This report describes the design and construction of a tilting platform for sorting household waste, limited to plastic, glass, and metal. The platform utilizes a capacitive sensor to identify if an object is placed on the platform, an inductive sensor to detect metal, and a load cell to differentiate between plastic and glass based on their weight difference. The load cell was found to be inaccurate due to sensitivity to physical changes in the environment and sensor placement, leading to inaccurate weight measurements. Relocating the sensors away from the load cell is recommended to improve accuracy. The platform tilts using to two servomotors, which makes the platform tilt in two degrees of freedom. This solution worked as thought out, except for the universal joint having poor quality, resulting in a wobbly motion. / Denna rapport beskriver designen och konstruktionen av en vippande plattform för sortering av hushållsavfall begränsat till plast, glas och metall. Plattformen använder en kapacitiv sensor för att identifiera om ett föremål placeras på den, en induktiv sensor för att detektera metall och en lastcell för att skilja mellan plast och glas baserat på deras viktskillnad. Lastcellen visade sig vara opålitlig på grund av dess känslighet för fysiska förändringar i miljön och placeringen av sensorerna, vilket ledde till felaktiga viktmätningar. Det rekommenderas att flytta sensorerna bort från lastcellen för att förbättra noggrannheten. Den lutande funktionen drivs av två servomotorer som var funktionell men hade en ostadig rörelse på grund av dåliga universal joints.

Regardless of the project within the construction industry there is a high probability that the soil needs preparation, this is often done through excavation. The outcome will likely be a large amount of soil, if these masses can’t be used within the project, they will in most cases be transported to a landfill and be classified as waste. The more transports to landfills and the longer the trip the more greenhouse gases will be produced. Instead, the transport of lower quality masses could go to a recycling facility for treatment as the landfill is not environmentally sustainable. The study is based on a qualitative method, where data is collected using semi-structured interviews. In order to obtain a high content validity and concept validity, the questions in the interviews must be designed from the questions and concepts used in the questions are correctly defining and operationalized. Reliability is obtained by having both authors participate in interviews and that the interviews are recorded audio. Bureaucratic obstacles, uncertainty, untested methods, unclear guidance, laws and requirements mean that many trample on the same place even though the will to work more sustainably exists, these are conclusions made by the collected empirical data. The study resulted in all actors interviewed in this report wanting the recycling and reuse of excavated masses to increase to benefit the environment. The path to that goal looks different for those involved, which is also often the reason why there is not more recycling than what is being recycled today. The implication of the result is that many solutions to these problems lie with the authorities that need to create an economic advantage to recycle compared to driving excavated soil to landfills, that is not sustainable in the long run. Another solution is to reduce processing times for permits and increase permitted storage times. The limitation of work in the interviews is that only one person from each party has been interviewed except for Holst Entreprenad AB, this does not give the entire organization a broad point of view. / Oavsett byggnation inom byggbranschen kommer marken med stor sannolikhet förberedas, detta sker oftast genom schaktning. Resultatet av schaktningen blir en större mängd massor, om dessa inte återanvänds direkt i projektet transporteras de i vissa fall till deponi där de tippas på hög och kommer att klassas som avfall. Desto fler transporter som går till deponi och desto längre sträckan är desto mer ökar koldioxidutsläppen. I stället för att köra sämre massor till deponi skulle transporterna gå till en återvinningsanläggning för behandling då deponi inte är miljömässigt hållbart i längden. Studien baseras på kvalitativ metod, där data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att få en hög innehållsvaliditet samt begreppsvaliditet ska frågorna i intervjuerna utformas från frågeställningarna och begrepp som används i frågorna är korrekt definierande samt operationaliserade. Reliabilitet erhålls då båda författarna deltar i intervjuer samt att intervjuerna spelas in. Byråkratiska hinder, osäkerhet, obeprövade metoder, otydlig vägledning samt lagar och krav gör att många trampar på samma ställe även fast viljan att jobba mer hållbart finns. Studien resulterade i att samtliga aktörer som intervjuades i denna rapport vill att återvinningen och återanvändningen av schaktmassor ska öka för att gynna miljön. Vägen till det målet ser olika ut för de inblandade vilket också ofta är anledningen till att det inte återvinns mer än vad det görs idag. Innebörden av resultatet är att många av lösningarna på dessa problem ligger hos myndigheter som behöver skapa en ekonomisk fördel att återvinna jämfört med att köra uppgrävda massor till deponi som inte är hållbart i längden. Det som också skulle öka återanvändningen av schaktmassor är om handläggningstider för tillstånd förkortades och tillåtna upplagstider förlängdes. Arbetes begränsning i intervjuerna är att endast en person från respektive part har intervjuats med undantag från Holst Entreprenad AB, detta ger inte hela organisationens breda synpunkt.

