Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön. / The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject,which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Detta arbete undersöker om metoden ’laser cladding’ skulle kunna användas för att möjliggöra återanvändandet av bromsskivor som annars skulle deponeras. Olika material undersöks ur ett miljöperspektiv, det vill säga energiåtgång och CO2-utsläpp jämförs mot en vanlig gjutjärnsskiva. För att göra detta användes programmet CES EduPack samt ytterligare beräkningar med formler som komplement då programmets databas inte är heltäckande gällande specifika materialvarianter. För att lättare kunna beräkna massor användes CAD-programmet Solid Edge för att modellera en typisk bromsskiva. Resultatet blev att laserbeläggning på utslitna bromsskivor sparar på både energi och avger mindre CO2-avtryck, förutsatt att rätt tillsatsmaterial väljs. Som mest kunde en minskning med 80,5% uppnås i energiåtgång respektive 88% för CO2-utsläpp under materialframställning och tillverkning. Metoden medför alltså tydliga positiva miljömässiga effekter. / This report investigates Laser Cladding and especially the possibility to coat worn brake discs. A selection of materials are studied with an environmental point of view in focus, the life cycle of the coated brake discs are compared to a standard new gray cast iron brake disc. The program CES Edupack is used for the life cycle analysis and it is completed by formulas of energy consumption and CO2 footprint because not all processes and materials are included in the software. Solid Edge is used to create a CAD model of a typical brake disc to easily exam the volume and weight of the disc as a function of the thickness. The result is laser cladding on worn brake discs saves energy and produces a smaller carbon footprint if the right powders used for cladding are chosen. Laser cladding with stainless steel powders provided the best results with 80.5% savings in energy consumption and 88% in CO2-footprint savings. The laser cladding technique shows clear positive environmental effects.

The electrification of the transport sector in combination with an increased demand for storage solutions for renewable energy is contributing to a rapid growth of the battery market. Lithium-ion batteries have shown to be a promising technology for efficient energy storage the last two decades. A rapidly increasing battery production will however cause challenges within waste management and put pressure on current recycling infrastructures. Within research, insufficient attention has been given to how traditional manufacturing strategy is applied within recycling environments. The objective of this study was, therefore, to investigate if and how the unique characteristics of battery recycling affect its manufacturing strategy. A case study of the planning of a battery recycling unit was conducted in collaboration with Northvolt AB to detect challenges and unique characteristics for battery recycling. A framework within manufacturing strategy was applied on the contextual study to identify underlying factors to be considered when building a large scale recycling. Based on multiple interviews with industry expert’s, critical factors were identified and classified according to the literature framework. Our research concludes that the main categories within traditional manufacturing strategy are valid within a recycling environment. On an operational level, however, it was implied that the specific characteristics for recycling have to be considered when formulating a manufacturing strategy. To concretize, it is suggested that attention is given to uncertainties in inflow, of both timing and amount of discarded products. It is important to carefully consider the variety in battery chemistry fed into the recycling process and to design a flexible process, to be prepared for future disruption. Furthermore, managerial implications for battery producers are to facilitate recycling through three key aspects; simplifying the disassembly of battery systems, developing intelligent labelling systems and to push for industry standards. / Elektrifieringen av transportsektorn i kombination med en ökad efterfrågan av förnybar energi, bidrar till en snabb tillväxt av batterimarknaden. Litiumjonbatterier har under de senaste två decennierna visat sig vara en lovande teknologi för effektiv energilagring. En snabbt ökande batteriproduktion skapar dock utmaningar för nuvarande återvinningssystem. Otillräcklig forskning har givits till hur traditionell produktionsstrategi kan appliceras i återvinningsmiljöer. Därav var målet med denna studie att undersöka om och hur återvinningsmiljöns unika karaktär påverkar dess produktionsstrategi. En case studie av en planerad återvinningsanläggning genomfördes i samarbete med Northvolt AB, för att identifiera utmaningar och unika karaktärsdrag för batteriåtervinning. Ett litterärt ramverk inom produktionsstrategi applicerades på den kontextuella studien för att sammanställa och utvärdera underliggande faktorer