<p>Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter,</p><p>1. Ta fram förslag på transporthjälpmedel som besökare och personal kan använda för transport av material till olika containrar. Hjälpmedlet helst utrustad med funktion som underlättar lyft av kasserad produkt/avfall.</p><p>2. Ta fram förslag på hjälpmedel för upplockning av lättare felplacerade kasserade produkter.</p><p>3. Ta fram förslag på hjälpmedel för hantering av tyngre felplacerade kasserade produkter. Både lyfthjälpmedel till anläggningsmaskiner och hjälpmedel som inte kräver anläggningsmaskiner bör beaktas. Hjälpmedlen måste bland annat vara flyttbara och smidiga att använda för personalen samt kunna hantera tyngre vikter.</p><p>4. Ta fram förslag på lämpliga lyft- och transporthjälpmedel för hantering av kasserade tv-apparater och bildskärmar.</p><p>5. Ta fram förslag på lämpliga hjälpmedel för lyft och transport av vitvaror och kylmöbler.</p><p>Resultatet från examensarbetet visar att de olika uppgifterna kräver olika typer av hjälpmedel. För uppgifterna är följande hjälpmedel rekommenderade,</p><p>1. Slaslyftvagn vilket är ett hjälpmedel som underlättar lyft och transport av kasserade produkter.</p><p>2. Lång griptång med krok som är en sammanslagning av en skräpplockare och upplockningskrok.</p><p>3. Kompaktlastare eller redan existerande maskin beroende på tillgång till maskiner på ÅVC.</p><p>4. Vakuumlyft vilket är ett lyfthjälpmedel som klarar av tunga lyft och gör så på ett smidigt sätt utan att uppehålla andra aktiviteter i närheten.</p><p>5. Styckegodskran utrustat med gripdon som klara av hantering av både vitvaror och kylmöbler.</p><p>Rekommendationerna i examensarbetet bygger på en produktutvecklingsmetodik som är baserad på existerande metoder. Vid redovisningen av examensarbetet uppgav tjänstemän vid Tekniska Verken i Linköping att delar av resultaten av examensarbetet kan komma till användning på återvinningscentralerna i Linköpings kommun.</p> / <p>The number of recycling centers has increased rapidly during the last few years. When designing recycling centers, there is a good opportunity to utilize knowledge from industry and research within workplace design and material handling. Within the recycling trade, there are many working environment problems that are evident in the occupational injury statistics. One problem is the lack of ergonomically-suitable helping aids for employees and visitors. This lack of helping aids leads to occupational injuries and accidents at the recycling centers. At present, this problem can be broken down into five tasks.</p><p>1. Develop concepts for transporting helping aids that visitors and employees can use for transportation of material between the containers. Preferably, the helping aid shall be equipped with a function that facilitates the lifting of waste.</p><p>2. Develop concepts for helping aids that can lift lighter misplaced waste.</p><p>3. Develop concepts for helping aids that can lift heavier misplaced waste. Lifting aids that require support from machines, as well as those which do not, shall be considered. The helping aids must be movable, flexible and able to handle heavier weights.</p><p>4. Develop concepts for suitable lifting and transporting aids that can handle discarded TV sets and computer screens.</p><p>5. Develop concepts of convenient helping aids for the lifting and transporting of white goods, refrigerators and freezers.</p><p>The results from the master thesis show that the different tasks demand various types of helping aids. For each task, a number of helping aids are recommended.</p><p>1. “Slaslyftvagn”, which is a helping aid that simplifies the lifting and transporting of waste.</p><p>2. Long “grabbing tongs” equipped with a hook which is a hybrid of a waste-picker and pick-up hook.</p><p>3. Compact loading tractor or already existing machine, depending on access to machines at the recycling centre.</p><p>4. Vacuum lift system, which is a lifting aid that can handle heavy loads and do so in a smooth way without delaying other activities in the vicinity.</p><p>5. General cargo crane equipped with gripper that can handle both white goods, refrigerators and freezers.</p><p>Recommendations in the master thesis are built on a product development methodology that is based on existing methods. At the presentation of the master thesis, officials working at Tekniska Verken claimed that parts of the master thesis could be useful when applied to operations at recycling centers in Linköping municipality.</p>