One of the biggest problems in Guatemala is the handling of plastic waste. Many of the watercourses and rivers in Guatemala are filled with plastic bottles which has a negative impact on both nature and the country’s inhabitants. At the same time, Guatemala is dealing with the problem of segregation between rich and poor. More than half of the population live under the poverty line and in bad conditions. Houses created by thin walls and aluminium roofs are common. In an earlier project an attempt to tackle part of these two issues has been developed by creating roofs our of plastic bottles. The project has been successful but also has some room for improvements. In this report these areas of improvements are investigated and analyzed by building a roof for a structure of 9 square meters. This project has a focus on improving the production process and product in order to make them comparable with the aluminium roofing sheets most commonly used today. With tests of possible external impacts that the roof likely will have to withstand, the solidity of the roof has been determined at the same time that evaluation of the process for one person has been compared with building a roof out of aluminium. Since aluminium is expensive and difficult to repair, the roof made out of plastic waste could be good alternative. However it may need an industrial process in order to make it cost and time effective. The production of a roof covering a building of nine square meters need 600 bottles and 41 hours of work. / Ett av Guatemalas största problem är avfallshantering. Många av Guatemalas vattendrag är fyllda av plastflaskor och annat avfall vilket har en negativ påverkan på både naturen och landets befolkning. Samtidigt har Guatemala stora problem med segregation mellan fattiga och rika. Mer än hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och i dåliga förhållanden. I städer hör det inte till ovantligheten att se hus som enbart består av lätta väggar med en aluminiumplåt som tak. I ett tidigare projekt har dessa två problem försökts sammanfogas och lösas genom en process där PET-flaskor omformas till takbrickor. Projektet har varit framgångsrikt men har ett flertal förbättringsområden. I denna rapport har dessa förbattringsområden undersökts och analyserats genom att bygga ett tak för en struktur vars bas är 9 kvadratmeter. Detta projekt har fokus på att utveckla en process och en produkt som är jämförbara med de aluminiumtak som används idag. I form av tester på de möjliga påfrestningar tak utsätts för i Guatemala har kvaliten hos taken bedömts samtidigt som processen har beprövats och jämförts med processen för en privatperson att konstruera ett aluminiumtak. Då alumniumtak är dyrt och svårt att reparera kan plasttaken vara ett alternativ. Dock kan det krävas en industrialisering av processen för att det ska vara kostnads och tidseffektivt. Produktionen av ett plasttak på en byggnad som är nio kvadratmeter kräver 600 plastflaskor och 41 timmars arbete.

Miljöproblemen växer i takt med den allt ökade konsumtionen, genom att människan idag konsumerar mer än vad planeten kan hantera. Om vi ska uppnå Agenda 2030 och mål 12, som innebär en hållbar konsumtion och produktion, krävs det en mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Där har konsumenten en viktig roll att axla, då det är genom konsumentens val av produkter och varor som det påverkar hur företag jobbar och utvecklar deras produkter, affärsmodeller och distributioner. Genom att främja återanvändning och återvinning av material som redan finns till hands eller som blir över i produktionen, så kan målet mot en mer cirkulär ekonomi uppnås. Det kan därmed skapas ett kretslopp mellan företag och konsument som kan bli en viktig del mot en mer hållbar och cirkulär skönhetsindustri. Syftet bakom denna studie var att undersöka, ur ett cirkulärt designperspektiv, hur hygienartiklars förpackningar kan bidra till en hållbar konsumtion. Det visade sig att de flesta människor använder sig av dessa sorters produkter utan att vara medveten om den miljöpåverkan som dessa hygienartiklar har, samt att de inte har någon aning om hur deras egna vanor och beteenden kan ha en påverkan på miljön. Samtidigt så önskar allt fler att få ta del av information om hur de kan förbättra sin livsstil för att leva och agera så miljömedvetet som möjligt.

