Sällsynta jordartsmetaller är en kritisk råvara som står inför viktiga utmaningar gällande utbud och efterfrågan. För att överkomma dessa utmaningar behövs det effektiva separationsmetoder. Den här rapporten studerar separationen av sällsynta jordartsmetaller med extraktionskromatografi. Tre olika extrakt-modifierade HPLC kolonner användes för att separera en samling av åtta sällsynta jordartsmetaller; lantan, cerium, praseodym, neodym, samarium, gadolinium, dysprosium och yttrium. Den första kolonnen innehöll ren HDEHP som extraktant, den andra ren HEHEHP som extraktant. Den tredje kolonnen innehöll en blandning av de två extrakanterna. Blandningen bestod av 15–30% HDEHP. Eluering genomfördes med salpetersyra i olika koncentrationer och applicering. Forskningsfrågan som rapporten bygger på gäller hurvida blandningen av extraktanterna kan förbättra separationen gentemot att endast använda de rena extraktanterna. Jämförelsen kolonnerna emellan baserades huvudsakligen på två parameterar, salpetersyraförbrukning och upplösning av toppar.  Resultaten visar att kolonnen med endast HEHEHP hade minst salpetersyraförbrukning men gav sämst upplösning. Kolonnen med endast HDEDP hade högst salpetersyraförbrukning men gav bäst upplösning, speciellt för de fyra tyngsta ämnena; samarium, gadolinium, dysprosium och yttrium. Kolonnen med extraktantblandningen gav god upplösning för alla ämnen, speciellt för de fyra lättaste ämnena; lantan, cerium, praseodym och neodym. Eftersom denna kolonn dessutom hade relativt låg salpetersyraförbrukning är den preliminära slutsatsen att denna presterade bäst generellt. Slutsatsen är därmed att extraktantblandningen kan förbättra separationen. / Rare earth elements are a crucial resource facing challenges concerning supply and demand. To meet these challenges, efficient separation methods are needed. This report investigates the separation of rare earth elements using extraction chromatography. Three different extractant modified HPLC columns was used to separate a collection of eight rare earth elements: lanthanum, cerium, praseodymium, neodymium, samarium, gadolinium, dysprosium, and yttrium. One column contained pure HDEHP as extractant, another pure HEHEHP as extractant. The third column contained mixture of the two extractants. The mixture contained 15-30% HDEHP. Elution was achieved using nitric acid as eluent in different concentrations and modes of elution. The research question guiding the work was to investigate if using a mixture of extractants could improve the separation as opposed to using only the pure extractants. The comparison was made based on two main performance parameters, nitric acid consumption and peak resolution.  The results show that the column with pure HEHEHP had the lowest nitric acid consumption but yielded the worst resolution. The column with pure HDEHP had the highest nitric acid consumption but the best resolution, particularly for the four heaviest analytes, samarium, gadolinium, dysprosium, and yttrium. The column with the extractant mixture yielded good resolution for all analytes and especially for the four lightest analytes: lanthanum, cerium, praseodymium, and neodymium. Since this column also had relatively low nitric acid consumption the tentative conclusion is that it performed the best overall. The conclusion is therefor that the extractant mixture can improve the separation.