som bör tas i beaktning för en storskalig återvinningsanläggning. Efter ett flertal intervjuer med experter kunde kritiska faktorer identifieras och klassificeras enligt det litterära ramverket. Studien visar att huvudkategorierna inom traditionell produktionsstrategi även gäller för återvinnig. På en operationell nivå konstateras det dock att den specifika karaktären för återvinning måste tas i beaktning när strategin utformas. För att konkretisera rekommenderas det att osäkerheter i inflöde, gällande fördröjning och mängder av kasserade batterier, hanteras i samarbete med externa aktörer som kan garantera en kontinuerlig leverans. Det är även viktigt att se över variationen av batterikemier som behandlas i återvinningsprocessen samt att designa en flexibel process som snabbt kan anpassas till framtida behov. Slutligen indikerar studien att batteriproducenter bör sträva efter att förenkla batteriåtervinning genom tre huvudpunkter; underlätta demontering av batterisystem, utveckla intelligent märkning och främja industristandarder.

The manufacturing industry faces a rapidly growing problem which is the increased stream of electronic waste. Due to the fast evolving technology, the innovation cycles have been shortened and the demand for various electronic products has increased. This development requires increasingly advanced material combinations and assemblies to meet both product and customer requirements, which at the same time leads to products becoming more difficult to recycle. Ericsson is one of the world's largest companies in manufacturing and sales of telecom equipment and wants to gain knowledge in how their products are recycled, and how their products should be designed to facilitate the recycling process. As of today, Ericsson has a document from 2004 with design guidelines with a broad focus on the environment. The purpose of this master thesis has been to develop these guidelines, but with a focus on when the product has reached its end of life and is to be recycled. This has been done through an initial collection of secondary data from the literature regarding design for recycling guidelines. These guidelines have been evaluated using a mixed method, where both qualitative and quantitative data have been collected, analyzed and compiled. The biggest focus has been on discussing with recycling experts to get a deeper understanding of what is important for their process to work as efficiently as possible. Finally, a product evaluation has been performed where 3 products have been evaluated against the final set of guidelines to identify areas for improvement. This thesis has provided 30 design guidelines with a focus on increasing the efficiency of the recycling process of Ericsson's products. These guidelines cover 3 different areas: Material and material combinations, Fasteners and connectors, and Labels and markings. It is recommended that these guidelines should be implemented as early as possible in Ericsson's product development process to have the greatest impact on the final design of new products. / Tillverkningsindustrin står idag framför ett snabbt växande problem, nämligen den ökande mängden av elektroniskt avfall. På grund av den snabbt utvecklande teknologin så har innovations cyklerna förkortats och efterfrågan på olika elektroniska produkter ökat. Denna utveckling kräver allt mer avancerade materialkombinationer och sammansättningar för att möta både produkt- och kundkrav, vilket samtidigt leder till att produkter blir allt svårare att återvinna. Ericsson är ett av världens största företag inom tillverkning och försäljning utav telecom utrustning och vill i större utsträckning kartlägga hur deras produkter återvinns, samt hur deras produkter bör designas för att underlätta återvinningsprocessen. I dagsläget har Ericsson ett dokument från 2004 med design riktlinjer med ett brett fokus på miljö. Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla dessa riktlinjer, fast med ett fokus på när produkten nått slutet på sin livslängd och ska återvinnas. Detta har genomförts genom en initial insamling av data genom en litteraturstudie gällande designriktlinjer för återvinning. Dessa riktlinjer har utvärderats med en empirisk studie, där både kvalitativ och kvantitativ data har insamlats, analyserats och sammanställts. Störst fokus har legat på att diskutera med experter inom återvinning för att få en bra förståelse vad som är viktigt för att deras process ska fungera så effektivt som möjligt. Slutligen genomfördes ett test där tre produkter utvärderades med de slutliga riktlinjerna för att identifiera förbättringsområden. Detta examensarbete har resulterat i 30 design riktlinjer med fokus på att öka effektiviteten av återvinningsprocessen av Ericssons produkter. Dessa riktlinjer berör tre olika områden: Material och material kombinationer, Fästelement och kopplingar samt Etiketter och markeringar. Det rekommenderas att dessa riktlinjer implementeras så tidigt som möjligt i Ericssons produktutvecklingsprocess för att få störst inverkan på den slutliga designen för nya produkter.

