31 |
Hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön, ur ett svenskt perspektivHallenborg, Edward January 2010 (has links)
<p>I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.</p><p>För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.</p><p>Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.</p>
|
32 |
Energy intake of Common Guillemot, <em>Uria aalge</em>, chicks at Stora Karlsö, Sweden : influence of changes in the Baltic SeaEnekvist, Elisabeth January 2003 (has links)
<p>Observations of feeding behaviour of common guillemots, <em>Uria aalge</em>, in June 2002 at the island Stora Karlsö in the Baltic Sea proper, and measurements of morphology and energy density in the prey fish sprat, <em>Sprattus sprattus</em>, showed that fish delivered to chicks at present are shorter and weigh less than in the 1970s. Long lasting attending periods and a feeding rate of 4.6 feeds per day indicate that parents are feeding their chicks at a maximum rate. Because of a decline in the energy density in sprat (22.4 kJg<sup>-1</sup> dry weight) the daily energy intake of common guillemot chicks have declined noticeably. This could probably explain the observed decrease in fledging body weight of chicks through the 1990s. Baltic common guillemots do not seem to be able to select more energy-dense prey sizes or to switch to other prey species.</p>
|
33 |
Nord Stream : en säkerhetspolitisk miljödebattCarleson, Mikael January 2008 (has links)
Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ”den ryska gasledningen”, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss. / The planed gas pipeline Nord Stream, or “the Russian gas pipeline”, has been subject of an intensedebate since the fall off 2006 in both media and in the Swedish parliament. The debate havecovered a wide area of subjects where environmental issues and security policy have beenfollowed by arguments concerning Swedish freedom of action within the framework of the UNLaw of the sea and with Swedish administrative law.The purpose of this work is to analyse the debate concerning Nord Stream from the time when theproject was first presented and up until the Special debate in the Swedish parliament on the sameday as the request from Nord Stream AG to go on with the project was received by the Swedishgovernment. The source materials are debate articles in the two leading Swedish newspapers andfrom the Swedish parliament, the riksdag. The material has then been analysed from an argumentanalysis model according to Arne Næss. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08
|
34 |
Kan fiskpredation reglera populationer av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön?Fridolfsson, Emil January 2011 (has links)
Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker. Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus. Detta tyder på att torskens försvinnande skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av storspigg. Ytterligare visades abborren vara en mer framgångsrik predator i mörker än i ljus, detta trots att den alltid anges som en visuell predator. Detta visar att även minskningen av abborre skulle kunna vara en anledning till att storspiggen ökar.
|
35 |
Ålandsfrågan : En studie ur ett medieperspektiv / The åland-issue : A study through a media-perspectiveKarlsson, Kristian January 2011 (has links)
No description available.
|
36 |
Effekter av vattenreglering på tillrinningen till Östersjön / Effects of river regulation on runoff to the Baltic SeaSchröder, Erik January 2002 (has links)
<p>I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m<sup>3</sup>/s. </p><p>En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort. Regleringar för vattenkraftsändamål leder till förändrade hydrologiska förhållanden i de utbyggda vattendragen. Effekten av vattenregleringar innebär att de flesta flödestopparna blir utjämnade och att flödet vintertid ökar. </p><p>I denna studie har tillrinning till Östersjön vid reglerade förhållanden samt vid naturliga oreglerade förhållanden studerats. Studien har fokuserats på de tillrinningsområden som mynnar ut i Bottniska viken längs den Svenska kuststräckan. Studien baseras på rekonstruktionsberäkningar av naturliga flöden samt uppmätta flöden som tillhandahållits av SMHI och av Vattenregleringsföretagen. Den studerade perioden är 1979-2000. Vidare har regleringar för övriga länder inom östersjöområdet kvantifierats. </p><p>Resultaten från studien visar att den totala tillrinningen till Östersjön är kraftigt påverkad av regleringar. Studien visar att regleringar medför en kraftigt förändrad årsdynamik i de reglerade vattendragen med en utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Vidare visar resultaten ett ökat flöde vintertid samt att effekten under sensommar och höst är mindre. Effekter på den årliga tillrinningen är dock minimal. Studien fann även att effekten av regleringar ökar med egleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområden till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. Inom östersjöområdet som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total magasineringskapacitet på 28 miljarder m<sup>3</sup> för de vattendrag som mynnar ut i Östersjön, följt av Finland på ca 19 miljarder m<sup>3</sup> och Ryssland på ca 17,5 miljarder m<sup>3</sup>.</p>
