I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar till att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet i grundskolans förskoleklass till årskurs sex. Studien belyser hur deras juridiska och organisatoriska förutsättningar påverkar handlingsutrymmet att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet, samt även hur skolkuratorer bedriver det förebyggande och åtgärdande arbetet. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex stycken skolkuratorer. Studiens resultat visar att skolkuratorerna upplever och beskriver arbetssättet mot kränkningar och mobbning på nätet olika. Slutsatsen är att skolkuratorerna har samma juridiska förutsättningar, dock finns skiljaktigheter mellan skolkuratorernas organisatoriska förutsättningar att arbeta förebyggande och åtgärdande. Avsaknad av preciserad lagstiftning och riktlinjer gällande hur arbetet ska bedrivas leder till att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme inom organisationen att själva utforma arbetet mot fenomenet, på basis av det egna intresset. Samverkan med elever, föräldrar och andra aktörer sker i syfte att sprida kunskap om säkert internetanvändande. Studien syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan, eftersom det är ett outforskat område gällande specifikt skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. För att fylla kunskapsluckan är det centralt att skapa förståelse för vilka förutsättningar de har att bedriva arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka specialpedagogensuppdrag som del av elevhälsans uppdrag. Studien har vilat på en kvalitativansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiospecialpedagoger i grundskolan och gymnasiesärskolan från åtta olika skolori samma kommun. Resultaten av studien visar att specialpedagogerna arbetari mycket liten skala med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ettmönster som framkom var att elevhälsans arbete bestod till större delen avåtgärder istället för det förebyggande hälsoarbetet gentemot eleverna. Ettannat mönster var att samarbetet mellan specialpedagoger och övrigaprofessioner fungerade väl, vilket den övriga forskningen också visar. Engemensam samsyn på att skapa en god lärmiljö lyftes som avgörande för godelevhälsa.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.

The study aimed to investigate how homeless people in Gävle municipality experience the remedial actions to stop homelessness. Eight homeless individuals, four acutely homeless and four living in municipal shelters, were interviewed for the purpose of thisresearch. The results show that the experiences of remedial actions are linked to the situation of homelessness; the majority of the interviewees, however, do not consider they receive adequate help from the social services, although they feel satisfied with the actions from the non-profit organisations. The theoretical analysis shows that insufficient efforts or lack of actions can lead to homeless people experiencing social exclusion. Finally, the results show that the interviewees wish for remedial actions that result directly in housing and thus life change. This supports the previous research that showed that similar actions are compatible with the well-being and the possibility of reintegration into society. / Studien syftade till att undersöka hur hemlösa i Gävle kommun upplever att de åtgärdande insatserna mot hemlöshet fungerar. Åtta individer som lever i hemlöshet intervjuades, varav fyra akut hemlösa samt fyra som bor på kommunala stödboenden. Resultaten visar att upplevelser av insatser är kopplade till situation av hemlöshet, dock upplever majoriteten att de inte får adekvat hjälp av socialtjänst. Vidare uppgav samtliga hemlösa att de är nöjda över de ideella insatserna från den öppna verksamheten. Utifrån den teoretiska analysen visar det sig bland annat att brister och avsaknad av insatser kan leda till att hemlösa upplever social exklusion. Resultaten visar avslutningsvis att de hemlösa önskar insatser som direkt leder till eget boende för att kunna göra en livsförändring. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar på att liknande insatser är förenligt med välbefinnande och möjlighet till återintegrering i samhället.