I och med att additiv tillverkning blir allt vanligare i dagens samhälle kommer dess ekologiska, samt ekonomiska effekter bli alltmer tydliga och viktiga att ta i beaktning. Tekniken utvecklas och är numera tillgänglig för i stort sett alla. Detta har gjort att 3D-skrivare bland privatpersoner blivit vanligt förekommande. Det har lett till att mer filament går åt till användning av 3D-skrivare, vilket också leder till att mer material går till spillo. Ett av de vanligaste filamentmaterialen inom detta område är PLA. PLA har många fördelar när det kommer till 3D-skrivning, en av nackdelarna är dock svårigheten med att ta till vara på spillmaterialet då det är svårt att återvinna. Detta bidrar till ett ökat behov av att kunna återvinna filamentet själv, och vad kan då vara bättre än att göra det till nytt filament som kan användas igen? Detta är bra ur både ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Av denna anledning har en extruderingsmaskin designats så att privatpersoner och mindre aktörer ska kunna bygga en egen. På så sätt kan de ta hand om sitt spillmaterial på ett vis som närmar sig en cirkulär ekonomi. Projektet inleddes med en bakgrundsundersökning för att undersöka befintliga lösningsalternativ som redan finns och för att få tips och inspiration. Sedan genomfördes en idégenereringsprocess för att ta fram så många idéer som möjligt för att därigenom förbättra möjligheterna till att hitta en exceptionell lösning. När ett koncept hade valts gjordes jämförelser mellan olika komponenter. Sedan gjordes beräkningar på de valda komponenterna. Detta för att kunna dimensionera dem, delvis för att vara säker på att den håller, men även för att veta hur mycket värme och mekanisk energi som kommer att behöva tillföras i maskinen för att den ska fungera som tänkt. Ett komplett designförslag har tagits fram tillsammans med dimensioner på komponenter för att underlätta för ett eventuellt privat byggprojekt av denna extruderingsmaskin. Vissa ändringar kan göras beroende på budget och tillgänglighet av komponenter. De ändringar som görs kan leda till att även beräkningar behöver göras om eller justeras. Flera av måtten och dimensionerna på vissa komponenter kan ses som överdrivna, detta är på grund av att de ska klara det högsta tryck och krafter som kan uppstå. Dessa uppstår enbart när det satt stopp i matrisen. Att det sätter stopp helt och hållet kommer troligtvis vara ovanligt, men om det händer är det viktigt att maskinen klarar av ett sådant stopp. Till sist kommer alla inställningar behöva justeras och testas på egen hand. Detta är på grund av att maskinen inte har byggts, utan enbart är ett koncept. Dessutom kommer den troligtvis fungera lite annorlunda för alla som bygger den då det kommer att vara skillnader i montering och komponenter. / In today's society additive manufacturing is getting more and more common. The technique is developing and is within reach for almost everyone. It is within the private sector the biggest growth of popularity can be seen. The increased usage of this technology has led to increased usage of plastic within this field. This means that the waste has increased as well. One of the most common materials for 3D-printing is PLA, this is because of a few different benefits. Although it has its cons, one of the bigger drawbacks is that it is hard to recycle. There are very few recycling facilities that can take care of PLA. This means that it is necessary to find another way to handle the otherwise wasted PLA. One way to do this is by making it possible for people to do it themselves, therefore the goal of this project, to develop an extruder for individuals. The extruder is supposed to use old PLA-prints to make new filament. This is good from an ecological perspective as well as an economic one. The extruder is designed to make it possible for the user to assemble it on their own. The project started with a background search, this was to get a better picture of the problem, but also to see what alternative solutions already exists. After this the phase of brainstorming as many ideas as possible started. When a