|
37 |
Populationsdifferentiering hos kransalgerFrost, Sara January 2012 (has links)
Kransalger är en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjälp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. Främst ställde jag mig frågan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstånd och habitat samt i vilken mån oosporer kan återföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats på lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har använts för att med hjälp av vågfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vågfunktioner har sedan använts för statistiska analyser. Resultaten visade att de olika populationerna kunde separeras morfologiskt när oosporernas populationstillhörighet varit känd för analysen. Däremot var det svårare att separera individer från varandra men det fungerade bra i den population där flest oosporer insamlats. Då oosporernas identitet varit okänd för analysen återfördes endast hälften av dem till rätt population. Det gick inte att återföra okända oosporer till individer. De tre populationerna från bräckt vatten grupperades tillsammans i diskriminantanalysen, skilda från de två sötvattenpopulationerna som i sin tur var tydligt skilda från varandra. En spridning mellan de olika populationerna i brackvatten är trolig. Däremot är en spridning mellan populationerna i sött vatten inte sannolik. Det finns inte heller något som talar för en spridning mellan habitaten. Slutligen kan jag konstatera att det finns tillräckligt mycket information att hämta i oosporerna morfologi för att mäta relativa skillnader mellan individer och grupper liksom för att skatta variabilitet. / Charophytes are an important key species in the Baltic Sea. They reproduce by using oospores and this study aims at distinguish morphological differentiation between oospores within and between individuals and populations. Mainly I asked myself the question whether the differences and similarities in morphology could be associated with differences between geographic distance and habitat, and to what extent oospores could be reassigned to the correct population and individual. Charophytes of the genus Chara aspera were collected in eastern Svealand and harmonics from elliptic Fourier transforms have been used to describe the contours of the oospores. The parameters of the harmonics were then used for statistical analyses. The results showed that the different populations could be separated morphologically when the population affiliation of the oospores has been known to the analysis. It was difficult to separate individuals from each other, but it worked well in the population in which most oospores were collected. When the identity of the oospores was unknown to the analysis only half of them were returned to the correct population, and it did not work to reassign unknown oospores to individuals. The three populations from brackish water grouped together in the discriminant analysis, separated from the two freshwater populations, which, in turn, were clearly distinct from one another. Dispersal between the different populations in brackish water is likely. However, dispersal between the populations in fresh water is not likely. There is nothing to indicate dispersal between brackish and freshwater habitats. I can conclude that there is enough information in the morphology of the oospores to measure relative differences between individuals and groups, as well as to estimate variability.
|
38 |
Energy intake of Common Guillemot, Uria aalge, chicks at Stora Karlsö, Sweden : influence of changes in the Baltic SeaEnekvist, Elisabeth January 2003 (has links)
Observations of feeding behaviour of common guillemots, Uria aalge, in June 2002 at the island Stora Karlsö in the Baltic Sea proper, and measurements of morphology and energy density in the prey fish sprat, Sprattus sprattus, showed that fish delivered to chicks at present are shorter and weigh less than in the 1970s. Long lasting attending periods and a feeding rate of 4.6 feeds per day indicate that parents are feeding their chicks at a maximum rate. Because of a decline in the energy density in sprat (22.4 kJg-1 dry weight) the daily energy intake of common guillemot chicks have declined noticeably. This could probably explain the observed decrease in fledging body weight of chicks through the 1990s. Baltic common guillemots do not seem to be able to select more energy-dense prey sizes or to switch to other prey species.