<p>Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas.</p><p>I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras.</p><p>För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier).</p> / <p>Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system.</p><p>In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these.</p><p>To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).</p>

<p>This study is intended to increase the understanding of the impact of knowledge on recycling levels. The investigation will furthermore look for other factors in the inquiry that influence the recycling level. I’m also going to try and develop a model for what influences the recycling level according to the basis of the investigation.</p> / <p>Det är meningen att den här studien ska öka förståelsen för kunskapens påverkan på återvinningsgraden. Studien ska även undersöka studiens underlag för att se om det finns andra faktorer som påverkar återvinningsgraden. Jag ska även försöka utveckla en modell för vad som, enligt mitt underlag, påverkar återvinningsgraden.</p>

This study is intended to increase the understanding of the impact of knowledge on recycling levels. The investigation will furthermore look for other factors in the inquiry that influence the recycling level. I’m also going to try and develop a model for what influences the recycling level according to the basis of the investigation. / Det är meningen att den här studien ska öka förståelsen för kunskapens påverkan på återvinningsgraden. Studien ska även undersöka studiens underlag för att se om det finns andra faktorer som påverkar återvinningsgraden. Jag ska även försöka utveckla en modell för vad som, enligt mitt underlag, påverkar återvinningsgraden.

No description available.

Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter, 1. Ta fram förslag på transporthjälpmedel som besökare och personal kan använda för transport av material till olika containrar. Hjälpmedlet helst utrustad med funktion som underlättar lyft av kasserad produkt/avfall. 2. Ta fram förslag på hjälpmedel för upplockning av lättare felplacerade kasserade produkter. 3. Ta fram förslag på hjälpmedel för hantering av tyngre felplacerade kasserade produkter. Både lyfthjälpmedel till anläggningsmaskiner och hjälpmedel som inte kräver anläggningsmaskiner bör beaktas. Hjälpmedlen måste bland annat vara flyttbara och smidiga att använda för personalen samt kunna hantera tyngre vikter. 4. Ta fram förslag på lämpliga lyft- och transporthjälpmedel för hantering av kasserade tv-apparater och bildskärmar. 5. Ta fram förslag på lämpliga hjälpmedel för lyft och transport av vitvaror och kylmöbler. Resultatet från examensarbetet visar att de olika uppgifterna kräver olika typer av hjälpmedel. För uppgifterna är följande hjälpmedel rekommenderade, 1. Slaslyftvagn vilket är ett hjälpmedel som underlättar lyft och transport av kasserade produkter. 2. Lång griptång med krok som är en sammanslagning av en skräpplockare och upplockningskrok. 3. Kompaktlastare eller redan existerande maskin beroende på tillgång till maskiner på ÅVC. 4. Vakuumlyft vilket är ett lyfthjälpmedel som klarar av tunga lyft och gör så på ett smidigt sätt utan att uppehålla andra aktiviteter i närheten. 5. Styckegodskran utrustat med gripdon som klara av hantering av både vitvaror och kylmöbler. Rekommendationerna i examensarbetet bygger på en produktutvecklingsmetodik som är baserad på existerande metoder. Vid redovisningen av examensarbetet uppgav tjänstemän vid Tekniska Verken i Linköping att delar av resultaten av examensarbetet kan komma till användning på återvinningscentralerna i Linköpings kommun. / The number of recycling centers has increased rapidly during the last few years. When designing recycling centers, there is a good opportunity to utilize knowledge from industry and research within workplace design and material handling. Within the recycling trade, there are many working environment problems that are evident in the occupational injury statistics. One problem is the lack of ergonomically-suitable helping aids for employees and visitors. This lack of helping aids leads to occupational injuries and accidents at the recycling centers. At present, this problem can be broken down into five tasks. 1. Develop concepts for transporting helping aids that visitors and employees can use for transportation of material between the containers. Preferably, the helping aid shall be equipped with a function that facilitates the lifting of waste. 