concept had been chosen it was developed even further and calculations were done to ensure that it would work as intended. The calculations contained aspects such as strength of the base and pipe, but also the amount of energy needed from the motor and heaters to fulfill their respective functions. A complete design proposal for the extruder has been established, this together with supporting calculations and measurements for the different components. A few changes can be done to modify the machine for individual needs, however the calculations might have to be adapted depending on the changes that are made. A few of the dimensions on certain components might seem exaggerated. This is because they need to be able to handle the highest pressures and forces that may occur. These pressures and forces are only reached when the machine gets clogged up. The machine clogging should be unusual, but once it happens it might break without proper dimensions. At last smaller adjustments might have to be made by the user. This is because the machine has not been built, it is just a concept. Also, there will be differences depending on what specific component is chosen and the individual assembling process.

Studien började med en observation i att det fanns utmaningar för detkommunala bostadsbolaget att få boende att sortera sitt avfall rätt.Dettaleder till mer jobb ökade kostnader för avfallshanteringen och avfalletspotential att återvinnas nyttjas inte vilket är en miljöbelastning. Genom attminska avfallet och öka återvinngen kan avfallet få ta större plats i ett merhållbart och resurseffektivt samhälle. Med en vilja att undersöka vilkaförutsättningar de boende får till att sortera rätt kombinerat med frågan omen förändring av avfallsplatsen kan bidra till att den blir mer inbjudandetill att sortera rätt började denna studie. Det genomfördes en iterativ studiei ett bostadsområde som fått ett nytt avfallssystem. Studien innehöllplatsbesök, intervjuer och analyserande av avfallet i kombination medlitteraturstudier kopplat till avfall och miljövetenskap. Att avfallshanteringoch återvinning har utmaningar framkom när resultatet pekade påavsaknad av statistik vilket gör det svårt att effektivisera och förbättraarbetet. Kommunerna har en utmaning i att planera för en effektivinsamling av återvinning när de tar över detta ansvar. Studiens slutsats äratt det saknas tillförlitlig statistik för uppföljning och därför är det svårt attdra en slutsats om sorteringen av avfallet påverkats avunderjordsbehållarna. Studien visade även att det är för tidigt för att sägaom underjordsbehållarna bidragit till en bättre sorteringsgrad men detfinns ett långsiktigt perspektiv och en tro på att det nya avfallssystemetkommer ge effekt. / The study began with an observation that there were challenges for themunicipal housing company to get residents to sort their waste correctly.This leads to more work, increased costs for waste management and thewaste's potential to be recycled is not used, which is an environmentalburden. By reducing waste and increase recycling, waste can take a biggerplace in a more sustainable and resource-efficient society. This study beganwith a desire to investigate what conditions the residents get to sortproperly, combined with the question of whether a change to the waste sitecan contribute to it becoming more inviting to sort properly. An iterativestudy was carried out in an area that received a new waste system. Thestudy included site visits, interviews and analyzing the waste incombination with literature studies linked to waste and environmentalscience. That waste management and recycling have built-in challengesemerged when the results pointed to a lack of statistics, which makes itdifficult to streamline and improve the work. Property managers have animportant role in encouraging residents to better waste sorting andrecycling through their personal contact. The municipalities have achallenge to plan for an efficient collection of recycling when they take overthis responsibility. The study's conclusion is that there is a lack of reliablestatistics for follow-up and therefore it is difficult to draw a conclusion asto whether the sorting of the waste has been affected by the undergroundcontainers. The study also showed that it is too early to say about theunderground containers' contribution to a better sorting rate, but there is along-term perspective and a belief that the new waste system will have aneffect. / <p>2023-06-02</p>