Site Respiratory, en del av AstraZenecas anläggning i Snäckviken, står inför utmaningen att minska avfall och vattenförbrukning för att uppfylla hållbarhetsmål. Aluminiumburkar används för att transportera substanser och förbränns som medicinskt avfall efter engångsbruk. En intern studie visar att kostnaden för aluminiumburkar kan fördubblas på grund av aluminiumbrist, samtidigt som produktionsvolymen förväntas öka. Rengöringen av burkarna står för 20% av den totala vattenförbrukningen i byggnaden. Därför söker Site Respiratory att förbättra rengöringsmetoderna för att minska vattenförbrukningen. Målet med studien är att ge förslag på hur företaget kan återvinna aluminiumburkar i stället för att förbränna dem samt hur vattenanvändningen för rengöringen kan minskas. För att återvinna burkar krävs att kontaminerade burkar är synligt rena. Därför har ett experiment utförts för att undersöka hur detta kan uppnås. En jämförelse av kostnader och koldioxidutsläpp mellan förbränning och återvinning av aluminiumburkar har visat en minskning av CO2 utsläpp med 50% vid återvinning, samt en kostnadsbesparing på 6%. När det gäller vattenförbrukning har Metod 2, ett av förbättringsförslagen, visat att företaget kan minska den totala vattenanvändningen för rengöring av aluminiumburkar med 66%. För att företaget ska kunna implementera dessa förslag krävs ytterligare arbete av företagets interna personal som är mikrobiologer. Arbetet kan inkludera att testa om Metod 2 kan uppfylla renhetskraven efter rengöring samt att undersöka gränsnivån för vad som anses som synligt rent. I denna studie definieras synligt rent som att inga rester av medicinsubstans är synliga för blotta ögat, och studien inkluderar bilder som illustrerar vad synligt rent innebär. / Site Respiratory, a part of AstraZeneca's facility in Snäckviken, faces the challenge of reducing waste and water consumption to meet sustainability goals. Aluminum cans are used to transport substances and are incinerated as medical waste after single use. An internal study indicates that the cost of aluminum cans could double due to an aluminum shortage, while production volume is expected to increase. The cleaning of cans accounts for 20% of the total water consumption in the building. Therefore, Site Respiratory seeks to improve cleaning methods to reduce water consumption. The aim of the study is to provide suggestions on how the company can recycle aluminum cans instead of incinerating them and how water usage for cleaning can be reduced. To recycle cans, the contaminated cans need to be visibly clean. Therefore, an experiment has been conducted to investigate how this can be achieved. A comparison of costs and carbon dioxide emissions between incineration and recycling of aluminum cans has shown a reduction in CO2 emissions by 50% with recycling, along with a cost saving of 6%. Regarding water consumption, Method 2, one of the proposed improvements, has demonstrated that the company can reduce the total water consumption for cleaning aluminum cans by 66%. To implement these suggestions, further research by the company's internal staff such as microbiologists. The research work may involve testing whether Method 2 can meet purity requirements after cleaning and exploring the threshold for what is considered visibly clean. In this study, visibly clean is defined as having no traces of medical substance visible to the eyes and the study includes images illustrating what visibly clean entails.

Behovet av bostäder ökar i takt med befolkningsökningen, samtidigt som tillgången på råmaterial för byggmaterial minskar. Samhället genomgår en grön omställning där varje bransch undersöker sätt att minska klimatpåverkan. I byggbranschen är cement en stor bidragande orsak till koldioxidutsläpp. Studien syftar till att utforska nya dimensioneringsregler för klimatreducerad och cirkulär betong enligt betongstandarder, samt hur konstruktörer och materialtillverkare arbetar med dessa. Studien genomförs som en kombinerad litteraturstudie och intervjustudie. Intervjustudien består av tre intervjuer med konstruktörer, materialtillverkare och projektutvecklare som bidrar med sina perspektiv kring att ta fram och arbete med klimatreducerad och cirkulär betong. I litteraturstudien ingår att jämföra nya och äldre standarder som beskriver dimensioneringsregler och materialegenskaper för beståndsdelarna i klimatreducerad betong. Litteraturstudien görs också för att ge mer översiktlig kunskap i ämnet och för att kunna jämföra och bekräfta data från intervjuerna. Resultaten visar att utvecklingen går framåt när det gäller att nå målet med klimatneutral betong år 2030. Nya material och produkter utvecklas ständigt och möjliggör mer klimatvänlig betong. Materialstandarden och dimensioneringsstandarden för betong ger möjligheter för cirkulering av återvunnen betong, medan cementstandarden beskriver hur tillsatsmaterial för cement kan användas. Intervjuerna indikerar att konstruktörerna har en liten roll när det gäller att påverka byggnaden ur ett hållbart perspektiv, men medvetenhet finns. Beslut kring materialval, funktionskrav och kravställning på materialen görs ofta tidigt i projekten, innan konstruktören är inkopplad. Resultaten överensstämmer med andra examensarbeten som visar att konstruktörer kommer in för sent i processen med idéframtagning för att bidra med kunskap i hållbarhetsfrågor i projekten. Det finns förhoppningar om att den nya standarden tillsammans med lagen om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets nya