2. Develop concepts for helping aids that can lift lighter misplaced waste. 3. Develop concepts for helping aids that can lift heavier misplaced waste. Lifting aids that require support from machines, as well as those which do not, shall be considered. The helping aids must be movable, flexible and able to handle heavier weights. 4. Develop concepts for suitable lifting and transporting aids that can handle discarded TV sets and computer screens. 5. Develop concepts of convenient helping aids for the lifting and transporting of white goods, refrigerators and freezers. The results from the master thesis show that the different tasks demand various types of helping aids. For each task, a number of helping aids are recommended. 1. “Slaslyftvagn”, which is a helping aid that simplifies the lifting and transporting of waste. 2. Long “grabbing tongs” equipped with a hook which is a hybrid of a waste-picker and pick-up hook. 3. Compact loading tractor or already existing machine, depending on access to machines at the recycling centre. 4. Vacuum lift system, which is a lifting aid that can handle heavy loads and do so in a smooth way without delaying other activities in the vicinity. 5. General cargo crane equipped with gripper that can handle both white goods, refrigerators and freezers. Recommendations in the master thesis are built on a product development methodology that is based on existing methods. At the presentation of the master thesis, officials working at Tekniska Verken claimed that parts of the master thesis could be useful when applied to operations at recycling centers in Linköping municipality.

Att optimera hålrumshalten i färdig beläggning är essentiellt bland annat för att en vägkonstruktion inte ska få sprickor, spårbildning eller andra deformationer vid temperaturväxlingar  (Monismith, 1992). Eftersom både återvunnen och jungfrulig asfaltmassa består av stenmaterial, bitumen och tillsatsmedel är återvunnen asfalt värd den jungfruliga massans vikt ton för ton vid utbyte i ett arbetsrecept (Brock &amp; Richmonds, 2007). I takt med att asfaltåtervinning blivit vanligare ökar dock komplexiteten, då återvunnet material är betydligt svårare än jungfruligt att karaktärisera (Karlsson &amp; Isacsson, 2006). Eftersom användningen av återvunnet material förväntas öka samtidigt som lite forskning gjorts i ämnet är det därför av vikt att undersöka hålrumshalter vid kalltillsatt asfaltåtervinning. För studien undersöktes asfaltmassan ABT11 160/220 vid kalltillsättning av upp till 25 % asfaltåtervinning. Sex Sigmas problemlösningsmetodik DMAIC, vilket står för ett projektbaserat förhållningssätt i de fem faserna define, measure, analyze, improve och control, användes för att få en djupgående förståelse för hålrumsproblematiken. I metodiken användes i sin tur statistisk processtyrning och försöksplanering för att svara på studiens syfte, vilket var att granska och utvärdera orsakerna till varför hålrumshalter under asfalttillverkning varierar vid tillsättning av kallt asfaltgranulat samt ge rekommendationer för en förbättrad produktion med avseende på hålrumshalt. Efter granskning av historiska data, beräkningar, intervjuer och observationer ansågs de viktigaste orsakerna till hålrumsvariationer uppkomma från de fem källorna datahantering, kommunikation, resurshantering, materialkunskap och organisationskultur, där de två sistnämnda ansågs vara rotorsaker. På grund av examensarbetets avgränsning granskades endast materialkunskapen mer djupgående. För att fördjupa materialkunskapen valdes faktorerna asfaltåtervinning, jungfruligt bitumen, jungfruligt filler samt tillverknings- och instampningstemperatur ut för fortsatta studier genom två experiment. I det första experimentet granskades hur hålrumshalten påverkades av olika instampningstemperaturer genom en OFAT-studie och i det andra experimentet ansattes ett 24-1 faktorförsök enligt Splitplot där hålrummet mättes vid vanlig instampningstemperatur (135 ˚C) samt genom en vägsimulering. Resultatet från det första experimentet uppvisade ett förhållande enligt ett tredjegradspolynom mellan hålrum och instampningstemperatur med stora hålrumsförändringar under 125 ˚C och över 145 ˚C. Detta medför att det är av än större vikt att kontrollera temperaturen för lågtempererad massa och massa med mycket återvinning för att uppnå godkända hålrum vid utläggning. Det