Studiens syfte undersökte återvinningsproblematiken kring materialet glasull och varför glasull i hög grad hamnar på deponi. Studien är utförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer detaljerade svar och mer kunskap om glasull från organisationer som arbetar med materialet. Teorierna som har använts i studien är institutionell teori och cirkulär ekonomi. Resultaten visade att det krävs mer samarbete och kommunikation mellan tillverkare, användare, och avfallsstation för att hitta lösningar som möjliggör återvinning. Det framkom även att sortering och separering av material på rivningsplatsen har en stor betydelse för återvinning av glasull, eftersom det skapar möjlighet för en ökad cirkularitet. Vidare visade resultatet glasullavfallets låga värde vilket leder till mindre motivation att återvinna materialet.   Studiens slutsats är att d​​et som görs idag inte är tillräckligt för att nå en mer hållbar utveckling, inte ens för att minimera glasull på deponin.  “Vi har bara en planet och det är ett gemensamt ansvar”. / The purpose of the study was to investigate the recycling problems associated with the material glass wool and why glass wool largely ends up in landfill. The study is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews to get more detailed answers and more knowledge about glass wool from the organizations that work with the material. The theories that have been used in the study are institutional theory and circular economy. The results showed that more cooperation and communication between manufacturers, users, and waste stations is needed to find solutions that enable recycling. It also emerged that sorting and separating materials at the demolition site is of great importance for glass wool recycling, as it creates the opportunity for increased circularity. Furthermore, the result showed the low value of glass wool waste, which leads to less motivation to recycle the material.   The conclusion of the study is that what is being done today is not enough to achieve a more sustainable development, not even to minimize glass wool in the landfill.  "We only have one planet and it is a shared responsibility".

Undersökningen utfördes åt Ronneby Miljö & Teknik AB, som är ett kommunalägt bolag i Ronneby kommun. Bolaget är inom kommunen ansvarigt för renhållning, fjärrvärme och likande. Precis som i många andra kommuner i Sverige går idag textilavfallet till energiåtervinning genom förbränning. Detta vill Ronneby Miljö & Teknik AB ändra på och syftet med arbetet var därför att undersöka vilka möjligheter som fanns för textilinsamling i kommunen. Ytterligare har det undersökts vilka andra projekt och likande som genomförts av kommuner och andra aktörer i samhället för att minska textilernas belastning på miljön och klimatet. Undersökningen har framför allt genomförts genom litteratursökning, samt intervjuer vid behov. Det har därtill kopplats till den lagstiftning och de miljömål som finns. Resultatet visar att den främsta och vanligaste metoden för insamling av textiler inom kommuner idag är via samarbete med ideella organisationer. Utvecklingen är på god väg för att ta hand om textilavfall på andra sätt genom olika typer av materialåtervinning. Dock har utvecklingen inte kommit tillräckligt långt för att kunna ta emot det blandade textilavfall som vanligen det kommunala avfallet består av. Dessutom är ett producentansvar på väg att införas vilket antas påverka det beslut som kommer att tas för textilinsamling i Ronneby kommun.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

I Sverige sker i dagsläget ingen återvinning av färg. Istället bränns omhändertaget färgavfall medan återstående slaggprodukter läggs på deponi. Däremot förekommer återvinning av färg i bland annat USA. Med denna bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka om det med hänsyn till produktsäkerhet och kvalité är tekniskt möjligt att återvinna färg samt undersöka hur återvinning av färg skulle påverka miljön. Återvinning av färg har gjorts på försök genom att ta 1 dl färg från totalt 127 färgburkar som annars skulle blivit avfall. Den återvunna färgens fysikaliska egenskaper och sammansättning har undersökts med avseende på densitet, torrsubstanshalt, glödförlust, askhalt och metallhalt. Av intresse ur produktsäkerhetssynpunkt är att endast mycket låga metallhalter uppmättes vilket indikerar att produktsäkerhet inte är ett hinder för färgåtervinning. Utöver fysikaliska egenskaper och sammansättning har även den återvunna färgens kvalité undersökts. Utifrån de lärdomar som kan dras från detta projekt görs