Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan. Omsorgsbegreppet likställs med trygghet, trivsel, tillit och fysiskt omvårdnad. Begreppet lärande kopplas av föräldrarna samman med skolan i den meningen att lärande i förskolan inte får bli för mycket skola, liksom det sätts i relation till färdigheter kopplat till ett område, exempelvis att kunna räkna eller kunna färgerna. Vad det gäller begreppet fostran kopplas detta främst samman med att förskolan kan ses som en arena för social gruppfostran.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

Alla barn i Sverige går i skolan, vi har obligatorisk skolgång från förskoleklass tillårskurs 9, vilket gör skolan till en institution som engagerar väldigt många. Denpolitiska styrningen av skolan sker genom styrdokument, och värderingsmässigtstyrs den svenska skolan av den del i Läroplanen som kallas värdegrund. Mångaläroplansteoretiska forskare har ägnat sig åt studier vad gäller formuleringarna istyrdokument, men färre studier är gjorda på lärares uppfattningar om hur det äratt göra sin praktik efter dessa. Studiens syfte är att beskriva sexmellanstadielärares uppfattning om att fostra elever till de grundläggandedemokratiska värden som lyfts fram i värdegrunden i rådande läroplan, Lgr -11(Skolverket, 2011) genom tolerans. Vilket är viktigt för att förstå komplexiteten ilärarnas fostransuppdrag. Undersökningen var en fallstudie av kvalitativ ansatsoch genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Studien hade trefrågeställningar: Vad anser mellanstadielärare karaktäriserar fostran till tolerans?Vad är mellanstadielärares främsta mål med att fostra till tolerans? Hur kanmellanstadielärares uppfattning om att fostra till tolerans tolkas? Resultatet hartolkats hermeneutiskt och resulterar i tolkningen att mellanstadielärare har skildauppfattningar om vad tolerans betyder. Detta gör att även om målen ivärdegrunden framstår som tydliga är gestaltning och förmedling av dessa genomtolerans ett mer otydligt uppdrag som kantas av dilemman av olika karaktär. / <p>Betygsdatum 2021-06-04</p>

Dialogen mellan barn och pedagoger på två förskolor

Syftet med denna studie har varit att se hur lärare i årskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska områden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lärare på begreppet fostran? I den svenska läroplanen talas det om en fostran som inte är definierad och då det är lärarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, är det intressant att se hur lärare resonerar kring begreppet. Denna studie utgår ifrån sex stycken forskningsfrågor som syftar till att belysa hur de intervjuade lärarna ser på fostran i skolan: vad fostran är och hur det kommer till uttryck; vad lärarna utgår ifrån när de fostrar; om det är någon skillnad mellan olika årskurser och sociala områden samt om de anser att det finns någon gräns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lärare på låg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska områden. Empirin har analyserats med semantisk innehållsanalys genom att det insamlade materialet har kodats och tilldelats tematiska rubriker. Resultatet visar att lärarna har reflekterat relativt lite över begreppet fostran och vad det kan innebära. Tre huvudkategorier gällande fostran framkom: att föra över samhällets normer och värderingar till eleverna; att eleverna ska lära sig att umgås tillsammans i grupp och att eleverna ska lära sig hur man beter sig i klassrummet. Inga betydande skillnader framkom mellan hur de intervjuade lärarna resonerar kring fostran, varken i de olika årskurserna eller i de olika sociala områdena men i området som var mindre kulturellt homogent fokuserade lärarna lite mer på att försöka överbygga dessa skillnader. Det framkom inte heller någon skillnad angående lärarnas utgångspunkter för fostran utan de tog alla upp sunt förnuft och personliga erfarenheter som utgångspunkter. Angående forskningsfrågan om var de intervjuade lärarna upplever att en gräns mellan hemmet och skolans ansvar går var svaren varken entydiga eller tydliga. Den egentliga enda gemensamma uppfattningen bland lärarna var att det är elevens grundläggande fysiska nödvändigheterna som definitivt ligger på föräldrarnas ansvarsområde. Lärarna uttrycker en önskan om att inte behöva fostra eleverna och menar att det egentligen inte ingår i deras yrke, även om verkligheten dock ser annorlunda ut. Lärarna upplever att det över tid har blivit mer fostran för dem och mindre för föräldrarna då lärarna också får hantera och lösa saker som händer utanför skolans domän. Resultaten har analyserats med hjälp av läroplansteori och utifrån teorier om den dolda läroplanen. Analysen visade att lärarnas uppfattning om fostran är relaterat till det som händer i samhället samt att fostran inte bara handlar om att skapa demokratiska medborgare utan det handlar även om att skapa normaliserade människor som har en förmåga att anpassa sig till och följa regler. Förslag för framtida forskning är bl.a. studier över hur elever och föräldrar ser på fostran för att på så sätt kunna få en mer heltäckande bild över vad fostran i dagens skola innebär.