byggregler ”möjligheternas byggregler” ska bidra ytterligare till utveckling av hållbart samhällsbyggande. Huruvida detta kommer bidra med att konstruktören får en större roll återstår att se. / The need for housing is increasing with population growth, while the availability of raw materials for construction materials is declining. Society is undergoing a green transition, with each industry exploring ways to reduce climate impact. In the construction industry, cement is a major contributor to carbon dioxide emissions. This study aims to explore new dimensioning rules for climate-reduced and circular concrete according to concrete standards, and how designers and material manufacturers work with these. The study is conducted as a combined literature review and interview study. The interview study consists of three interviews with designers, material manufacturers, and project developers contributing their perspectives on developing and working with climate-reduced and circular concrete. The literature review includes comparing new and older standards describing dimensioning rules and material properties for components in climate-reduced concrete. The literature review is also conducted to provide a more comprehensive understanding of the subject and to compare and confirm data from the interviews. The results show that progress is being made towards the goal of climate-neutral concrete by 2030. New materials and products are constantly being developed, enabling more climate-friendly concrete. The material standard and dimensioning standard for concrete provide opportunities for the circulation of recycled concrete, while the cement standard describes how cement admixtures can be used. The interviews indicate that designers have a small role in influencing building sustainability, but awareness exists. Decisions regarding material selection, functional requirements, and specification of materials are often made early in projects, before the designer is engaged. The results are consistent with other theses showing that designers enter the process too late in the ideation stage to contribute knowledge on sustainability issues in projects. There are hopes that the new standard, together with the law on climate declaration for buildings and the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's new building regulations "building regulations of opportunities," will further contribute to the development of sustainable community construction. Whether this will result in the designer having a larger role remains to be seen.

Chemical recycling stands as a method for managing plastic waste, by transforming it into monetary value through a circular recycling process. Addressing the demand for a solution on sustainable polymers made from renewable sources, this project aimed to design a polymer that facilitates the process of chemical recycling. Three linear oxalate polymers and two elastomers were synthesized through step-growth polymerization techniques. The thermal and mechanical properties were evaluated via thermal gravimetric analysis, differential scanning calorimetry, size exclusion chromatography, and tensile testing. The thermal properties of the oxalate polymers could be determined. Dimethyl polyoxalate had the highest molecular weight, but due to insufficient molecular weight the mechanical properties could not be evaluated for any of the linear polymers. Introducing a crosslinker,pentaerythritol, to the dimethyl polyoxalate increased the molecular weight, creating an etworked and flexible elastomer with mechanical properties that could be evaluated. Two elastomers were synthesized with different amounts of crosslinker. A successful chemical recycling process was conducted on the linear dimethyl polyoxalate and the elastomer with a higher amount of crosslinker. This was achieved through ring closing depolymerization to obtain sublimated monomer crystals and later resynthesized through ring opening polymerization. The elastomers also demonstrated mechanical recyclability through reprocessing. / Kemisk återvinning står som en metod för att hantera plastavfall, genom att omvandla det till monetärt värde genom en cirkulär återvinningsprocess. För att möta behovet på en lösning av hållbara polymerer gjorda från förnybara källor, syftade detta projekt till att designa en polymer som underlättar processen för kemisk återvinning. Tre linjära oxalatpolymerer och två elastomerer syntetiserades genom stegvisa polymerisationstekniker. De termiska och mekaniska egenskaperna utvärderades via termogravimetrisk analys, differentiell svepkalorimetri, storlek-uteslutning kromatografi och dragprovning. De termiska egenskaperna hos oxalatpolymererna kunde bestämmas. Dimetylpolyoxalat hade den högsta molekylvikten, men på grund av otillräcklig molekylvikt kunde de mekaniska egenskaperna inte utvärderas för någon av de linjära polymererna. Införandet av en tvärbindare, pentaerythritol, till dimetylpolyoxalatet ökade molekylvikten, vilket skapade en nätverksbunden och flexibel elastomer med mekaniska egenskaper som kunde utvärderas. Två elastomerer syntetiserades med olika mängder tvärbindningsmedel. En framgångsrik kemisk återvinningsprocess genomfördes på den linjära dimetylpolyoxalatet och elastomeren med en högre mängd tvärbindare. Detta uppnåddes genom ringslutande depolymerisation för att erhålla sublimerade monomerkristaller som senare återsyntetiserades genom ringöppningspolymerisation. Elastomerna visade också mekanisk återvinningsbarhet genom upparbetning.