sammantaget bedömningen att det är fullt möjligt få en färg med godtagbar kvalité genom återvinning av färg. Oberoende av dessa huvudsakligen praktiska tester har miljöpåverkan av färgåtervinning undersökts genom att undersöka hur tillverkning av ny färg påverkar miljön. Av den totala miljöpåverkan vid tillverkning av färg sker 84-96 % vid utvinning av råmaterial vilket är en stark indikation att återvinning av färg har en potential att bidra till en bättre miljö. / In Sweden, no recycling of paint currently takes place. Instead paint waste is incinerated while the remaining ashes are put in a landfill. However, recycling of paint already exists in the United States. With this background, the aim of this study has been to examine if it technically possible to recycle paint, in regards to products safety and quality, and to examine how recycling of paint would affect the environment. As part of this study paint has been recycled by taking 1 dl of paint from a total of 127 paint cans out of the waste stream at a local recycling station. The physical characteristics and composition of the recycled paint has been examined (density, dry matter content, loss on ignition, ash content and metal content). Of interest in regards to product safety is that the recycled paint contained only relatively low concentrations of metals. This indicates that product safety is not an obstacle for paint recycling. In addition to physical characteristics and composition, the qualities of the recycled paint have been evaluated. Based on the lessons learned in this project the overall conclusion is that it would be fully possible to obtain paint of acceptable quality through recycling. Moreover a study has been made on how recycling of paint would affect the environment by studying the environmental impacts of paint manufacturing. An important finding is that the extraction of raw materials accounts for 84-96 % of the total environmental impact of paint manufacturing. This is a strong indication that paint recycling has a potential to benefit the environment.

Under de senaste århundradena har samhället tillämpat ett linjärt synsätt på ekonomin där varor produceras, säljs, används och sedan blir till avfall utan någon högre grad av återvinning. Det linjära synsättet har stor inverkan på vår planet med minskade ändliga resurser och ökat klimathot. Fler och fler har fått upp ögonen för att vårt nuvarande synsätt inte är hållbart och som en respons på den ökade medvetenheten har begreppet cirkulär ekonomi växt fram. Cirkulär ekonomi, i motsats till linjär, bygger på att sluta kretsloppen, både biologiskt och tekniskt. Begreppet innebär att minimera råvaruuttaget genom ökad återvinning och återbruk samt minimera avfallet genom att nyttja det som råvara någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åtgärder som skulle möjliggöra ett fastighetsföretags omställning från en linjär till en cirkulär affärsmodell. Det innefattar att belysa vilka områden som bör beaktas när cirkulär ekonomi inkorporeras i verksamheten och hur eventuella hinder kan övervinnas. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där cirkulär ekonomi har undersökts både på generell nivå samt specifikt inom fastighetsbranschen. En intervjustudie har genomförts med fastighetsföretag och andra marknadsaktörer där resultatet visar på tydliga strukturella problem som måste övervinnas för att övergången mot en cirkulär ekonomi ska kunna äga rum. Avsaknaden av en marknadsplats för återbrukade material och produkter är central. Fastighetsbranschen visar på en medvetenhet kring miljöfrågor, kunskapen om hur cirkulär ekonomi ska kunna inkorporeras i verksamheten är dock mindre. Vidare framgår att digitaliseringen kommer vara en drivande faktor där nya digitala tjänster och plattformar möjliggör inte minst för nya delandetjänster och funktioner. Att cirkulär ekonomi måste kunna kopplas till affärsnytta är tydligt och ur övergången mot cirkulär ekonomi uppstår nya affärsmodeller som på sikt kan öka lönsamheten givet att fastighetsägaren i högre grad kan arbeta cirkulärt. / In the last few centuries, society has applied a linear approach to the economy where goods are produced, sold, used and then become waste without a higher degree of recycling. The linear approach has a great impact on our planet with reduced finite resources and increased climate threat. More and more people have become aware that our current approach is not sustainable and as a response to the increased awareness, the concept of circular economy has emerged. Circular economy, in contrast to linear, is