Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera. Syftet med denna uppsats var därför att ta reda på konsumenters attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker för återvinning och återanvändning. Vi har också velat identifiera vilka faktorer som motiverar konsumenter till att lämna in sina kläder till butikerna, för att ta reda på hur producentledet på bästa sätt kan bemöta konsumenternas önskemål. För att ta reda på konsumenternas attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker har vi utfört en enkätundersökning där vi ställde frågor om konsumenternas bortskaffningsvanor i dagsläget, anledningar till vanorna samt om deras övergripande åsikter kring att lämna in kläder till modebutiker. Resultatet av vår enkätundersökning visar att de flesta konsumenter, framför allt de kvinnliga, har en positiv attityd till att lämna in sina kläder till modebutiker, även om de inte väljer alternativet i dagsläget. De flesta respondenter saknade dock kunskap och erfarenhet kring modebutiker som insamlingsplats, vilket gör det svårare att fastställa deras attityd gentemot alternativet. Faktorer som information, lättillgänglighet och att hjälpa andra behövande identifierades som viktiga hos konsumenterna vid val av bortskaffningsalternativ, och bör således tas i beaktning av modebutikerna i insamlingsprocessen. / As the consumption of clothing and textiles increase in the world, people tend to throw away more and more clothing into the household waste. Studies show that the average Swedish person buys about 15 kg of clothing every year, of which 8 kg end up in the trashcan. Only 20 % of the total textile waste is being recycled. In spite of the fact that textile recycling has more environmental benefits than for example recycling of newsprint, there is no producer responsibility in the textile industry today, which means that all collecting of textiles is voluntary. Whether a producer responsibility will be mandatory in the industry in the future or not, it requires that all party, both consumer and producer engage in the process of collecting textiles in order for it to work. The purpose of this study was therefor to examine consumers’ attitudes towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores for recycling and reuse. We also wanted to identify the major factors that motivate consumers to submit their clothing to fashion stores in order to find out how producers can respond to consumers preferences. To find out what attitudes consumers' have towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores, we made a survey that contained questions concerning their behaviour; how they presently get rid of their unwanted clothing, the underlying reasons for their habits and their over all opinions regarding the option to submit their unwanted clothing to fashion stores. The result from our survey showed that most consumers, especially women, had a positive attitude towards submitting their unwanted clothing to fashion stores, even though most stated that they had never considered it as an option before our study took place. The fact that most of the respondents lacked knowledge and experience about the possibility to submit their unwanted clothing to fashion stores, made it a bit difficult for us to determine their attitude towards it as an alternative. Factors such as information, accessibility and to help others in need were identified as important by consumers when choosing how to get rid of their unwanted clothing, and should therefore be taken into consideration by fashion stores in the collecting process.

The purpose of this study was to find out what thoughts and knowledge five- year old children have about recycling and whether they can sort garbage.  In the survey qualitive interviews and a sorting exercise were used, and a total of eight five-year olds in two different preschools participated.    The result shows that children know that recycling means that a material can become a new one and garbage should be disposed of in the correct place. The children had good knowledge of what the material was made of and could even sort the garbage correctly. The children also had knowledge of where recycling locations are availble and that nature and the environment would suffer if we do not recycle. The conclusion is that the children were aware and had knowledge of recycling and waste seperation based on their experiences. Another conclusion is that the pre-school teachers and parents involve children so they can recycle and dispose of garbage in a correct way. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad femåringar har för tankar och kunskap om källsortering. I undersökningen har kvalitativa intervjuer samt en sorteringsövning med sammanlagt åtta stycken femåringar på två olika förskolor undersökts. Resultatet visar att barnen vet att återvinning innebär att ett material kan bli ett nytt och att sopor ska slängas på rätt plats. Barnen hade goda kunskaper om vad ett material var gjort utav och kunde även källsortera. Barnen hade även kunskap om var återvinningsplatser finns och att natur och miljö drabbas om vi inte återvinner. Slutsatsen är att barnen var medvetna och hade kunskaper om återvinning och källsortering utifrån deras erfarenheter. En annan slutsats är att förskolan och föräldrar involverar barnen så att de kan återvinna och källsortera på rätt sätt.