En ökad energianvändning, tillsammans med utbyggnaden av vindkraft, förväntas leda till ökade avfallsmängder från uttjänta vindturbinblad och krav på en hållbar hantering över hela värdekedjan. Komplexiteten i materialen som används i vindturbinbladen försvårar återvinningen, vilket leder till att majoriteten av bladen hamnar på deponi med både miljöföroreningar och resursförluster som resultat. Studien syftar till att undersöka möjligheterna och utmaningarna med återanvändning av vindturbinblad till olika tillämpningsområden genom att utvärdera befintlig forskning samt genomförda och potentiella projekt, med fokus på miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. Data samlades in genom både kvantitativa och kvalitativa metoder, vilket omfattar litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom vindkrafts- och återvinningsindustrin. Metoden innefattar även en SWOT-analys och en fallstudie som undersöker återanvändning av vindturbinblad i Umeå kommun, inklusive en undersökning av kommunens marknadsbehov samt vilka möjligheter och utmaningar potentiella aktörer ser kring återanvändningsprocessen. De sammanlagda resultaten från litteraturstudie, intervjuer och SWOT-analys visar på flera tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheter med återanvändning av vindturbinblad, inklusive möjligheten att potentiellt minska både materialkostnader och växthusgasutsläpp jämfört med alternativen förbränning eller deponering. Flertalet utmaningar identifierades, inklusive utmaningar kring nedmontering, transport, testning av materialets styrka samt brist på information kring materialets innehåll. Även ekonomiska och logistiska hinder kring ansvar hos tillverkare och verksamhetsutövare samt bristen på samarbete för att skapa en effektiv värdekedja konstaterades. Resultatet lyfter betydelsen av samarbete mellan aktörer, tillverkare och avfallshanterare som avgörande för att skapa effektiva lösningar och möjliggöra återanvändning av vindturbinblad. Fallstudien av Umeå kommuns marknadsbehov visar att återanvändning av vindturbinblad skulle kunna täcka en betydande del av kommunens behov för lekplatser, gångbroar och stadsmöbler och samtidigt bidra till en besparing av koldioxidutsläpp. Trots ekonomiska, tekniska och logistiska utmaningar kring nedmontering, bearbetning och transport, ser potentiella aktörer skapande av hållbara affärsmodeller och teknisk kapacitet som positiva möjligheter. Studien bidrar till ökad förståelse och kunskap kring möjligheter och utmaningar med återanvändning av vindturbinblad, vilket är avgörande för att effektivisera processen för nuvarande och framtida aktörer inom branschen. Det är särskilt relevant utifrån de förväntade avfallsmängderna i framtiden och behovet av en effektiv värdekedja. / An increased use of energy, coupled with the expansion of wind power, is expected to lead to increased amounts of waste from end-of-life wind turbine blades and demands for sustainable management across the entire value chain. The complexity of the materials used in wind turbine blades makes recycling difficult, which leads to the majority of blades ending up in landfills with both environmental pollution and resource losses as a result. The study aims to investigate the opportunities and challenges of repurposing wind turbine blades for various application areas by evaluating existing research as well as completed and potential projects, with a focus on environmental, technical and economic aspects. Data was collected through both quantitative and qualitative methods, including literature studies and semi-structured interviews with relevant stakeholders in the wind power and recycling industry. The method also includes a SWOT analysis and a case study that investigates repurposing of wind turbine blades in the municipality of Umeå, including an investigation of the municipality's market needs as well as what opportunities and challenges potential stakeholders see in the repurposing process. The combined results from literature studies, interviews and SWOT analysis shows several technical, economic and environmental opportunities with repurposing of wind turbine blades, including the possibility of potentially reducing both material costs and greenhouse gas emissions compared to the alternatives of incineration or landfilling. Several challenges were identified, including challenges around disassembly, transport, testing the material's strength and lack of information about the material's content. Financial and logistical obstacles regarding the responsibility of manufacturers and operators as well as the lack of cooperation to create an efficient value chain were also found. The result highlights the importance of cooperation between stakeholders, manufacturers and waste handlers as crucial to creating effective solutions and enabling the reuse of wind turbine blades. The case study of Umeå municipality's market needs shows that reuse of wind turbine blades could cover a significant part of the municipality's needs for playgrounds, pedestrian bridges and urban furniture and at the same time contribute to saving carbon dioxide emissions. Despite financial, technical and logistical challenges surrounding dismantling, processing and transport, potential stakeholders see the creation of sustainable business models and technical capabilities as positive opportunities. The study contributes to increased understanding and knowledge about opportunities and challenges with the reuse of wind turbine blades, which is crucial for streamlining the process for current and future stakeholders in the industry. It is particularly relevant based on the expected amounts of waste in the future and the need for an efficient value chain.