|
39 |
Fredningseffekter och rekryteringsproblem hos abborre (Perca fluviatilis) i Stockholms skärgårdJohansson, Karl Magnus January 2011 (has links)
Effects of fishery closure on perch was detected as female perch was on average 5 cm longer in closed areas compared to non-closed areas. This could be a result of larger individuals surviving as an effect of reduced fishing. No effect was detected on the reproduction rate of YOY (young of the year) perch. A zooplankton survey revealed less amounts of the most important plankton groups for YOY perch in areas with failed reproduction, though the difference was statistically insignificant. The distribution of YOY perch and YOY/adult stickleback differed completely in this study with no area where the two species are both present. It is sketchy to draw any conclusions from this data but it remains a field for further investigation. The reproduction problem is concentrated to the outer parts of the archipelago which confirms previous studies of the geographic extension.
|
40 |
Vad har hänt med alg- och fisksamhällena längs östra Ölands kust från 1930 och framåt? : (Intervjuer med människor som levde och verkade på Östra Öland)Rydberg Abelin, Lisa January 2015 (has links)
Östersjön är ett stressat hav som i stor utsträckning påverkas av mänskliga aktiviteter, och under de senaste 100 åren har mycket i ekosystemet förändrats. I Östersjön har blåstången en viktig och dominerande roll på grunda hårdbottnar, då den bildar sammanhängande vegetationsbälten som utgör habitat för andra organismer. I mitten på 70-talet kom rapporter om att blåstångens utbredning minskade och senare också att fisksamhället förändrades. Blåstången var förr ett viktigt inslag som t ex jordförbättringsmedel och fisket var en stor och viktig näring för ortsbefolkningen på Öland. Dokumentation om hur ekosystemet utmed Ölands östra kust såg ut innan 70-talet är dock begränsad. För att få fram en beskrivning av hur kusten har förändrats sedan 1930-talet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med personer som levt och verkat vid Ölands östra kust. Undersökningsgruppen bestod av 13 personer i åldrarna 70-90 år, alla med någon slags anknytning till jordbruk eller fiske. Intervjuerna tog i genomsnitt 90 minuter och genomfördes under januari och februari månad 2006. Alla de intervjuade kunde berätta om förändringar i alg- och fisksamhället. Till exempel upplevdes algerna som ett bekymmer i fiskeredskapen och fiskfångsten minskade. Utöver resultatet av intervjustudien har en nutida miljöundersökning bidragit till att ge en bredd i beskrivningen till 2015. Mycket har förändrats och därmed påverkat alg- och fisksamhället i Östersjön sedan 30-talet. Genom att göra delvis strukturerade intervjuer med människor som levt och verkat längs Ölands östra kust ville jag få fram en tydligare bild av utvecklingen än vad som hittills funnits dokumenterad. Speciellt har jag fokuserat på förändringar i fisksamhället och på förekomsten av blåstång från 1930-talet och framåt. / The Baltic Sea is under severe stress which is mainly caused by human activities and for the past 100 years, much of the ecosystem has changed. The bladderwrack (Fucus vesiculosus) has a key role in shallow rocky shores where it can cover large areas forming belts from a few decimeters below the surface to a depth of several meters. These habitats serve as shelter and nursery for many fish and invertebrate species. In the mid-70s bladderwrack started to decline in some Baltic coastal areas, and later also the fish communities changed in these areas. In the past, bladderwrack was used by local farmers on Öland to improve and fertilize soils and coastal fishing was a comparatively large and important industry for people living on the island. There is limited information on how the status of the ecosystem (e.g. distribution of bladderwrack and status of coastal fish communities) along Öland's eastern coast was before the 70s. To obtain a description of how the coastal ecosystems have changed since the 1930s, qualitative interviews were carried out with people who lived and worked on Öland's eastern coast. The study group consisted of 13 persons aged 70-90 years, all with some sort of connection to agriculture or fishing. Each interview took on average 90 minutes and was conducted during January and February 2006. By making the semi-structured interviews with people who lived and worked along Öland's east coast, I wanted to bring out a clearer picture of changes in coastal fish and macroalgal communities than previously has been documented. Specifically, I have focused on changes in the fish community and the occurrence of bladder wrack from the 1930s onwards. All the people interviewed had experienced and could tell about changes in algal and fish community. They describe a decline in the catches of several fish species, a decline in bladderwrack communities and a simultaneously increase of filamentous algae both on the shores and as epiphytes on fishing gears. In addition to the results of the interview study I have used more recent reports and research papers to discuss the result.
|
Page generated in 0.0839 seconds