Sopsortering på tåg är ett ämne där det saknas vetenskaplig litteratur. Det framstår utifrån författarnas egna observationer som att sopsortering på tåg inte förekommer. De alternativ som observerats är plastpåsar vid tågsäten och en lucka i väggen för blandat avfall. Det är troligt att avfallet går till förbränning då det inte finns några lagar eller regler som kräver att sopsortering ska finnas på tåg. Vetskapen om att ämnet inte undersökts och att det verkar saknas sorteringsalternativ på tåg, la grunden för arbetets syfte. Syftet var att undersöka hur människor upplever sorteringsmöjligheterna på tåg och potentialen att öka insamling med hjälp av bättre sorteringsmöjligheter och prompts. För att besvara syftet, formulerades två frågeställningar,1.Hur upplever människor sorteringsmöjligheterna på tåg, och kan olika typer av sorteringsmöjligheter förbättra dessa? Och, 2.Hur kan prompts användas för att öka sorteringen av pappersavfall på tåg? Teoriavsnittet var grundläggande för både metod, resultat och diskussion. Kapitlet berörde bland annat prompts, normativ påverkan, åtgärder för att kunna förbättra återvinning och en beskrivning av en fältstudie meden observation och utdelandet av flygblad.I arbetet valdes en enkätstudie för att få svar på frågeställning 1. Enkätens huvudsakliga resultat var tvetydigt, det gick inte helt säkert se att de valda interventionerna ökade sorteringsmöjligheterna. För att försöka få tydligare svar och för att få svar på fråga 2. genomfördes ett fältexperiment. Resultatet av fältexperimentet blev inte signifikant. I diskussionen lyftes de huvudsakliga resultaten från enkätundersökningen och fältexperimentet. Resultatet jämfördes med tidigare studier och styrkor och brister med arbetets utförande diskuterades. Slutligen gavs svar angående om syfte och frågeställningar hade besvarats. / Waste recycling on trains is a subject that lacks scientific literature. It seems from the writers own observations that recycling on trains is non existent. The alternatives that have been observed is plastic bags next to train seats and a gap in the wall for mixed waste. It is probable that waste goes to incineration because there is no laws or rules that demand waste recycling on trains. The knowledge about the subject not being researched and that recycling seems to be absent on trains, lay the foundation for this works aim. The aim was to research how people feel the possibilities to recycle on trains are and the potential to increase recycling with better alternatives for recycling and prompts. To answer the aim, two questions were formulated, 1. How does people experience waste recycling possibilities on trains, and can different types of waste recycling possibilities make them better?And, 2. How can prompts be used to increase waste recycling of paper on trains?The theory section was the basis for both method, results, and discussion. The chapter touched on for instance prompts, normative influence, actions to improve recycling and a description of a field study with an observation and the handing out offlyers. In this work a survey was chosen to answer research question 1. The main results of the survey were inconclusive, it was not possible with full certainty to saythat the chosen interventions increased recycling possibilities. To get a clearer answer and to get the answer to question 2. a field experiment was performed. The results of the field experiment were not significant. In the discussion the main results from the survey and field experiment were aired. The results were compared to prior studies and strengths and weaknesses with the work performance was discussed. Finally answers were given about if the aim and research questions had been answered.