Användningen av pappersförpackningar ökar drastiskt världen över, vilket gör förmågan att återvinna dessa material mycket viktig. I detta examensarbete testades återvinningen av en ny biobaserad förpackningslösning, där papper är en del av barriären och barriärerna appliceras på utsidan av förpackningen. För att bedöma återvinningsbarheten testades materialen med olika barriärer: baspapper 1, baspapper 1 med vattenbarriär, baspapper 1 med syrebarriär, baspapper 1 med både vatten- och syrebarriärer samt ett tätskikt, samt baspapper 2 med samma barriärer, men inklusive ett extra material bestående av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer utan förseglings skikt. Alla material slogs upp enligt första steget i CEPI-metoden d.v.s. med 30 000 varv (NoR) och 40 °C, justeringar av dessa parametrar gjordes vid den utökade studien. Efter uppslagning silades materialen och utbytet beräknades. Det observerades att baspapper 1 med eller utan barriärer inte uppnådde det 80% utbyte som krävs enligt CEPI -metoden. Trots justeringar av parametrarna nådde utbytet aldrig 80%, så fokus skiftade till prov med baspapper 2, vilka konsekvent gav ett utbyte över 80%. Baspapper 2 ensam uppnådde ett utbyte på 85%, medan baspapper 2 med barriärer nådde cirka 100%.  Den kompletta CEPI-metoden, med alla dess komponenter, dvs även vidhäftningstest och test för visuella orenheter tillämpades på två material: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, samt baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer och försegligsskikt. Vidhäftningstestet och bedömningen av visuella föroreningar var godkänt för båda materialen d.v.s. ingen betydande vidhäftning eller visuella föroreningar i form av polymer- eller fiberklumpar noterades.  Fibertester visade skillnader mellan baspapper 2 ensam och baspapper 2 med barriärer. Fibrerna i baspapper 2 var längre, bredare och rakare än i materialen med barriär.  Den kompletta CEPI-metoden, med alla dess komponenter, tillämpades på två material: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, samt baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer och tätskikt. Vid häftningstester och bedömningar av visuella föroreningar visade godkänd vidhäftning för båda materialen och inga betydande visuella föroreningar i form av polymer- eller fiberklumpar. Dragtester genomfördes på baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, både före och efter uppslagning, och jämförde färdiga ark och labb-tillverkade ark. Resultaten jämfördes för tre färdiga ark: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, baspapper 2 ensam och baspapper 2 med syrebarriären. Färdiga ark av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer jämfördes också med labb-tillverkade ark av samma material. Resultaten visade att när det gäller dragstyrka och styvhet hade baspapper 2 med syrebarriären högst värde, baspapper 2 utan barriär hade högst brottöjningsvärde och baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer hade högst TEA. När färdiga ark jämfördes med labb-tillverkade ark hade de färdiga arken högre värden för dragstyrka och styvhet, medan de labb-tillverkade arken hade högre brottöjningsvärde och TEA. Detta visar som förväntat att tillverkningsprocessen har stor betydelse för de mekaniska egenskaperna hos ett pappersark. Att fibrerna i det ena fallet även är återvunna spelar också in. I detta test var det inte möjligt att separera effekten från de två bidragande faktorerna.  Luftpermeabilitetstester genomfördes också på de färdiga och labb-tillverkade arken av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer för att mäta porositeten hos materialen. De färdiga arken var så täta att de låg utanför instrumentets mätningsområde, vilket indikerade att de var mer ogenomträngliga än de labb-tillverkade arken. / recycle these materials crucial. In this thesis, the recyclability of a new bio-based packaging solution is tested, where paper is part of the barrier, and the barriers are applied on the outside of the packaging. To assess recyclability, two different base papers in combination with oxygen and/or water barriers were tested: base paper 1, base paper 1 with a water barrier, base paper 1 with an oxygen barrier, base paper 1 with both water and oxygen barriers plus a sealing layer, and base paper 2 with the same combinations as base paper 1, but also with water and oxygen barriers without a sealing layer. All materials were subjected to the first step in the CEPI-method i.e. pulped using 30,000 revolutions (NoR) at 40 °C, with adjustments to these parameters in some extended studies. After pulping, the materials were screened, and the yield was calculated. It was observed that base paper 1 with or without the barriers did not achieve the 80% yield required for acceptable recyclability. Despite adjusting the NoR and/or temperature, the yield never reached 80%, so the focus shifted to base paper 2, which consistently yielded above 80%. Base paper 2 alone achieved an 85% yield, while base paper 2 with other barriers reached approximately 100%. The complete CEPI method, with all its components, sheet forming, adhesion test and visual impurity assessments, was applied to two materials: base paper 2 with water and oxygen barriers, and base paper 2 with water and oxygen barriers plus a sealing layer. Adhesion tests and visual impurity assessments showed low to no adhesion for both materials and no significant visual impurities in the form of polymer or fiber clumps.  