kemikalieinnehåll, färgningsmetod, färg och detaljer, som vid jämförelse visade att tidigare nämnd information fanns med i det tekniska specifikationsbladet. Cirkulär design togs upp under flertalet intervjuer och är något som knyter an till specificeringen av sekundära textilier då återanvändning och återvinning har tagits i åtanke under designprocessen. Slutligen säger informationsinsamlingen att dokumentation från produktionsprocessen är av stor vikt för att åstadkomma högvärdig återvinning. Konverteringsföretag eftersöker oftast samma typ av information men menar även att cirkulär design och manuell sortering av textilier är av stor vikt för att kunna återvinna utifrån avfallshierarkin. Spårbarhet, transparens och kommunikation i branschen är för textila material önskvärt för att öka potentialen för sekundära textilier. / In this day and age we have to reduce our environmental impact and improve the use of our existing resources. The textile industry emits 6,7 percent of the global greenhouse gas emission which approximately equals to 3,3 billion ton of CO2 emission (Quantis 2018). The textile industry needs to move forward regarding textile waste management to reach the global climate goals. The reuse and recycling of existing textile’s resources are two ways to create a more sustainable industry. Sysav’s facility SIPTex (Malmoe, Sweden) is a groundbreaking textile sorting machine and the first step towards a more sustainable textile industry. The large-scale automated textile sorting machine will aid in the quest of sorting textile waste into manageable fractions. The aim of this report is to investigate the information needed by the recycling industry in order to upcycle secondary textiles in a both cost-effective and efficient way, and to compile this information into a document. The question asked in this report is: How should textile fractions be specified to aid in a more favorable and effective usage of existing textile resources? In other words, to increase the understanding of present and future customers. The mapping of important information regarding secondary textiles implemented interviews and a survey. With the help of a third party the authors encountered interesting businesses in the recycling sector which got contacted by email. More businesses were contacted widening the understanding of the textile recycling industry. The data collected as a result of the interviews and the survey was compared to the information of a tech pack used for the production process of new textiles. The report shows that information regarding the composition of fibers, content of chemicals, method of coloring, color of the fabric and details are of interest. Interviewees also emphasized circular design and taking the reuse- and recycling processes in mind when designing an item and there for simplifying the repurposing of the textiles. Lastly, the information gathered in this report underlines that a new document resembling a tech pack should be shared with businesses in the recycling industry. In most cases recycling businesses need the same type of information shared in the production of new textiles. This type of transparency would promote upcycling of materials, circular design, traceability, and communication within the textile sector boosting the potential of secondary textiles.

Boländerna är ett äldre industriområde i sydöstra Uppsala som ska omvandlas till en ny stadsdel. Med detta har frågan om utnyttjande av redan befintliga byggnadsmaterial i området uppmärksammats. Denna rapport har tagits fram på Uppsala kommuns och STUNS energi:s begäran för att ge förslag på åtgärder för en hög återvinningsgrad vid byggandet av främre Boländerna.  Med hjälp av tekniska beskrivningar bestämdes materialvolymerna av byggmaterialen betong, gips, tegel, trä och stål i fem byggnader i det blivande rivningsområdet. Litteraturstudier gav information om materialen och dagens återvinningsprocesser samt data från livscykelanalyser för de fem olika byggnadsmaterialen. En hållbarhetsmodell konstruerades med kriterier för att kunna jämföra de olika materialen. Denna modell användes som underlag vid bedömningen av huruvida återvinning och återanvändning av de olika materialen var miljömässigt lönsamt och hållbart. I hållbarhetsmodellen ingick även kostnader som ett kriterium. Resultatet visade att återvinning av samtliga material kan leda till miljöbesparingar. Stål visade sig ha hög klimatpåverkan både vid nyproduktion och återvinning, men enligt modellen var återvinning av materialet ändå fördelaktigt utifrån ett miljöperspektiv. Återvinning av trä respektive återanvändning av tegel visade mest hållbara resultat för alla kriterier i modellen utom kostnaden. I rapporten presenteras också ett urval av studier som kan bli relevanta för att i framtiden ytterligare öka återvinnings- eller återanvändningsgraden av materialen. Exempelvis en ny återvinningsteknik för betong som kan användas på rivningsplatsen vid namn Concrete to Cement and Aggregate (C2CA). I studien undersöktes även åtgärder för att minska klimatpåverkan vid bygg- och rivningsprojekt i Uppsala kommun. Det framkom att materialinventering, noggrann planering av avfallshantering och transport samt tydliga styrmedel och miljöcertifieringar kan bidra till ett ökat fokus på hållbarhet inom byggbranschen och därmed minska dess klimatpåverkan.