The purpose of this report is to increase the awareness about the problem that occur when the waste hierarchy is applied to management of contaminated land. The work with remediation of contaminated land in Sweden is part of the efforts towards reaching the national environmental objectives. Therefore a subsidiary aim is to analyze how this influences the prospects of reaching the objectives. The work consists of two parts; a case study and a comparative literature study that focus on England, the Netherlands and Sweden. The case study is intended to provide a practical perspective through a comparison of the climate impact from two methods. One of the methods does not take into account the waste hierarchy and the other is considered, by the principal, to do so. The calculation has been translated to carbon dioxide equivalents through the tool Carbon footprint from the Swedish Geotechnical Society. The literature study has focused on the national legislation connected to contaminated land within the respective countries with the purpose to see how they work with this and identify potential lessons that can be drawn from this comparison. A problem that is made visible through this study is that the waste hierarchy is not sufficiently implemented in the instruments used in Sweden. Landfill tax contribution to the compliance of the waste hierarchy is in the current situation, regarding contaminated soil, nonexistent. But the results of the literature study shows that there is potential for using landfill tax to implement the waste hierarchy in an efficient way. Lessons can be drawn from England, which has increased the accuracy of their landfill tax with two rates, depending on the waste type, and the fact that they have reversed their earlier exemption for contaminated soil. An experience from the case study is that there is a problem within the terminology connected to remediation and waste management in Sweden. The companies and the authorities do not agree about significant terms, for example the reuse and recycling of contaminated soil. This causes problems because the dissidence concerns the options under the hierarchy that should be prioritized.The case study shows that the climate impact from a remediation project can vary substantially between different methods. It would be more efficient if other environmental objectives such as reduced climate impact could be given more weigh in the method selection process than it does in the present situation. This would minimize the risks that a project has a negative impact on the work towards other environmental targets.

Metaller som bryts och utvinns primärt förekommer tillsammans med många andra metaller i malmer och mineral. Avfallsströmmar från metallindustrin har därför ett varierat innehåll av många olika metaller. Metallerna är ofta skadliga för miljön och kan skapa problem för metallproducenterna om halterna är så höga att avfallen inte ens kan deponeras. Det finns skräddarsydda metallurgiska processer för att upparbeta metallhaltigt avfall, i syfte att utvinna de värdefulla metallerna och producera en lakstabil slagg med lågt metallinnehåll. En lakstabil slagg kan ha miljömässiga fördelar som gör att den kan ersätta jungfruligt brutet material, exempelvis bergkross, som fyllnadsmaterial eller i andra anläggningsändamål. I detta projekt studerades två slagger som uppkommit genom behandling av metallhaltigt avfall. För båda slaggerna analyserades metallinnehåll och lakbarhet och resultaten jämfördes mot några valda bedömningsgrunder. Dels innehåller avfallsförordningen gränsvärden för det totala innehållet av metaller för att ett avfall ska betraktas som icke farligt, dels finns mottagnings-kriterier på deponier för avfall i olika farlighetsklasser. I mottagningskriterierna finns gränsvärden för koncentrationen av metaller i lakvätskan vid L/S-kvoten 0,1 l/kg samt den kumulativt utlakade mängden vid L/S-kvoten 10 l/kg. Lakbarheten testades med två olika metoder. På ackrediterat laboratorium gjordes ett standardiserat perkolationstest där materialet packas i en kolonn som sedan sakta genom-strömmas med vatten. Koncentrationen av olika ämnen mäts i lakvätskan när förutbestämda vattenvolymer passerat igenom och kan sedan räknas om till utlakad mängd. Det är endast resultat från ett sådant test som kan användas för att klassificera materialet enligt gällande deponeringskriterier. En billigare och enklare metod kan dock användas för jämförelse-provtagning. Det är ett tvåstegs skaktest där en uppvägd mängd material skakas med en bestämd vattenvolym. Fyra upprepade försök gjordes för varje slagg och lakvattnen sändes till laboratorium för analys. Koncentrationen i lakvätskan mättes och kunde räknas om till utlakad metallmängd. Vissa resultatskillnader mellan de båda metoderna noterades, men låga utlakade mängder uppmättes och materialen uppfyllde nästan alla mottagningskriterier för att kunna tas emot på deponier för inert avfall. Resultaten från kolonnlakningen visade på lägre utlakade mängder än resultaten från skakförsöken. Det kan förklaras med längre kontakttid mellan