Fiber tests revealed differences between base paper 2 alone and base paper 2 with barrier coating. The fibers from base paper 2 alone were longer, wider, and straighter than those from the coated paper.  Tensile tests were conducted on base paper 2 with water and oxygen barriers, both before and after pulping, comparing finished sheets and lab-manufactured sheets. The results were compared for three finished sheets: base paper 2 with water and oxygen barriers, base paper 2 alone, and base paper 2 with the oxygen barrier. Finished sheets of base paper 2 with water and oxygen barriers were also compared to lab-manufactured sheets of the same material. Results showed that base paper 2 with the oxygen barrier had the highest tensile strength and stiffness, base paper 2 alone had the highest breaking elongation, and base paper 2 with water and oxygen barriers had the highest TEA. When comparing finished sheets to lab-manufactured sheets, the finished sheets had higher tensile strength and stiffness, while the lab-manufactured sheets had higher breaking elongation and TEA. This shows, as expected, that the manufacturing process together with the use of virgin or recycled fibers has a great effect on the mechanical properties of a paper sheet. From the presented data it was not possible to separate the impact from those two different factors.  Air permeability tests were also conducted on the finished and lab-manufactured sheets of base paper 2 with water and oxygen barriers to measure the porosity of the different samples. The finished sheets were so dense that they were beyond the instrument's measurement range, indicating that they were more impermeable than the lab-manufactured sheets.

The focus on sustainability development together with the growing market of end-of-life jet engines is a reason for performing research on how to improve the recycling of jet engines. The reuse and recycling of the jet engines contributes to decreasing the need for new extracted material and processing and manufacturing new parts. The economic benefit from increasing the recycling is the main driver for the research, though both the economic and ecological benefits are important. This research aims to create a model for jet engine recycling, in order to have a systematic approach to which parts, components and materials can be reused in the aviation industry or be recycled in the non-aviation industry. New possibilities for recycling demands identifying new industries to market the available parts to. The research revealed that regulatory limitations by the aviation authorities is a barrier for reuse of some parts. Parts that have a life limit have to be scrapped when reaching its life limit. The repair development is limited, as any repair has to be approved by the manufacturers and added in their maintenance manuals before it can be performed. The economic benefit from reusing parts and components in the aviation industry is higher than the economic benefit from recycling these for non-aviation industries. This research has resulted in a model for jet engine recycling that is presented and explained. The managerial development that is needed to implement the recycling model is also explained. / Fokus på hållbarhetsutvecklingen samt den växande marknaden för uttjänta jetmotorer är en viktig anledning till forskning kring hur man kan förbättra återvinningen av jetmotorer. Återanvändning och återvinning av jetmotorerna bidrar till att minska behovet av nytt utvunnet material och bearbetning och tillverkning av nya delar. De ekonomiska fördelarna av att öka återvinningen är den främsta drivkraften för forskningen, även om både de ekonomiska och ekologiska fördelarna är viktiga. Denna forskning syftar till att skapa en modell för jetmotoråtervinning, för att ha ett systematiskt förhållningssätt till vilka delar, komponenter och material som kan återanvändas inom flygindustrin eller återvinnas inom annan industri. Nya möjligheter för återvinning kräver att man identifierar nya industrier att marknadsföra de tillgängliga delarna till. Forskningen visade att regulatoriska begränsningar från luftfartsmyndigheterna begränsar återanvändning av vissa delar. Delar som nått sin livslängd måste skrotas. Reparationsutvecklingen är begränsad, eftersom alla reparationer måste godkännas av tillverkarna och läggas till i deras underhållsmanualer innan de kan utföras. De ekonomiska fördelarna av att återanvända delar och komponenter inom flygindustrin är högre än de ekonomiska fördelarna av att återvinna dessa för andra industrier. Denna forskning har resulterat i en modell för jetmotoråtervinning som presenteras och förklaras. Företaget behöver även utveckla nya processer för att implementera återvinningsmodellen, vilket också förklaras.