Asphalt is a material used to lay several different types of roads. It has been used in Sweden for more than 200 years. During these years, the work with asphalt has changed, ingredients have been replaced and manufacturing methods have been updated. In modern asphalt, bitumen is used as a binder. It is extracted from crude oil, which is a fossil substance that will not exist forever and also has a bad impact on the environment, therefore people have worked to find new ideas. This report will be about two methods of working for a more sustainable future. The construction and real estate company NCC works with asphalt recycling and the construction company Peab is researching if lignin can be used as a binder. The purpose of this report is to find out which of these methods leaves the least climate footprint. Asphalt is 100% recyclable, but to only use recycled asphalt in new production is not possible, as the quality does not measure up. Lignin is obtained from residual products from the forest industry, which means it is fossil-free. The work with lignin is currently at the research level, so it is not used as standard yet. In order to obtain a result, interviews with people who work at Peab and NCC have been conducted. These people have been able to answer our questions as they work on the topic. Recycling has been used for several decades, therefore the work has come significantly further than the work with lignin which has only been in progress since 2018. For this reason it is difficult to determine which method is most sustainable in the long run. What has been concluded is that when lignin is mixed with bitumen, the durability increases, hence the life-span. We have come to the conclusion that both companies think it is important with recycling, but also that they can see a future with a shortage of recycled asphalt. / Asfalt är ett material som används för att lägga flera olika typer av vägar. Den har använts i Sverige i mer än 200 år. Under dessa år har arbetet med asfalt förändrats, man har bytt ut innehåll och uppdaterat tillverkningsmetoder. I modern asfalt används bitumen som bindemedel. Den utvinns ur råolja vilket är ett fossilt ämne som inte kommer finnas för evigt och har även dålig påverkan på miljön, därför jobbar man för att hitta nya idéer. Denna rapport kommer handla om två metoder där man arbetar för en mer hållbar framtid. Återvinning av asfalt som bygg- och fastighetsföretaget NCC använder sig utav och lignin som bindemedel något som bygg- och anläggningsföretaget Peab forskar på. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilken av dessa metoder som lämnar minst klimatavtryck. Asfalt är 100% återvinningsbar men att endast använda återvunnen asfalt i nyproduktion är inte möjligt, då kvaliteten inte håller måtten. Lignin får man fram ur restprodukter från skogsindustrin, den är alltså fossilfri. Arbetet med lignin är i nuläget på forskningsnivå, därför används den inte som standard ännu.  För att få fram ett resultat har bland annat intervjuer med personer som jobbar på Peab och NCC gjorts. Dessa personer har kunnat besvara på våra frågor då de arbetar med ämnet. Återvinning har använts i flera årtionden därför har arbetet kommit betydligt längre än arbetet med lignin som har pågått sedan 2018. Av denna anledning är det svårt att i nuläget avgöra vilken metod som är mest hållbar i längden. Det man har kommit fram till är att när lignin blandas med bitumen ökar hållbarheten, därmed livslängden. I slutsatsen kommer vi fram till att båda företag tycker det är viktigt med återvinning, men även att de kan se en framtid med brist på returasfalt.

With the current shift towards renewable energy sources, the demand for batteries is expected to follow an exponential increase in the future, and lithium-ion batteries will be the bulk of it. In order to reduce carbon dioxide emissions from battery production and to secure future availability of critical metals, more batteries will need to be recycled. To incentivize this, the European Union will impose regulations on recycling efficiencies as well as recycled content in produced batteries. The purpose of this study was twofold. Firstly, it was to construct a model in Microsoft Excel which could follow the flow of materials from recycling through production and keep track of an inventory which could be allocated to customers as needed. Moreover, the model had to be able to calculate values such as recycled content in produced battery cells and take into account losses from production etc. Secondly, this thesis aimed to use the model to determine how many old cells would have to be recycled in order to produce a modern cell with a certain percentage of recycled content, as well as to determine which recycled active cathode metals there might be surpluses and shortages of. This was done as a case study