vatten och material i skakflaskorna. Där sker en nötning av materialet som frilägger nya lakbara ytor. I kolonnen är det hela tiden nytt vatten som kommer i kontakt med materialet. Fler tester bör göras för att bestämma totalhalten av metaller i slaggerna innan man beslutar att använda dem i någon tillämpning. Slaggerna bör inte nyttiggöras inom vattenskyddsområde eller annan plats där känsligt vatten riskerar att förorenas. / Primarily mined and extracted metals are in nature often found together with many other metals in ores and minerals. Therefore, waste from the metal industry might have a varied content of many different metals. These metals are often harmful to the environment and can cause problems. For the metal producers, there is a problem if the metal content in their waste is higher than what is accepted on landfills. There are accurate metallurgical processes to recover the valuable metals from the waste and produce a slag with a low metal content that also is leach stable. Such a leach stable slag might have environmental advantages though it could replace natural material such as gravel as a filler or in other construction purposes. In this project, two slags resulting from the treatment of metal-containing wastes has been studied. For both slags, the metal content and the leachability were analyzed and the results were compared against some selected criteria. The waste regulation declares limits for the total content of metals for which the waste can be considered non-hazardous. Also, there is acceptance criteria on landfills for waste in different hazard classes. The acceptance criteria describes limits for the concentration of metals in the leachate at L/S ratio of 0.1 l/kg, and the cumulative leached amount at L/S ratio of 10 l/kg. The leachability was studied with two different methods. At an accredited laboratory, a standardized percolation test was made. In such tests, material is packed in a column and then slowly perfused with water. The concentration of various substances is measured in the leachate when predetermined volumes of water has passed through the column and can then be converted into leached amount. It is only the results of such a test that can be used to classify material according to local landfill criteria. A cheaper and easier method which can be used for comparison testing is a two stage batch test. In these tests, a weighed amount of material is shaken with a given water volume for a given time. Four repeated attempts were made for each slag and the leachates was sent to the same laboratory for analysis. The concentration in the leachate were measured and could be counted on to leached metal variety. Some differences between the two methods was noticed, but low leached amounts were measured all over and the materials met almost all criteria in order to be accepted at landfills for inert waste. The results of the percolation test showed lower leached amounts than the results of the batch test. This can be explained by the longer contact time between the water and materials in the bottles. There, an abrasion of the material that uncovers new leachable surfaces occurs. In the column, there is always new water that comes in contact with the material. Extended testing should be done to determine the total content of metals in the slags before deciding to use them in any application. Slags should not be utilized in a water protection area or other place where there is a risk for contamination of any sensitive water.

This master thesis aims to create a user-friendly Excel-based tool tohelp the co-workers at Incoord, a technology consulting companywithin the construction business, to implement circular economy intheir projects. A literature study was done focusing on theconstruction business, circular economy and earlier implementedcircular projects and user-design experience. Interviews were heldwith the co-workers at Incoord to identify where and how circulareconomy can be implemented in the projects at Incoord. In addition,workshops and a case-group meeting were held with the co-workers toset up the requirement specifications for user-design experience andto encourage the co-workers to come up with circular solutions. All of this resulted in a framework that included knowledge aboutuser-design experience and questions encouraging circular solutionsin the projects at Incoord. The framework was used when the digitaltool was created in Excel. The tool was evaluated to make sure thatit met the requirement specifications. It resulted in a toolconsisting of four parts; the first focusing on circular solutionsthat can be made by Incoord themselves, the second advocated toexternal actors, the third focusing on promoting circular materialand the fourth calculating the carbon dioxide reduction whenreprocessing compared to making new materials. The different partscan be adjusted depending on which area of expertise the user isworking within. Points are collected depending on the answers in thedifferent parts, which gives the user a concluding result that showshow circular the current project can be.