Uppsatsen är en fallstudie utförd på uppdrag av Arla ostmejeri i Kalmar med syfte att undersöka om en minskning av den höga vattenförbrukningen på anläggningen är genomförbar. För att svara på studiens frågeställning har samtal med systemtekniskt kunnig personal på mejeriet tillsammans med egen efterforskning och studiebesök utförts. Fokus har lagts på att undersöka möjligheten att öka användningen av biprodukten produktkondensat som vattenresurs, vilket redan används till en nyttjandegrad upp till ca 50%. Ökningen är tänkt att ske bland annat genom att använda produktkondensatet i ostrecepten vilket gör att kondensatet måste vara fritt från bakterier och orenheter. Tanken är att det ska uppnås med hjälp av avancerad filterteknik, så som omvänd osmos och ultrafiltrering. Även undersökning kring fullständig vattenåterföring genom total vattenrening har undersökts som alternativ, det visade sig vara ett kostsamt projekt med behov av större utbyggnader. Arbetet är aktuellt då många kommuner i Sverige kämpar med att hålla vattenförsörjning till invånare och industrier under särskilt torra somrar. / This is a case study commissioned by Arla cheese dairy in Kalmar, Sweden, with the purpose to examine if a decrease of the high water consumption on the dairy is possible. To answer the question formulation of the study dialogues with experienced personnel of the dairy together with research and visit at an adjacent water treatment plant. The research has focused on the possibility to increase the use of the bi product ”product condensate” as a water resource, which is used up to 50% today. The increase is supposed to be achieved with the use of product condensate in the cheese recipes which means that the condensate needs to be free from bacteria and impurities. To reach this cleanliness of the water advanced filter technique like reversed osmosis and ultrafiltration must be used. Total water recirculation with no water discharge in the factory was examined but it showed to be an expensive project with the need of big investments.This study is important today since a lot of areas in Sweden is struggling with high water consumption, especially warm and dry summers.

Byggsektorn är den bransch (exklusive gruvnäringen) som står för störst andel uppkommen avfall i Sverige, framförallt i form av schaktmassor. Marknaden för återvunna schaktmassor är idag begränsat, dels på grund av otydlig lagstiftning kring återvinning, dels på grund av massornas varierande innehåll. Uppgrävda överskottsmassor från gamla industrimarker kan innebära förhöjda föroreningshalter vilket leder till dyra behandlingar för köpare. Det är heller inte lika lätt att styra den geotekniska kvaliteten hos produkten när råvaran varierar i sammansättning. Vidare kommer produkter av återvunnet ursprung troligtvis vara utsatta för hårdare kontroller än produkter framtagna av jungfruligt material. Den större risken, tillsammans med få incitament att prioritera återvunna material i byggen försvårar säljbarheten. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ifall schaktmassor kan uppgraderas till högkvalitativa konstruktions- eller anläggningsprodukter som efterfrågas av marknaden. Swerocks våtsiktsanläggning i Malmö användes som studieobjekt och undersökningen begränsades till två fraktioner, sand i storlek 0–4 mm och grus i storlek 4–16 mm. Arbetet har utförts genom litteraturstudie, intervjuer samt analysering av provresultat, där tre forskningsfrågor kring användning, kravbild och kvalitet har legat som grund för undersökningarna. Resultatet visar att flera aktörer ställer sig positiva till ökad användning av återvunna ballastprodukter så länge dess kvalitet kan säkerställas, främst med avseende på innehållet av föroreningar. Ett stort hinder är den befintliga avfallslagstiftningen och dess avsaknad av tydliga kriterier för när avfallet kan omklassas till produkt. Det finns användningsområden som lämpar sig bättre för ett schaktmaterial av varierande ursprung, där de geotekniska materialkraven är färre. Studien visade att uppgraderat material kan uppfylla krav för utvalda applikationer inom fyllning och dränering enligt AMA Anläggning 17. Främsta krav där är på kornstorleksfördelning och sortering, vilket våtsikten klarar bra. Däremot gör AMA:s nuvarande materialtypsindelning att återvunna material förbises. Detta trots att de kan ha motsvarande egenskaper likt de efterfrågade materialtyperna. Vidare omfattas både fyllnad- och dränerandematerial av ballaststandard SS-EN 132 42 vilket gör att produkterna måste prestandadeklareras och CE-märkas enligt lag. Trots byggproduktskravet är detta något som ofta förbises hos både köpare och producenter. Gällande de kemiska innehållet hos det våtsiktade materialet visade den här studien på stor spridning samt föroreningshalter överstigande haltnivåer för MRR för PAH, koppar, bly och oljor i både sand och grus. En trend av ökande föroreningshalter i produkter i samband med att mer förorenat material togs in för behandling kunde även anas. Sammantaget innebär det en minskad säljbarhet av materialet trots att det uppfyllde krav enligt AMA 17. Antingen behöver fler behandlingssteg tilläggas, med ökade produktionskostnader som följd, eller mer restriktivt urval av vilka massor som tas in för behandling / Cirkulär masshantering med uppgraderade jord- och schaktmassor

