Träd har alltid använts inom jordbruket och de senaste åren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera träd i jordbruket kan ha en mängd fördelar, såsom förbättrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika är en av regionerna där man använder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svår torka, varför vattentillgången är en begränsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trädens konkurrens med grödorna inte väger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra. Vattnet avges ur systemet genom transpiration, evaporation, dräneringsvatten och ytavrinning. Detta arbete försöker klargöra med vilka medel man kan öka den vattenhållande förmågan och minimera konkurrenssen vid vissa agroforestrysystem i Östafrika. Konturplanteringar och spridda träd i odlingen kan ge de önskade fördelarna utan för stor konkurrens. Rotationssystem och system där träden inte är en del av odlingen ger ingen konkurrens alls och lämpar sig bra i dessa områden, förutsatt att det finns mark att tillgå då detta kräver mer utrymme. Täckodling samt minimerad jordbearbetning är effektiva metoder för att öka vatteneffektiviteten, då det organiska materialet på jordytan förbättrar vattnets infiltration. Beskärning av krona och rot kan också vara effektivt att ta till då det minskar trädets transpiration. Att ha träd i odlingen kan minska evapotranspirationen genom skuggning och lövfällande arter passar bäst vid dessa förhållanden, då de konsumerar mindre vatten än städsegröna träd. Några träd som kan vara lämpade för denna regions arida och semi-arida områden är Acacia sp., Paulownina fortunei och Faidherbia albida. Förutsättningarna varierar från plats till plats och det finns ingen enkel lösning på denna fråga. Generellt måste fler resurser än bara träd tillföras till odlingen för att agroforestry ska vara hållbart i dessa områden.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar. Detta görs genom att individens historiemedvetande påverkas och omformuleras genom den historiekultur som han eller hon möts av i skolan. När detta medvetande aktiveras används olika former av historiebruk. I skolsammanhang är det framför allt ett ideologiskt, politisk-pedagogiskt samt ett icke-bruk, som de har definierats av Klas-Göran Karlsson, som är mest framträdande. Kenya och Tanzania är två unga nationalstater dör identitetsskapandet fortfarande pågår. Länderna ligger bredvid varandra mellan Indiska oceanen och Victoriasjön på Afrikas östra halva. De har en liknande demografisk sammansättning och blev självständiga vid ungefär samma tid. De har båda fungerat som enpartistater in på 1990-talet och har ansett sig följa en socialistisk ideologi. De har dock bemött identitetskapandet på två radikalt olika vis i förhållande till skolans historieundervisning. I Secondery School, vilket motsvarar det svenska gymnasiet, läser eleverna i båda länderna historia i samtliga fyra forms eller årskurser. Medan de kenyanska läromedelsförfattarna och styrdokumenten har valt att lyfta fram landets första president Jomo Kenyatta som en landsfader har inte Tanzanias dito, Nyerere fått samma plats i sitt lands läromedel. Medan de kenyanska läromedlen och styrdokumenten har valt att lyfta fram den nationella identiteten och patriotismen som ett uttalat mål har man valt en mer panafrikansk väg i Tanzania. Likaledes lyfter de kenyanska böckerna fram tre stycken inhemska national filosofier (African socialism, Harambee samt Nyayoism) vilar sig den tanzaniska framställningen på en mer internationell socialism och en historiematerialistisk framställning. I både länderna väljer man dock att till stor del bortse från den etniska mångfald som länderna består av i det narrativ som presenteras. I båda länderna är styrdokumenten i form av läroplaner tämligen exakta och utförliga. Även om de inte anvisar vilket stoff som skall användas definierar de innehållet genom att kontrollera kapitelindelningen hos de läromedel som får användas.