The purpose of the study was to investigate preschool teachers´views of recycling in preschool. Eight preschool teachers were interviewed. Four of them worked in relatively newley-started prescools and four teachers in preschools that have existed for several decades. The result showed that the preschool teachers do not work so much intentionally with recycling, but still some recycling were included in their work. The teachers in the newer preschools work less with recycling than the older ones. There were shared opinions among the educators regarding their own interest in recycling and the attitude towards it. However, all prescools teachers agreed that recycling is important for the preschool, since it is in preschool that all learning begins. Lack of time and lack of conditions were some of the reasons the educators stated for not working with recycling. It might as well be a lack of intrest among preschool leaders. / Studiens syfte var att undersöka vad pedagogerna anser om återvinning i förskolan. För att ta reda på detta intervjuades åtta förskollärare. Fyra av förskollärarna arbetade i relativt nystartade förskolor och fyra arbetade på förskolor som funnits i många årtionden. Förskollärarna var i olika åldrar och hade olika lång erfarenhet i yrket. Resultatet visade att på de förskolor jag gjort min undersökning arbetar de inte mycket på ett medvetet sätt med återvinning, däremot gör de det utan att tänka på att det är återvinning. De nyare förskolorna arbetar mindre med återvinning än de äldre. Det var delade meningar bland pedagogerna angående deras eget intresse för återvinning samt arbetslagets inställning till det. Däremot var samtliga pedagoger överens om att återvinning är viktigt att ha med i förskolan, då det är förskolan som lägger grunden för allt lärande. Tidsbrist och brist på förutsättningar var några av anledningarna pedagogerna uppgav till att de inte arbetar med återvinning. En annan orsak kan vara brist på intresse hos förskolecheferna.

Med grund i bland annat EU-lagstiftning och de svenska nationella miljömålen har avfallshanteringen i Sverige övergått från ett tidigare deponibaserat system till ett fokuserat på olika återvinningsmetoder. Den avfallsbehandlingsmetod som kanske haft störst framgång under början av 2000-talet är energiåtervinning, vilket innebär förbränning av avfall med därtill kopplad energiutvinning. En stor del av den sorts avfall som deponerades före förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall och av organiskt avfall, år 2002 respektive 2005, har sedan förbudens ikraftträdande istället förbränts för att generera en betydande andel av Sveriges el- och fjärrvärme. Denna litteraturstudie syftade till att utifrån ett miljöperspektiv granska avfallsförbränning som metod för avfallsbehandling och för energiproduktion, med fokus på utsläppen av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Utsläppen från energiåtervinningen i Sverige analyserades och diskuterades i förhållande till de alternativa metoder för avfallsbehandling och el- och fjärrvärmeproduktion som också utnyttjades i Sverige vid skrivandets stund. Synen på växthusgasutsläppen från den svenska avfallshanteringen, argument för energiåtervinningens miljövänlighet och inställningen till en fortsatt expansion av energiåtervinningen i Sverige ifrågasattes. Slutsatserna från studien var att energiåtervinning med fördel för miljön bör ersättas av materialåtervinning och biologisk behandling av avfall samt förbränning av biobränslen, vilket det redan vid skrivandets stund fanns visst incitament för i lagstiftning och planering. / With support in EU legislation and the Swedish National Environmental Objectives, the waste management of Sweden has shifted from an earlier system based on disposal in landfills to one focused on various recycling methods. The waste treatment method that has perhaps had the most success during the beginning of the 21st century is that of energy recovery, which means energy extraction coupled waste incineration. A large portion of the type of waste that was disposed of before the bans on landfilling of combustible waste and of organic waste in 2002 and 2005, respectively, has since the bans’ coming into force instead been incinerated to produce a considerable part of Sweden’s electricity and heating. This literature study aimed to, from an environmental point of view, review waste incineration as a method of waste treatment and of energy production, focusing on emissions of greenhouse gases and other pollutants. The emissions from the Swedish energy recovery were analysed and discussed in relation to the alternative methods for waste treatment and electricity and heat production that were also utilized in Sweden at the time of writing. The perception of greenhouse gas emissions from the Swedish waste management, arguments in favour of the environmental benefits of energy recovery, and the attitude towards a continued expansion of energy recovery in Sweden were questioned. The conclusions drawn from the study were that energy recovery should, with benefits for the environment, be replaced with recycling of materials and biological treatment of waste as well as combustion of bio-fuels, which there were already certain incentives for in legislation and state plans at the time of writing.

