Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen. Därefter sammanställdes de vanligast förekommande faktorerna för positiva respektive negativa upplevelser. Dessa studerades sen gentemot fyra olika teorier; kedjeteorin, kaosteorin, Maslows behovshierarki och Pine och Gilmores teori om besökarengagemang. Resultatet av studien visar ett antal gemensamma upplevelsefaktorer mellan de båda evenemangen. Efter att de grundläggande behoven var tillfredsställda utmärkte sig stämningen och aktivitetsutbudet som de viktigaste upplevelsefaktorerna. Framträdande kaosfaktorer identifierades under båda mästerskapen; kylan som överskuggade många andra upplevelser under VM i Östersund och de sportsliga framgångarna för Sverige under VM i Åre som skapande positiva upplevelser trots kyla och dåligt väder. Nyckelord: Alpina VM, besökarbehov, evenemang, evenemangsturism, Skidskytte-VM, upplevelsefaktorer. / ETOUR

With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory. The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.

Denna kvalitativa studies syfte är att belysa coachingfenomenet för att på så sätt få en djupare förståelse för vad det är som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frågeställningar uppnår vi vårt syfte: Vad gör en coach när den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process? Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgår från är Hermeneutiken och metoden är kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna är genomförda vid olika tillfällen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra. Intervjun med coacherna speglar en övergripande bild av coaching och de coachade en mer subjektiv upplevelse av det. Inget i studien kan generaliseras då urvalet är för litet och på grund av att urvalet inte är gjort strategiskt. Resultatet visar att coachen med hjälp av frågorna som sitt främsta verktyg får den coachade att reflektera, bli medveten samt komma till insikt. Utifrån detta skapar den coachade sina egna målformuleringar. Resultatet visar också att en god relation mellan coachen och den coachade är en förutsättning för att coachingprocessen ska leda till utveckling och förändring. Det som beskrevs som viktigt i relationen var förtroende, tillit, öppenhet och ärlighet. Något som coachen bl.a. skapar genom att visa empati samt tala om och visa att de två kan dela ett förtroende. Coachen delar också med sig av sina egna känslor och erfarenheter, tillsammans skapar coachen och den coachade något nytt. I resultatet framkommer att coachen och den coachade har olika uppfattning om effekten av coaching. Samtliga coacher anser att coaching är mycket effektivt, de beskriver att tankesättet blir en livsstil. De coachade bekräftar att tankesättet förändrats i viss mån men uttrycker en svårighet att få till stånd bestående förändring och coaching har för dem inte lett till någon ny livsstil.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och med 1 juli 2007. De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola, GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära. Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY- 2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör ungdomsgymnasiet som behandlas. Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till tidigare system eller utveckling av det nuvarande. Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar (SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en gymnasielärare i historia. Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och normativ. / In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007. It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used. The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken. Av: Kristofer Andersson Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5 Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8 Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel. Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.

Forest Stewardship council (FSC) is a good example of a civil regulated environmental labelling-initiative. It is also an arena for different organisations interesting in sustainable forestry to work and handle forestry issues. FSC has allowed many private initiatives to move ahead of poor national and international environmental legislation. Instead they have turned towards the market with consumer pressure and in co-operation with companies. The sustainable forestry initiative has become a part of organisations’ ‘Environmental Responsibility’ which is a part of their ‘Corporate Social Responsibility’ (CSR) work. The aim of my thesis is to describe the phenomenon of FSC, both practically and theoretically, from a stakeholder approach. I have picked out two companies which are heavily involved in the FSC practice, IKEA and Sveaskog. The two companies are important players in shaping and developing FSC. The different practices are handled as two separate case-studies. A third case-study explores FSC both on national and international basis. The following research question will be answered: From a stakeholder view, how does FSC works in practice? To describe these three forestry practices is a contribution in itself. I will also use an analysing tool inspired by stakeholder theory to make the studies’ stakeholder partnerships as clear as possible. With the knowledge exposed in answering the first question I will further ask: Can stakeholder partnerships in a civil regulated environmental practice, create sustainability? Kemp’s (2005) five dimensions for sustainability improve the understanding. Every dimension will be followed by an interpretation from my forestry practice in the previous chapter. Both IKEA and Sveaskog drives an ambitious work to create sustainable business, which will be analysed through an ethical-, social-, nature-philosophic-, economic- and legal perspective of the sustainability concept. The thesis is analysed by an explorative methodological approach with qualitative data, since it best can encapsulate the essence of the complexity which constitutes the answers to the research questions. Each case study will be described in separate texts which make up multiple realities mentally constructed by ourselves. The analysis shows, both for Sveaskog and IKEA, that stakeholder partnerships generate a number of things. The partnerships generate constructive interaction where new and experienced ideas are born; obligations, processes and responsibilities for their stakeholder engagement; and environmental and social benefits in terms of FSC and other civil regulations and what environmental and social benefits the work leads to. But my description and analysis of the practice and the stakeholder analysis do not answer the general question of the thesis: Can stakeholder partnerships create sustainability? When going through the critical voices from the five dimensions of sustainability, the task of creating sustainability seems to be impossible. I have confronted the five dimensions with environmental and social responsibility practice in Sveaskog and IKEA, and found substantial efforts in each and every dimension of sustainability. This practical work seems hopeful, whether there is sustainability or not, a serious ambition and extensive goals sometimes makes a difference.

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.

En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok Immediate Family

Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn. / Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.