<p>Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar. Detta görs genom att individens historiemedvetande påverkas och omformuleras genom den historiekultur som han eller hon möts av i skolan. När detta medvetande aktiveras används olika former av historiebruk. I skolsammanhang är det framför allt ett ideologiskt, politisk-pedagogiskt samt ett icke-bruk, som de har definierats av Klas-Göran Karlsson, som är mest framträdande.</p><p>Kenya och Tanzania är två unga nationalstater dör identitetsskapandet fortfarande pågår. Länderna ligger bredvid varandra mellan Indiska oceanen och Victoriasjön på Afrikas östra halva. De har en liknande demografisk sammansättning och blev självständiga vid ungefär samma tid. De har båda fungerat som enpartistater in på 1990-talet och har ansett sig följa en socialistisk ideologi. De har dock bemött identitetskapandet på två radikalt olika vis i förhållande till skolans historieundervisning. I Secondery School, vilket motsvarar det svenska gymnasiet, läser eleverna i båda länderna historia i samtliga fyra forms eller årskurser. Medan de kenyanska läromedelsförfattarna och styrdokumenten har valt att lyfta fram landets första president Jomo Kenyatta som en landsfader har inte Tanzanias dito, Nyerere fått samma plats i sitt lands läromedel.</p><p>Medan de kenyanska läromedlen och styrdokumenten har valt att lyfta fram den nationella identiteten och patriotismen som ett uttalat mål har man valt en mer panafrikansk väg i Tanzania. Likaledes lyfter de kenyanska böckerna fram tre stycken inhemska national filosofier (African socialism, Harambee samt Nyayoism) vilar sig den tanzaniska framställningen på en mer internationell socialism och en historiematerialistisk framställning.</p><p>I både länderna väljer man dock att till stor del bortse från den etniska mångfald som länderna består av i det narrativ som presenteras.</p><p>I båda länderna är styrdokumenten i form av läroplaner tämligen exakta och utförliga. Även om de inte anvisar vilket stoff som skall användas definierar de innehållet genom att kontrollera kapitelindelningen hos de läromedel som får användas.</p>

The purpose of this thesis is to describe and analyze how five Swedish business-to-business (B2B) small- and medium sized enterprises (SME) perceive risk when internationalizing to East African countries. By distinguishing these risks the aim has been to increase the understanding and awareness of the affect that these risks can have on a firm’s internationalization process. To be able to gain a deeper insight of the reality the study has been conducted with a qualitative method and an inductive research approach. The primary data has been collected by conducting interviews with the firms that has been a part of this multiple case study. In order to increase the understanding and thereby fulfill the purpose of this study, the main research question is formulated as follows: how do Swedish B2B SMEs perceive the various risks that they face when internationalizing to East African countries? The theoretical framework has its foundation within the risk theory which is connected to the Uppsala internationalization model, the network theory, motives and triggers for internationalization and the choice of entry mode. The empirical data describes how the case companies entered the East African market, which risks they have encountered and how knowledge has affected their risk perception. In the analysis the empirical data and the theoretical framework is discussed in order to see whether the theories corresponds with the reality of these firms. Furthermore the analysis describes how the firms’ knowledge and relations affect their perception of risk, which risks the firms have encountered within the general environment, industry environment and the firm specific environment as well as how their previous knowledge has affected their perception of risk. The conclusion indicates that Swedish B2B SMEs internationalizing to East African countries encounter several risks, however the perception of these risks differentiates based on the firms previous knowledge of the market. The significance lie within being aware of the risks and thereby being able to see these risks as strategically manageable.

The aim of this essay is to examine how the foreign relationships of Ethiopia has developed as a result of the construction and filling of the Grand Ethiopian Renaissance Dam between 2011 and 2021. This essay therefore asks: How has Ethiopia’s foreign relations with the EU, Egypt, Sudan and China changed, have those relationships become more conflictual or cooperative, and how could potential changes be explained using a constructivist perspective? Constructivism is used as a means of explaining changes in the statements, positions and policies of these countries through concepts such as “norms” and “identities”. It additionally utilizes concepts from other studies such as “Hydro-hegemony”, “Benefit Sharing” and “Ethiopian renaissance”. It uses the BAR-scale from Wolf et al. (2003) to determine the different stages of Ethiopia’s relationships. The study concludes that Ethiopia’s relationship with the EU and China have progressed positively as a result of the GERD, and they have now started considering Ethiopia a more equitable partner for further cooperation. The relationship with Egypt and Sudan initially improved, with new Ethiopian norms of cooperation and equitable utilization becoming mainstay. However, Ethiopia’s unilateral action during recent events broke these norms, and has turned the relations conflictual once again.