Bakgrund och problem: I Sverige köper varje person cirka 12,5 kilo kläder årligen, varav cirka 8 kilo slängs. Idag tillverkas en stor mängd kläder av dålig kvalité som dessutom inte håller särskilt länge. Modebranschen genomsyras av linjär ekonomi som inte tar hänsyn till att materialanvändning görs utifrån ett hållbart sätt. Branschen anses även vara den näst mest destruktiva industrin. De flesta klädföretag har särskilda sektioner på sina hemsidor där läsare har möjlighet att ta del av företagens hållbarhetsarbeten, hållbarhetsrapporter etc. Det vi frågar oss är om de beskrivna strategierna och anvisningar om hållbarhet faktiskt motsvarar det dagliga arbetet som utförs. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse av hur klädbutiker arbetar med hållbarhet. Vi vill undersöka hur klädbutiker följer uttalade hållbarhetsstrategier. Metod: I den här studien har vi använt oss av en abduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har samlat in teoretiskt material som sedan sorterades och bearbetades. Därefter tog vi kontakt med klädbutiker, läste på om deras miljö- och hållbarhetsarbete och genomförde intervjuer med dem. Det empiriska materialet vi fick fram var till hjälp för att avslutningsvis kunna komplettera den teoretiska referensramen. Slutsats: De största miljö- och hållbarhetsinsatserna som enskilda butikerna vidtar är återvinning och återanvändning av kläder. Samtliga butiker arbetar även med allmänna miljövänliga handlingar som att källsortera samt vara sparsam med användning av resurser. För att det dagliga arbetet ska kunna ligga i linje med uttalade hållbarhetsstrategier gör enskilda butiker insatser i den mån som är möjligt för dem. Det är insatser som att ta betalt för påsar, sortering, ansvarsfull resurshantering, återvinning. De insatserna bestäms och är influerade av ledningen och det är butikschefens uppgift att se till att det förverkligas.

SAMMANFATTNING I detta projekt har jag undersökt restprodukten glasmjöl för att ta fram nya potentiella material för designområdet. Jag har arbetat nyfiket och experimentellt för att behålla fokus och intresset vid liv, samt för att fortsätta vara kreativ trots exempelvis stress eller press. Glasmjölet har under projektet processats på olika sätt och blivit ett flertal material med olika egenskaper. Framförallt har jag valt att fokusera på en av processerna vilket var att smälta glasmjölet i 780°C. Detta material blir bland annat poröst, starkt och dekorativt samt skulle med fördel kunna gjutas i en serieproduktion, om det finns gott om restprodukten glasmjöl. Detta återkommer jag till mer under diskussionen.  Under projektet har jag inspirerats friskt av konstverk, design, starka karaktärer och uttrycket ”less is more”, där jag ställer mig kritisk till uttrycket. Två viktiga referenser för mitt arbete har varit Iris Apfel och skulpturen ”Kyssen” av Auguste Rodin som mitt designförslag är mycket inspirerat av. Skulpturen i designförslaget kommenterar uttrycken ”ornament and crime” och ”less is more” där jag istället vill att min skulptur gärna uttrycker ”more is more” där funktionen fokuserar på det dekorativa och skulpturala. Mina slutförslag är tänkta att tänja på gränser och inspirera, samt väcka intresse i syfte att intressenter kan arbeta vidare i materialet för att på sikt ta tillvara på detta avfall som resurs och därmed bidra till en mer hållbar glasindustri, samt möjligtvis även gynna glasindustrin i Sverige. Slutförslagen är också menade att utmana normer kring både estetik och tankesätt som gärna också får väcka ett intresse i sig. För att utforska mitt ämne har jag hållit en workshop, intervjuat ett flertal personer inom design, återvinning och glas. Jag har arbetat på ett intuitivt, strategiskt och konstnärligt sätt. Under projektet var det viktigt för mig att inte begränsas av min kunskap som glasblåsare utan utforska glasmjölet så öppet som möjligt. Jag har använt ohämmade och okomplicerade metoder i den experimentiella fasen som har väckt min nyfikenhet och kreativitet. Därtill har jag tagit strategiska beslut i slutfasen av projektet, för att kunna använda mig av den rika informationen jag har arbetat fram, och sedan göra genomtänkta, relevanta val. För mig har beslutet, att använda intuitionen, rättfärdigat ett sätt att tänka som fungerar bra för mig eftersom det gjorde processen lustfylld, höll mig nyfiken samt möjliggjorde ett snabbare arbetstempo. Det har fått mig att hålla intresset vid liv samt undvika stress i samband med arbetet som skulle kunna göra processen stum. Jag har genom detta förhållningssätt valt att ha alla delar av mitt liv i fokus.