based on ending the cycles, both biological and technical. This implies minimizing raw material consumption through increased recycling and reuse and minimize waste by utilizing it as raw material elsewhere. The purpose of this study is to investigate which measures would enable a real estate company to switch from a linear to a circular business model. This includes highlighting which areas should be considered when circular finances are incorporated into the business and how any obstacles can be overcome. A literature study has been conducted in which circular economy has been examined both at the general level and specifically in the real estate industry. Later, an interview study has been conducted with real estate companies and other market participants where the result shows clear structural problems that must be overcome for the transition to a circular economy to take place. The lack of a marketplace for recycled materials and products is central. The real estate industry shows an awareness of environmental issues, however there is less knowledge about how circular economy is to be incorporated into the business. Furthermore, it appears that digitization will be a driving factor where new digital services and platforms are vital enablers, not least for new sharing services and functions. Circular economy must be linked to business benefits and from the transition to circular economy new business models will emerge, which in the future can increase profitability, given that the property owner can work more circularly to a greater extent.

Återbruket ligger mellan Järna och Södertälje i området Lerhaga. Byggnaden är placerad  invid Tvetavägen och i anslutning till Tveta Återvinningscentral. I Återbrukets lager sorteras återbrukbart material, från högarna på Tvetatippen, i olika kategorier på hyllor och i lådor så den behövande lätt kan hitta vad den söker. I huset hålls även föreläsningar, workshops och utställningar för att visa på alla möjligheter återvinning och återbruk skapar. Pick-up-lagret är Återbrukets ansikte utåt mot Tvetavägen. Förbipasserande trafikanter lockas att på ett smidigt sätt stanna till och köpa billigt och återbrukat material som lätt kan lastas in i bilen. Om du inte har en bil eller möjlighet att transportera materialet du köper finns det både släp och flyttbilar att låna, allt för att underlätta så lokalbefolkningen väljer återbruk framför att köpa nytt.Återbruket är byggt av återbrukat tegel och i så stor utsträckning som möjligt av återbrukat material. De träd som avverkats för att placera Återbruket på just den här specifika platsen har blivit byggmaterial till möblerna i huset. Det diagonala taket kom fram efter många olika versioner av vinklade sadeltak och tar inspiration från ladorna i närliggande bebyggelse. Taket ger de 3 delarna i byggnaden ett samspel och ger fasaderna ett uttrycksfullt möte med taket. Teglet ger Återbruket ett stationärt uttryck som visar på att storskaligt återbruk härmed är en given del i återvinningsprocessen och i Södertälje kommun. / House of Upcycling is located in between Järna and Södertälje in the area Lerhaga. The building is placed by Tvetavägen and in close proximity to Tveta Recycling Center. Reusable materials from Tveta Recycling Center are categorically sorted on shelves and in boxes in the House of Upcycling’s warehouse. This so that anyone in need easily can find what they are looking for. The house also offers lectures, workshops and exhibitions to show all the possibilities that recycling and upcycling creates. The by car-accessible pick-up warehouse is the House of Upcycling’s face outwards towards Tvetavägen. Passers-by are tempted to stop and buy cheap and recycled materials that they can easily load into their car. If you do not have a car or the opportunity to transport the material you buy, there are both trailers and trucks to borrow, all to make it easier for the locals to choose recycled over purchasing newly produced materials.The House of Upcycling is built from recycled brick and the furniture in the house were built with the wood from the trees that were chopped down to build the house on this specific site.The diagonal roof emerged after many different versions of angled saddle roofs and is inspired by the barns located nearby. The roof gives the 3 parts of the building an interplay and gives the facades an expressive meeting with the roof. The brick walls give House of Upcycling a stationary expression that shows that large-scale recycling hereby is a given part of the recycling process and in Södertälje municipality.