at the company Northvolt AB, by gathering data from literature, interviews, and site visits. The model was then built iteratively, based on a material flow analysis approach. Finally, the model was used in a methodical manner to test the conversion rates and to determine how big the shortages and surpluses of materials would be. This thesis argues that there is no truly relevant literature on building a material flow and allocation model such as the one required here. However, using the method described above, it was possible nonetheless to construct the novel model. The model consists of several sheets with distinct functions and is scalable while also adaptable to other companies and industries. Among other things, it keeps track of inventory levels with a scalable time axle and helps the user set values to reach target recycled weight percentages. The model can also be used to perform the analyses required for the second half of the purpose of this thesis. The key outcome from that, was that recycling old batteries and producing new ones is far from a 1:1 process and that higher requirements on recycling efficiencies could greatly improve that. Moreover, the active cathode metals which would require the largest amounts of batteries to be recycled in order to produce new cells with recycled content at certain levels, were identified as bottlenecks. When using the required recycling efficiencies from the European Union in 2025 and 2030, the bottleneck metals were lithium and nickel if the new batteries were to contain 100 % recycled active cathode metals. However, if the recycled content should be in line with European Union regulations, the bottlenecks would be cobalt and nickel instead. This could shift the demand for virgin active cathode metals in favor of cobalt and nickel. / Med dagens skifte till förnybara energikällor förväntas efterfrågan på batterier följa en exponentiell ökning i framtiden, och litiumjonbatterier kommer stå för merparten av den. För att minska koldioxidutsläppen från batteriproduktion och för att säkra framtida tillgång till kritiska material kommer fler batterier behöva återvinnas. För att ge incitament till detta, kommer Europeiska unionen införa regleringar på återvinningseffektiviteter och återvunnet innehåll i nya batterier. Syftet med denna studie var tvåfaldigt. Det första syftet var att bygga en modell i Microsoft Excel som kunde följa materialflöden från återvinning genom produktion och hålla kolla på ett lager som kunde allokeras till kunder efter behov. Dessutom behövde modellen kunna räkna ut värden såsom återvunnet innehåll i producerade battericeller samt ta hänsyn till förluster i produktion etc. Det andra syftet var att använda modellen till att bestämma hur många gamla celler som skulle behöva återvinnas för att producera en modern cell med vissa nivåer av återvunnet innehåll, såväl som att bestämma vilka återvunna aktiva katodmetaller det kan bli överskott och underskott av. Detta gjordes som en fallstudie på företaget Northvolt AB, genom att samla data från litteratur, intervjuer och studiebesök. Modellen byggdes sedan iterativt, baserat på en materialflödesanalys. Slutligen användes modellen på ett metodiskt sätt för att testa omvandlingseffektiviteter och bestämma hur stora underskotten och överskotten av material skulle bli. Denna avhandling menar att det inte finns någon riktigt relevant litteratur om att bygga en materialflödes- och allokeringsmodell som den som krävdes här. Med metoderna som beskrevs ovan var det dock möjligt att bygga modellen och bryta ny mark på vägen. Modellen består av flera ark med distinkta funktioner och är skalbar samtidigt som den kan anpassas till andra företag och industrier. Den håller bland annat reda på lagernivåer med en skalbar tidsaxel och hjälper användaren bestämma värden som behövs för att nå målen på återvunna viktprocent. Modellen kan också användas för att utföra de analyser som behövs för att uppfylla andra halvan av avhandlingens syfte. Huvudresultatet från det, är att återvinning av gamla batterier och produktion av nya är långt ifrån en 1:1 process och att högre krav på återvinningseffektiviteter skulle förbättra det markant. Vidare identifierades de aktiva katodmetallerna som skulle kräva de största mängderna återvunna batterier för att producera nya celler med vissa nivåer av återvunnet innehåll. De kallades flaskhalsar. Med Europeiska unionens krav på återvinningseffektiviteter för 2025 och 2030, var flaskhalsmetallerna litium och nickel om de nya batterierna skulle innehålla 100 % återvunna aktiva katodmetaller. Om det återvunna innehållet å andra sidan skulle vara i linje med Europeiska unionens regleringar, skulle flaskhalsarna vara kobolt och nickel istället. Detta skulle kunna skifta efterfrågan på nybrutna aktiva katodmetaller till fördel för kobolt och nickel.