Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan. De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar? Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning. Förskollärare ger också uppfattningar av att de kan identifiera barns kommunikativa strategier och konflikter.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna. Från de tre förskolor som valdes ut intervjuades två pedagoger från varje förskola, totalt sex stycken. Materialet transkriberades och sammanställdes sedan utifrån olika uppfattningar. Resultatet är tolkat utifrån sociokulturella begrepp och visar att pedagogerna ser utevistelsen som betydelsefull. De uttrycker att barnen ska ha tillgång till material så att de har möjlighet att välja vilken aktivitet de vill göra samt en varierad miljö som är utformad efter barnens behov och intressen. Utifrån vad pedagogen anser är viktigast med utevistelsen intar de olika roller som påverkar gårdens betydelse.

Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse av förskollärares förhållningssätt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. Våra frågeställningar är; Vad betraktar förskollärarna vara förutsättningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollärarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad är förutsättningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelärarna? I vårt examensarbete använder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför åtta stycken intervjuer med förskollärare från två olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken är en stor del av barnens vardag. Vardagsmatematiken är något som förskollärarna ständigt återkopplar till och anser som väldigt viktig.

No description available.

Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades. Den slutsats som tas utifrån den genomförda studien är att beskrivningen av yrket som typiskt kvinnligt och bäst lämpat för kvinnor identifieras som en orsak till att få män väljer att utbilda sig och arbeta som förskollärare. Åtgärder som uppmärksamhet av medier som på sikt leder till positiv attitydförändring till yrket, skapandet av nätverk där män kan komma i kontakt med andra män studerandes inom kvinnodominerade yrken och höjning av förskollärarlönen sågs som framgångsrika åtgärder för värvning av män till yrket. Avslutningsvis kunde män som arbetade inom förskoleverksamheten framförallt förväntas anamma jämställdhetsprojektets mål och agera som jämställhetmodeller för att på så sätt bidra till att förskoleverksamheten blir en mer jämställd arbetsplats.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn. Dessa svar behandlas i ett resultat och analys avsnitt i vår studie. De analysverktyg vi använt oss av är Mårtenssons (2004) avhandling Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården som behandlar miljöns betydelse. Vi har även använt oss av Osnes m.fl. (2010) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan som behandlar förskollärarens roll. Vi har genomfört tre intervjuer var som vi analyserat var för sig under avsnittet resultat och analys. Resten av studien är skriven tillsammans. Resultatet av vår studie är att miljön är en stor betydande faktor för barns motoriska utveckling, men även att förskollärarna själva har en stor roll för att uppmuntra barn till rörelse. Slutsatsen vi kom fram till var att det är en kombination mellan förskollärarens roll, deras attityd till rörelse och förskolegårdens utformning som ger barn de bästa möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården.

Syftet med denna studie är att försöka få en större förståelse för vad utevistelse betyder. Men även hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan. Metoden som har använts är semistrukturerad intervju med frågor som är öppna, för att därmed kunna komma med följdfrågor, där de intervjuade kan utveckla sina svar. Fyra pedagoger från två olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollärare varierar mellan 1,5 – 35 år i yrket. Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utsträckning som den borde. På de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek där de i hög grad själv kunde välja vad de ville göra när de var ute. Det gjordes också promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade.

Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att stärka barns självkänsla. För att få en inblick i förskollärarnas arbete kring självkänslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare fördelade på två förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur dessa förskollärare definierar begreppet självkänsla, hur de beskriver att arbetar för att stärka självkänslan hos barnen samt hur de värderar detta arbete. En analys har gjorts utifrån informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring självkänsla. Med hjälp av Daniel Sterns teori om självets utveckling ges en bild av hur självkänsla uppkommer hos en människa samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet. De viktigaste resultaten visar att förskollärare anser att barns självkänsla är en viktig del av deras arbete, dock är det ingen aspekt som diskuteras kollegor emellan. Flera av förskollärarna tyckte att begreppet självkänsla var svårdefinierat och en tendens fanns att blanda ihop självkänsla med självförtroende. Även i förskollärarnas arbete fanns en tendens till att mer arbeta med att stärka självförtroendet än självkänslan, då förskollärarna tenderar att berömma barnens prestationer snarare än att bekräfta deras känslor. Uppsatsens titel är ett citat från en av de intervjuade förskollärarna som beskriver hur han upplever ett barn med hög självkänsla.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet. I intervjuerna var det tydligt att förskollärarna oftare grundade sina svar på forskning medan barnskötarna svarade utifrån erfarenheter de har från praktiken.

Sammanfattning Avsikten med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svåra samtalet med föräldrar. Det förekommer ofta oro inför att berätta för föräldrarna att deras barn har svårigheter eller problem som gör att barnets lärande eller utveckling hindrar barnets förmåga att "hänga med" sina jämnåriga kamrater. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två specialpedagoger och en enkät till föräldrarna. Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vårt resultat. Resultatet visade att föräldrarna har i stort sett en positiv inställning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. Förskollärarna däremot visade stor oro och osäkerhet kring vissa samtal med barnens föräldrar. De gav flera exempel på samtal som de upplevde som svåra att hantera. Slutsatsen är att våra intervjuade pedagoger var mycket engagerade och intresserade av ämnet på vår studie som upplevs som både aktuellt och komplicerad.