Sverige är världsledande när det kommer till sjukvård och när det kommer till sopsortering men vad händer när dessa styrkor kombineras? Kan det skilja sig i uppfattningar bland vårdpersonal på ett svenskt sjukhus, samt hur ser uppfattningarna ut avdelningarna emellan. Denna studie syftar till att granska barriärer och möjliggörare för miljöarbetet på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, med fokus på engångsartiklar. Uppsatsen bygger på kvalitativ intervjumetodik och intervjuerna har genomförts med fem intervjupersoner på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultatet av studien visar att anledningen till att engångsartiklar används på avdelningarna är till stor del på grund av hygieniska skäl samt svårigheter med återvinning på grund av smittorisk. Respondenterna tar även upp att sterila instrument och patientsäkerhet är viktigare än miljöarbete. Studien visar även att det finns skillnader mellan avdelningarna när det kommer till motivationen för miljöarbetet. Andra barriärer som upplevdes som problematiska på de båda avdelningarna var bristande kommunikation, okunskap och administration när det kommer till att kommunicera och implementera miljöåtgärder. Ekonomi spelar en central roll inom miljöarbetet när det kommer till Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ).  Det som respondenterna såg som möjliggörare var mer utbildning, bättre kommunikation, att skapa hållbara administrativa mål, tekniska lösningar, budget för miljöarbete och ett starkt stöd på lednings- och chefsnivå. / Sweden is one of the leading countries in the world when it comes to both health care and recycling, but what happens when these two are combined? Can it differ among health professionals in a typical Swedish hospital and can it differ in-between departments? This study aims to examine the barriers and enablers for environmental work in the emergency department and the emergency care unit at Vrinnevi hospital in Norrköping, with focus on disposable health care items. We have conducted qualitative interviews with five respondents at the emergency department and emergency care at Vrinnevi hospital. The interviews were designed with the aim to make respondents share their own perceptions and experiences about environmental work from a long career in healthcare. Our results suggest that the reason why disposable items are used in the departments is largely due to hygienic factors. It is also difficult to recycle in case of infection risk. The respondents stated that sterile instruments and patient safety are more important than environmental work. The study also shows that there are differences between the departments when it comes to the motivation for environmental work. Other barriers that were perceived as problematic in both departments were lack of attitude towards recycling, administration and communication. When it came to communication and implementation of environmental actions, the attitudes between the respondents differed. Financial resources also play a central role in the lack of environmental work within “Närsjukvården I östra Östergötland” (NSÖ) (the local health care in eastern Östergötland). The enablers that the respondents saw were more education, better communication, creating sustainable administrative goals, technical solutions, higher budget for environmental work and strong support at a management level.

<p>In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna. The potential has been determined to be low based mostly on the interviews and on the current legislation. Although many of the work leaders were positive to use an earth information database there is too much speaking against it. For example the contractor who wants to use another contractor’s surplus material has to apply to the local authority six weeks ahead. In the work place the limited time and space, which are the two most important factors for being able to reuse material on site, doesn’t allow the paperwork to take so long time. But it’s not impossible to launch a web-based earth information database in Eskilstuna and recommendations has been given for important considerations if one is to be initiated.</p>

One of the most common ways to produce heat and electricity in Europe today is by the incineration of waste or combustion of coal. These materials can be very sulfurous and during combustion sulfur dioxide is produced. This is an environmental and health related toxic substance which is why power plants have strict regulations on removing it from the flue gas. Sulfur dioxide is removed from the flue gas by adding a limestone reagent. The sulfur dioxide reacts with the limestone and the synthetic product obtained is “Flue Gas Desulfurization gypsum”. This byproduct, from combustion, provides an environmentally friendly solution when used in building material such as plasterboards. The FGD gypsum that is being used in different types of building materials does not derive from waste incinerated power plants. We have more than 30 of these in Sweden and some of them get FGD gypsum as a byproduct. The purpose of this thesis was to find out whether a particular waste incineration plant in Sweden can reuse their gypsum waste instead of disposing it at landfill.