andra experimentet visade att även bitumen och återvinning är signifikanta effekter för hålrummet, där minskade bitumenhalter och ökade återvinningshalter medför högre hålrumshalter samt att återvinningshalter över 15 % medför oönskad ökning av hålrumshalter vid utläggning på väg. För att avhjälpa orsakerna till hålrumsvariationerna rekommenderas att data samlas, utvärderas, kommuniceras och följs upp i större utsträckning genom användning av statistisk processtyrning, värdeflödesanalyser och fortsatta materialstudier. Organisationskulturen bör förändras för att skapa en förståelse för vikten av rekommenderade metoder. Kan rekommendationerna följas innebär det en uppskattad ekonomisk besparing på 11 520 000kr/år, samtidigt som det skulle innebära miljömässiga fördelar i form av bland annat ett minskat uttag av ändliga resurser och minskade CO2-utsläpp. / Optimizing void volumes are essential for the serviceability of asphalt concrete pavements, as fatigue cracking, rutting and other permanent deformations can be caused by e.g. temperature changes (Monismith, 1992). Since both reclaimed asphalt pavement (RAP) and virgin asphalt concrete consist of mineral aggregate, bitumen and additives, RAP is worth the virgin material it replaces ton for ton (Brock &amp; Richmonds, 2007). As the use of RAP becomes more and more popular, the complexity of asphalt manufacturing increases (Karlsson &amp; Isacsson, 2006). This, because the recycled material is harder to characterize than virgin material. Since the usage of RAP is expected to increase in hot-mix asphalt (HMA), while little research has been made in the field of cold feed RAP, it is of great importance to investigate the void volumes with this method. During this study, ABT11 160/220 with the addition of up to 25% cold feed RAP was therefore investigated. Six Sigma’s project improvement methodology DMAIC, acronym for the five phases define, measure, analyze, improve and control, were used to get an in depth understanding for the variations in void volumes. In this method, Statistical Process Control and Design of Experiments were used to answer the research purpose, which was to investigate and evaluate the reasons to why void volumes during asphalt manufacturing varies when adding cold RAP and give recommendations for an improved production regarding void volumes. After an investigation of historic data, calculations, interviews and observations, the most important causes for variations in void volumes came from data collection, communication, resource management, material knowledge and organizational culture, where the last two are seen as root causes. Because of the research delimitations, only the material knowledge was looked into further. To extend the knowledge of the material, the factors RAP, virgin bitumen, virgin filler, manufacturing temperature and temperature for Marshall testing were analyzed through two experiments. In the first experiment, the relationship between void volumes and the temperature for Marshall testing were investigated through an OFAT study, and the second experiment was made through a 24-1 factorial design according to Split plot, in which the void volumes were measured through the normal Marshall testing temperature (135 ˚C) and through a road simulation.  The OFAT result showed that a third degree linear relationship is present between the void volumes and the Marshall testing temperature, with large changes for temperatures lower than 125 ˚C and greater than 145 ˚C. This entails an increased importance of controlling the temperature for warm-mix asphalt (WMA) and asphalt with increased volumes of RAP. The Split plot experiment showed that also bitumen and RAP are significant effects for the void volume, where decreased volumes of bitumen and increased volumes of RAP entails higher void volumes in the pavement. Over 15 % RAP also entails greater void volumes. To decrease the causes for variations in void volumes, the recommendation is to collect, evaluate, communicate and follow up data at a higher extent through implementation of statistical process control, value flow analysis and continued material studies. The organizational culture ought to be changed to create an understanding of the recommended methods. If the recommendations are followed, estimated economic savings of 11 520 000kr/year can be a reality, as well as environmental benefits of e.g. a decreased use of finite resources and reduced CO2 emissions.

Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas. I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras. För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier). / Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system. In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these. To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001). Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning. Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.

I dagsläget står VafabMiljö inför en utveckling av sin verksamhet för att i framtiden kunna nå högre upp i avfallstrappan. För att få en bättre och mer miljösäker avfallshantering i regionen har VafabMiljö påbörjat arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Denna avfallsplan ska skapa en gemensam plattform för alla kommuner i förbundet och ska bidra med förståelse för avfallsfrågor bland regionens invånare. VafabMiljö har ett mobilt Återbruk som åker runt och besöker mindre orter i regionen och samlar in hushållens grovavfall och farliga avfall. En del av den nya avfallsplanen är en utvärdering av det mobila Återbruket för att se dess framtida potential. Detta examensarbete syftade till att studera det mobila Återbrukets historik, nuläge samt att studera andra system i landet. Syftet med den historiska tillbakablicken var att få en inblick i systemets uppkomst och utveckling över tid. Nulägesanalysen syftade till att beskriva den nuvarande verksamheten med avseende på utformning, erfarenheter från personal och besökare, insamlade mängder samt finansiering och kostnader för det mobila Återbruket. Information om det mobila Återbruket erhölls från VafabMiljö samt från personal ute på plats. Andra orter och kommuner kontaktades för att få information om deras insamlingssystem och för att få inspiration till förlag och komplement till framtida förbättringar på det mobila Återbruket. Resultatet av examensarbetet påvisade att det mobila Återbruket är ett väl utvecklat system som ligger i nivå med andra lösningar för mobil avfallsinsamling i landet. Det mobila Återbruket visade sig vara uppskattat ute i regionen och det har en stor utvecklingspotential. Examensarbetet rekommenderar att VafabMiljö bör fortsätta sitt arbete med det mobila Återbruket och det lyfter även fram flera förbättringsåtgärder. Bland annat rekommenderades att det mobila Återbruket borde få en mer bestående profil samt en fraktion för återbruksmaterial. Det rekommenderades även att VafabMiljö borde använda sig av nya informationskanaler för att nå regionens invånare och att de borde göra en vidare undersökning ifall dagens uppställningsplatser är de mest optimala. Flera av de föreslagna komplementen syftade till att underlätta avfallshanteringen för regionens invånare och kommer därmed hjälpa VafabMiljö att nå högre upp i avfallstrappan. / At present, VafabMiljö is facing a business development in order to reach higher in the European waste hierarchy. They have therefore begun the work of a new waste plan in order to get a better and a more environmentally safe waste management. This management plan will create a common platform for all municipalities in the federation and will contribute to the understanding of waste issues among regional residents. VafabMiljö has a Mobile-recycling centre that travels around in the region and collects household waste and hazardous waste. A part of the new waste plan is an evaluation of the Mobile-recycling centre in order to evaluate its potential. This thesis included an evaluation of the system’s history, a situation assessment and a study of other waste systems in Sweden. The purpose of the historic review was to get an insight into the system’s origin and development over time. The situation assessment was aiming to describe the current system relating to design, experiences from the staff and visitors, collected volumes, costs and revenues. Information about the Mobile-recycling centre where received from VafabMiljö and other municipalities were contacted to get information about their waste collection systems. The experiences from other systems in the country were used to get inspiration for future improvements of the Mobile-recycling centre. The results of the thesis showed that the Mobile-recycling centre is a well-developed system. The visitors at the recycling centre appreciated the solution and it has a great development potential. This thesis recommends that VafabMiljö continue their work with the Mobile-recycling centre and the thesis highlighted several improvement measures that was inspired from other systems in the country. Among other things, it where recommended that the Mobile-recycling centre should have a more permanent profile and it was recommended that it should have a material fraction for reuse. The thesis also recommended that VafabMiljö should use new information channels and that they should make further examinations of whether today´s locations are the most suited. Several of the proposed complements aims to facilitate waste management for the region's inhabitants and therefor help VafabMiljö to reach higher in the European waste hierarchy.