SimGas B.V. is a Dutch company and is today the largest supplier of biogas systems in EastAfrica. Since 2013, SimGas has been developing a biogas-driven milk chiller in order to provide a solution to the milk spoilage problem of small-scale dairy farmers in East-Africa. In this project, a case study was conducted to identify the challenges of applying sustainability and usability in developing a product for an East-African market. In the case study, Ellinore Seybolt and Carrie Zhong, Master students of Industrial Design Engineering at KTH Royal Institute of Technology, joined the process of developing a biogas-driven milk chiller for East-African farmers as interns at the company SimGas B.V. in The Hague, The Netherlands. The project was performed in close collaboration with the research and development team of the Biogas Milk Chiller. As part of this collaboration, the structure of the project was adapted to fit SimGas’ agile way of working. This resulted in that the project was divided in sprints. Participating in a design process for users overseas from a different culture and with the absence of direct contact with the users proved to be a challenge. Towards the end, Ellinore and Carrie got the opportunity to meet users in a field trip that could validate many assumptions made in the beginning of the project, such as that it was indeed the wife of the household who would be the main user. Furthermore, it proved challenging to design for sustainability with a low target cost price and when promising materials found, they were not yet ready for the market. To propose a sustainable disposal of the remains of the product in East-Africa, also proved to be challenging when the available facilities were unknown. Another challenge was to integrate into the culture of a small Dutch company as Swedish interns. The project resulted in alternative design solutions for the Biogas Milk Chiller that would improve the usability and sustainability of the product. The conclusions of this project can also be seen as a foundation for design choices of future Biogas Milk Chiller concepts for SimGas B.V. / SimGas B.V. är ett nederländskt företag som i dagsläget är den största leverantören av biogassystem i Östafrika. Sedan 2013 har SimGas utvecklat en biogasdriven mjölkkylare för att förse en lösning på problemet med mjölk som surnar för småskaliga mejeribönder i Östafrika. I detta examensarbete har en fallstudie gjorts för att identifiera utmaningarna av att tillämpa hållbarhet och användarvänlighet inom en produktutvecklingsprocess mot den östafrikanska marknaden. I fallstudien tog Ellinore Seybolt och Carrie Zhong, mastersstudenter inom Teknisk Design på Kungliga Tekniska Högskolan, del av produktutvecklingsprocessen för en biogasdriven mjölkkylare riktad mot östafrikanska bönder, som praktikanter hos SimGas B.V. i Haag, Nederländerna. Projektet utfördes i nära samarbete med utvecklingsgruppen för produkten. Projektet anpassades utefter SimGas agila sätt att arbeta. Det resulterade i att projektet blev uppdelat i sprintar. Att ta del av en utvecklingsprocess riktad mot användare från en annan kontinent och kultur utan att ha direkt kontakt med dem visade sig vara utmanande. Mot slutet av projektet gjordes en fältresa där antaganden som gjorts i början av projektet kunde bekräftas, som att det var frun i hushållet som skulle vara huvudanvändaren. Det visade sig även att vara en utmaning att utveckla produkten ur ett mer miljövänligt perspektiv då budgeten var låg och hittade lovande material inte ännu fanns tillgänglig på marknaden. Att hitta en lösning på hur produkten skulle kunna skrotas på ett ansvarsfullt sätt var också utmanande då det var svårt att få information om vilka möjligheter som fanns i Östafrika. Ännu en utmaning var att som svenska praktikanter integrera i den nederländska företagskulturen. Projektet resulterade i alternativa designlösningar för den biogasdrivna mjölkkylaren som skulle öka dess användarvänlighet och miljövänlighet. Resultatet av arbetet kan även tänkt att kunna användas av SimGas som underlag för framtida designval kring mjölkkylaren.

<p>The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are:</p><p>1. Is it understood that democracy in Kenya has changed due to globalization?</p><p>2. If the answer says yes on the previous question, in what way is it understood how the democratic situation has been transformed due to globalization?</p><p>3. How can the outcome of the previous questions be used in tuition of civics and social studies?</p><p><strong><p> </p></strong></p><p> </p><p>My conclusions are that the Kenyan democracy has been vastly affected by globalization. Globalization has erased borders and facilitated control in the political scene of Kenya that has conveyed democratic ballot votes and democratic citizens. Leverages from the surrounding world, as a result of globalization, have also contributed to a continuing development of democracy in Kenya. Globalization works as a defender of democracy.</p><p>In didactic terms one can put the western view in contrast with the African view that gives an awareness of the main ideas of both parts. This way of building bridges works as a part of the democracy and globalization conundrum and assists to partly eradicate ethnocentrism.</p><p> </p>

The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are: 1. Is it understood that democracy in Kenya has changed due to globalization? 2. If the answer says yes on the previous question, in what way is it understood how the democratic situation has been transformed due to globalization? 3. How can the outcome of the previous questions be used in tuition of civics and social studies?     My conclusions are that the Kenyan democracy has been vastly affected by globalization. Globalization has erased borders and facilitated control in the political scene of Kenya that has conveyed democratic ballot votes and democratic citizens. Leverages from the surrounding world, as a result of globalization, have also contributed to a continuing development of democracy in Kenya. Globalization works as a defender of democracy. In didactic terms one can put the western view in contrast with the African view that gives an awareness of the main ideas of both parts. This way of building bridges works as a part of the democracy and globalization conundrum and assists to partly eradicate ethnocentrism.