Syftet med denna studie är att undersöka vilka val under designfasen som kan öka återvinningsbarheten och resursförvaltandet av en textil produkt. Arbetet utförs i ett samarbete med ett företag för att vidareutveckla en tröja i blandmaterial ur deras kärnkollektion. Bakgrund och problemformulering för arbetet ligger i globala behov att effektivisera resursförvaltning men även företagets egna önskan att utvärdera om ulltröjan kan förbättras gentemot enklare återvinning eller höjd resursförvaltning. Tidigare studier inom området har berört cirkulära affärsmodeller och system för att göra den textila värdekedjan mer miljömässigt hållbar. Pilotprojekt har även utförts där plagg tillverkats i syfte att enkelt kunna demonteras och återvinnas, genom tillämpning av konceptet design för återvinning. Men för att föra ämnet framåt och tillämpa designtekniker- och textilingenjörsprogrammens bägge kompetenser med tidigare forskning användes en kombinerad metod som forskningsansats. Denna utgjordes av en förstudie kring resursförvaltning och en fallstudie kring ulltröjans materialåtgång och materialval. Materialåtgången undersöktes genom en studie av alternativa läggbilder för minimering av materialspill, samt en fiber- och tygkonstruktionsanalys utfördes med stöd av litteratur och lärare vid Textilhögskolan i Borås. Förstudien utfördes i form av intervjuer för att erhålla information kring resursförvaltning. På så vis har studien sökt att länka samman textilindustrin och dess involverade aktörer med designfasen och läggbildprocessen, så att företaget kan utveckla plagget utifrån kriterier som ökar plaggets möjligheter till ett cirkulärt och mer hållbart liv. I resultatet av denna studie framgår fyra viktiga kriterier från förstudien. De berör aktörsamverkan, val av designfilosofi och återvinningsbara material samt digitalisering. Tyganalysens resultat visade delvis på inblandning av polyesterfiber i garnet med återvunnen ull och materialoptimeringen nådde högst materialeffektivitet vid tilläggsprodukt adderad till ulltröjans läggbild. Ihop med kriterierna från förstudien har arbetets slutsatser för fallstudien resulterat i ett utbyte av polyesterfibern till förmån för naturfibern lyocell, vilket skapar ett naturfibergarn. Övergripande slutsats för arbetet har landat i vikten av att designa med hela produktens livscykel i åtanke. Arbetet har resulterat i ökad kunskap för författarna själva och bidrar med information till branschen och samhället. Goda framtidsutsikter om ökad kunskap och utveckling förutses komma med de politiska förordningar för en förbättrad textilförvaltning som förväntas träda i kraft inom kort. / The aim of this report has been to investigate which choices within the design- and lay plan phase that can facilitate for the recyclability and the resource management of a textile product. This study has been carried out in collaboration with a brand in order to advance a garment from their core collection: a sweater made out of blended fibers. The background and defined problem for this thesis lies within the global needs of increasing the efficiency of resource management together with the brands own wish to improve their sweater towards easier recycling and better resource management. Previously made studies within this area has handled the subject of circular economies and systems to make the textile supply chain more sustainable. Pilot project has also been carried out where garments has been created with the purpose of being easily disassembled and recycled. In order to advance this subject and simultaneously practice both competences of the design technician and the textile engineer together with recent research a combined method was developed. This study was consisted by a pre-study about resource management and a case study about the wool sweaters material consumption and material choices. The material consumption was analyzed through a study of alternative lay plans with the purpose of minimizing the cutting waste. The fabric analysis was carried out with the help of professors at the Swedish School of Textiles in Borås. In addition to this interviews was performed to acquire the information concerning textile resource management. In this way the study has aimed to link the textile industry and its involved actors with the design phase and lay plan process, so that the brand can further develop the sweater from the criteria’s shown to increase the possibilities of the garment to get at more circular and sustainable life cycle. The results of this study shows four important criteria’s from the pre-study. They concern actors co-operation, choice of design philosophy and recyclable materials and digitalization. The fabric analysis showed that polyester fibers were fiber-blended with the recycled wool, creating one yarn, and the other yarn consisted of polyamide. The lay plan optimization reached highest efficiency when a small product (a glove) was added into the lay plan of the wool sweater. Together with the criteria’s from the pre-study this study concludes that the polyester fiber should be replaced by the nature fiber lyocell in order to reach higher recyclability. And an overall conclusion for this thesis is the importance of designing with the products whole lifecycle in remembrance. The study has given great knowledge and insight for the authors themselves and contributes with valuable information for both the textile industry and the society. A good outlook on the future for increased knowledge and development is predicted along with political regulations for an improved textile industry that is expected to take effect in the near future.

Vagabond Shoemakers is one of Europe’s leading design companies within the footwear industry. In the summer of 2019, the project group contacted the company to investigate the possibility to execute an innovation- and development project together. The project would turn into so much more, it would become the beginning of a sustainability work which would lead into a modular shoe for a sustainable future. The sustainability issues within the footwear industry are today bigger than the choice of sustainable materials. There is no good way of recycling or reusing shoes since there is no effective way of separating glue, textiles and rubber form each other. It was from this problem that the foundation of the project was created, is there a possibility to construct a modular shoe? A shoe from the constructions design to facilitate recycling and reuse, through the ability to efficiently separate the parts from each other. Together with Vagabond Shoemakers we would create the foundation of the future footwear industry. A product that would be called Klick-Skon based on the projects Klick-Concept. A product designed to meet the sustainability issues; the result came to be a modular shoe for a sustainable future.