<p>Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus</p><p>This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus</p>

Sammanfattning och förord Studien fokuserar på lärarstudenters syn på fritidspedagogens roll för fostran av barn på fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation är studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fält, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jämför jag Bourdiues tankar med några pedagoger såsom Dewey och Säljö vilkas arbete är mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn på fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lärarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. Jag genomförde intervjuerna individuellt och i mindre grupper. De svar som framkom vid intervjuerna synliggjorde två huvudinriktningar bland de intervjuade lärarstudenterna med avseende på fostran, explicit fostran och implicit fostran. Några av de blivande fritidspedagogerna såg inledningsvis sin roll som fostrare som en del av explicit fostran, till exempel när regler utarbetas och när barnen behöver tillrättavisas då regler bryts. Den andra gruppen av lärarstudenter såg sin roll som fostrare på fritidshem som en del av implicit fostran. De såg att implicit fostran äger rum inom fritidsverksamheten vid alla tillfällen då inte explicit fostran förekommer. Resultatet visar fritidspedagogernas oerhört viktiga arbete som förebilder och fostrare för barn på fritidshem, i samarbete med barnens föräldrar. Min handledare, professor Inge Johansson, har varit ett gott stöd för min studie och gett mig många värdefulla synpunkter. Det är en stor förmån att ha en handledare som är en av de ledande forskarna inom fritidshemmens verksamhetsfält. Ett gott stöd har jag även haft av min familj, vilka läst och kommenterat mina texter. Nyckelord Fritidshem, fostran, social fostran, Bourdieu, fält, kapital, praktiskt sinne, habitus This study focuses student teachers’ views on the role of leisure time pedagogues in educating children at leisure time centres. The French sociologist Bourdieu and his ideas of socialisation are the main theoretical basis for my study. Bourdieu talks about fields, capital, practical sense and habitus. In the study I also compare Bourdiues ideas with the ideas of other pedagogues, such as Dewey and Säljö, whose works are more concerned with sociocultural education. In order to clarify the idea of educating children at leisure time centres I made interviews with 10 student teachers who are studying to become leisure time pedagogues. I held the interviews in small groups or with one subject at a time. The interviews in the study imply that there are two main ways of educating children among the student teachers; the explicit way of education and the implicit way of education. Some of the prospective leisure time pedagogues initially notice their part in the explicit way of educating children, i.e. when the rules of the leisure time centre are made up and when those rules are broken and they have to reprove the children. The other student teachers recognize the educating of children at the leisure time centre when they look at implicit education. Those prospective leisure time pedagogues find that implicit education is what you continually do at the leisure time centre under the condition that no explicit education takes place. This way of educating children seems to characteristic of leisure time pedagogues who truly engage in their work and take a genuine interest in children. The results indicate that the leisure time pedagogues have an important work to do as trainers for young people. Keywords Leisure time centres, education, social education, Bourdieu, fields, capital, practical sense, habitus

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.